Sverige har de senaste åren konfronterats med ett ökat mottagande av ensamkommande flyktingbarn. Vid situationer som denna är det viktigt för myndigheter att fatta rättvisa beslut med rätt beslutsstödsystem. Denna studie inriktar sig på en undersökning hos Migrationsverket samt två kommuner där forskningsfrågan som tillämpades var ”Hur används beslutsstödsystem vad gäller placering av ensamkommandebarn i kommuner?”. Metoden som användes var kvalitativ data erhölls genom litteratursökning samt intervjuer. Studien har pågående under flera faser tillämpat Zachmans ramverk som ett hjälpmedel för att analysera erhållen data samt för att skapa intervjufrågor och genomföra intervjuer. En beslutsmodell och Zachmans ramverk har applicerats på respondenternas svar för att kartlägga respondenterna enligt modellerna. Resultatet har varit en önskan av en ökad effektivitet vad gäller beslutsfattande för kommuner och mottagandet av denna information från Migrationsverket. Idag uppfattar kommunerna sina beslutprocesser som manuella. Utifrån ett Business Intelligence (BI) perspektiv är slutsatsen av denna studie att Migrationsverket samt kommunerna behöver tillämpa ett dynamiskt samspel vad gäller beslutsfattande, integrering, mottagande av information och hantering av denna information för att fatta beslut. Denna studie kan användas som grund för framtida forskning där syftet är att applicera Business Intelligence (BI) behov i en verksamhet genom en tillämpning av Zachmans ramverk.

Vi lever i ett samhälle som genomgår stora förändringar på alla områden. Begreppet 24-timmarsmyndighet eller e-government är något som flera statsförvaltningar i världen liksom i Sverige redan har börjat arbeta mot. Den grundläggande idén med 24-timmarsmyndighet är att myndigheten ska vara i medborgarens tjänst, det vill säga erbjuda en bra service till medborgarna, öppenhet och insyn i sin verksamhet. Tillgängligheten är en av principerna för bra service. Migrationsverket är en av myndigheterna i den svenska förvaltningen som har börjat arbeta mot det idealet. I vår uppsats använder vi oss av ELON-projektet på Migrationsverket där vi genom att studera användbarheten i en nyinförd webbtjänst undersöker hur denna webbtjänst påverkar Migrationsverkets tillgänglighet. I vårt forskningsarbete kom vi fram till att det finns flera faktorer som är avgörande för tillgängligheten. Uppsatsen berättar om hur de faktorerna står i relation mot varandra och vad en myndighet kan göra för att förbättra sin tillgänglighet i 24-timmarsmyndigfhetsanda. Den här uppsatsen har ambitionen att, genom att beskriva hur en svensk myndighet arbetar mot visionen 24-timmarsmyndighet, ge svar på frågan: Blir Sverige e-myndigt? / We are living in a society that is changing a great deal in all areas. The concept 24/7 agency or e-government is something many central government administrations in the world as in Sweden already have begun to work towards. The fundamental idea of 24/7 agency is that the public agency shall be in the service of the citizen i.e. offer a good service for the citizens and openness and insight in their activity. The availability is one of the principles for good service. The Swedish Migration Board is one of the public agencies in the Swedish central government administration that has begun to work towards that ideal. In our essay we use the ELON-project at the Swedish Migration Board where we, by studying the usability of a newly introduced web service, examines how that affects the availability at the Migration Board. In our research we found out that there are many factors that is decisive for the availability. The essay describes how the factors relate to each other and what a public agency can do to improve their availability in the spirit of 24/7 agency. This essay has got the ambition to, by describing how a Swedish authority is working towards the vision of 24/7 agency, give answer to the question: Will Sweden be e-capable?

No description available.

Studien undersöker vilka erfarenheter, handlingar och omständigheter som hbtq-flyktingar inkluderar i sina asylberättelser under utredningar hos Migrationsverket och i migrationsdomstolarna, och vilka berättelser som uppfattas som trovärdiga respektive icke trovärdiga av asylhandläggare och domstolarna. Material består av domstolsmaterial från 10 asylärenden som åberopar fruktan för förföljelse på grund av sexuell läggning, könsidentitet och/eller könsuttryck, samt intervjuer med två tidigare hbtq-flyktingar, en tidigare handläggare på Migrationsverket och ett offentligt biträde. Resultatet visar att hbtq-flyktingen förväntas att detaljerat kunna redogöra för sitt inre känsloliv relaterat till sin hbtq-identitet, och att beskrivningar av sexuell aktivitet och vaga sakuppgifter om relationer inte anses vara tillräckliga. Hemlandets attityd mot hbtq-personer förväntas vara så pass diskriminerande att hbtq-flyktingen inte kan få skydd där, samt att hotbilden ska vara aktuell och berättas på ett sammanhängande vis. Därtill har det framkommit under studien att uppfattningar om en trovärdig hbtq-flykting är färgade av heteronormativa och västerländska förståelser, exempelvis att hbtq-flyktingen förväntas definiera och berätta om sin hbtq-identitet utifrån en västerländsk hbtq-terminologi.

Allt fler tjänstemän inom statlig myndighet vittnar om hot och trakasserier på arbetsplatsen. Forskning visar att hot och våld förekommer i stor utsträckning men att mörkertalet är stort då de anställda anser att det är en del av arbetet och inte något att rapportera. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur tjänstemännen på Migrationsverket upplever hot och våld på arbetsplatsen och få en förståelse för hur detta påverkar tjänstemännen och deras arbete. Uppsatsen utgår från teorierna om gräsrotsbyråkrati, handlingsutrymme och klientrelationer. Vi har intervjuat åtta handläggare på Migrationsverket och vår analys visar att det förekommer hot och våld i stor utsträckning. Detta anmäls sällan då det inte anses leda någon vart. Negativa beslut leder ofta till att klienten blir aggressiv och i flera fall försöker påverka beslutet genom hot och/eller mutor. Tjänstemännen vittnar om en psykisk påfrestning i sin arbetsmiljö och anser att säkerheten bör höjas samt att vikten av att vara tydlig och väl förberedd inför mötet med klienten ska påtalas tydligare.

The Swedish authority “Migrationsverket” is a part of the common EU policy pursued in Europe. For the co-operation to function, there are a number of documents, directives and regulations that will help the states in Europe in the same direction. EASO (European Asylum Support Office) guidelines emerged in 2016, to lead the states in Europe towards a more humanitarian refugee policy, after the Recipients´directive left too much for interpretation. The study examines the implementation process from Europe to Sweden, on to the relevant authorities. The design of the survey is based on two questions and the method is a text analysis and qualitative interviews. The results show that the implementation process follows the study´s theory, Multi-level governance. To further analyze, Hills (1997) ten criterias for Top-down/Bottom-up being used. The result of the analysis turned out that six out of ten criterias were met. The result of the survey shows that there is a problem in the implementation process, where the different authorities are pointing fingers on each other.

Syftet med denna studien är att belysa begränsningslagen och hur den påverkar in-dividerna som omfattas av lagen. Syftet med begränsningslagen är att påskynda etableringen av nyanlända på den svenska arbetsmarknaden, vilket i sin tur underlät-tar deras etablering i samhället. De personer som omfattas av lagen är nyanlända som kom till Sverige efter 24 no-vember 2015 under den stora migrationskrisen som ägde rum. Vi undersöker i stu-dien hur individerna som omfattas av lagen har resonerat i deras val av arbete samt hur deras motivation och känsla av sammanhang har påverkats.De teoretiska utgångspunkterna vi har haft i studien är Maslows teori om den mänskliga behovstrappan och Antonowskys teori om KASAM. Metoden vi har använt är en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer. Vi har i studien intervjuat sex individer som samtliga omfattas av den tillfälliga be-gränsningslagen. I det empiriska materialet framkom det att individerna hade förståelse för lagen och grundtanken med den. Men det framkom även att det är svårt att förhålla sig till kra-ven lagen ställer när arbetsmarknaden inte är anpassad för att släppa in nyanlända. Det framkom även i det empiriska materialet att grundtanken med lagen kan få mot-satt effekt då individerna inte vet med all säkerhet att de kommer kunna få stanna i Sverige. / The purpose of this study is to illustrate the temporary law of limitation of residence permit and how it impacts individuals who are subjected by the law. The main pur-pose of the law is to push the individuals to integrate to the Swedish labor market, which later could ease the individual’s integration into society.Those individuals who are affected by the law are newly arrived people who came to Sweden after the 24th of November 2015 during the migration crisis.We aim to examine how the individuals have reasoned when they’ve chosen work, and how their motivation and sense of coherence is affected by it. The theoretical premise for this essay is Maslows theory about the human hierarchy of needs and Antonowskys theory about sense of coherence. The method used in this essay was a qualitative method using a semi structured interview. It was clear that the individuals understood the law and the basic behind it. But it appeared that it was hard for the individuals to live up to the requirements due to the Swedish labor market not being suited for newcomers. In addition, this law could potentially have an opposite effect because the individuals do not know whether they can stay in the country or not.

This study explores how quota refugees who were resettled from Botswana to Sweden in 2014 experience migration and how these experiences are shaped by opportunities and limitations of refugee mobility rights between resettlement and naturalization. The study is grounded in a qualitative and constructivist methodological framework, and answers the question; how are quota refugees’ migration experiences in Sweden shaped by the opportunities and limitations of refugee mobility rights between resettlement and naturalization? Migration systems theory is used to analyze data gathered through semi-structured interviews. It is argued in this study that refugee migration is more socially motivated than it is economic and data shows that resettlement gives quota refugees mobility rights which in turn provide more opportunities than limitations that positively shape their migration experiences. Data also show that social reasons such as love, marriage and ethnic gatherings are the most dominant reasons why quota refugees travel.

This study is focused on the caseworkers of the Swedish Migration board and theirexperiences of ethical dilemmas in their daily work with asylum seekers. Our researchquestion is aimed at examining the ethical dilemmas that the caseworker as a social agent isexperiencing in the meeting with the asylum seeker.The empirical material in this study is based on interviews with five caseworkers of theSwedish Migration board. The material has been collected through semi-structured interviewsand has then been analyzed through professional ethics as a theoretical framework.The results of this study show that ethical dilemmas are constantly being present in the workof the caseworkers. Ethical dilemmas are in different ways occurring in the meeting with theasylum seeker. The law that regulates the caseworkers work is functioning as a limitingaspect, which leads to a feeling of contradiction between the caseworker’s personal ethics and the professional ethics.

The purpose of this thesis is to do a qualitative content analysis, with queer theory as a starting point, of the Swedish Migration Agency’s judicial stance regarding the procedure of assessing reliability and credibility as well as judicial stance regarding the investigation and examination of the forthcoming risk of persons claiming protection due to sexual orientation, gender identity or gender expressions. To conduct this analysis one research question were formulated: How can one from a theoretical perspective analyze the Swedish Migration Agency's method of assessing whether a person is likely to belong to the LGBTQI group? The study’s theoretical theorems are cumulated from Fanny Ambjörnsson’s book ”What is queer?” and six categories and themes were chosen to use as tools during the content analysis of the selected judicial stances. These six categories and themes are; the value of the language, the desire or the habit of classifying people, normalization, heteronormativity, silence and visibility as well as stereotyping. The study showed that comprise criticism can be directed towards the Swedish Migration Agency's method of assessing whether a person is likely to belong to the LGBTQI group and towards the procedure of assessing a asylum seekers reliability and credibility.