SAMMANFATTNING En utlandstjänstgöring är ingen enskild angelägenhet för den försvarsanställde utan påverkar hela familjen. Omstruktureringen från allmän värnplikt inom Försvarsmakten till en yrkesarmé med obligatorisk utlands- tjänstgöring har lett till ökat antal berörda anhöriga. Det är väsentligt att stödet till de anhöriga och speciellt till barnen kommer i fokus. Studien riktade sig till de anhöriga och deras uppfattningar kring utlandstjänsten och anhörigstödet. Deltagarna bestod främst av partners eller föräldrar till försvarsanställda i utlandstjänstgöring. De flesta anhöriga som deltog i studien ansåg att anhörigstödet var tillräckligt bra och att deras uppfattning av utlands-tjänstgöringen i stort överensstämde med deras förväntningar. Utlandstjänstens påverkan på barnen kan kopplas samman med hur föräldrarna klarar av att hantera situationen. Studiens anhöriga ansåg att de flesta av barnen uppvisade få reaktioner som kunde kopplas till utlandstjänsten och att barnen varken reagerat positivt eller negativt på föräldrarnas utlandstjänstgöring. Stödet och förståelsen från skolorna var tillräckligt bra. Bland de anhöriga fanns ett stort behov av information som rörde missionen. Brister i kommunikationen mellan de anhöriga och Försvarsmakten noterades, vilka bland annat rörde var information kring utlandstjänsten fanns att tillgå. De största källorna till oro för de anhöriga var ängslan för att deras försvarsanställda skulle drabbas av fysiska eller psykiska skador eller dödas. Trots oron för risker och faror var övervägande delen av de anhöriga positivt inställda till en framtida utlandstjänstgöring. / ABSTRACT A deployment is not a single concern of the defense employee. It is a concern of the whole family. The restructuring from enlistment within the Armed Forces into an employment with compulsory service abroad has led to increased number of relatives. It is essential that the support to the relatives, and especially children of deployed parents, are put into focus. The study was aimed towards the families and their perceptions of the deployment and the family support. The participants of the survey were mainly partners or parents of defense employees in deployment. Most of the relatives who participated in the study felt that the family support was good enough and that their perception of the service abroad in most cases was consistent with their own expectations. The affects of the deployment among children can be linked to the capacity of the parents in the way they are able to handle the everyday situation at home. According to their relatives most of the children involved in the study showed few negative reactions that could be linked to the deployment. The majority of the children responded neither negatively nor positively on their parents’ deployment and the support and understanding from the schools were good enough according to the parents. There was a great demand of information concerning the deployment among the relatives. The study found a deficiency in communication between the relatives and the Armed Forces regarding where to find the information. The relatives’ biggest fears were that their deployed kin would suffer physical or psychological injuries or be killed. However, despite the worries about the risks and dangers, the majority of the relatives were in favor of a future service abroad.

Militärförband utsätts för olika stressmoment i sitt arbete på insats och de behöver optimal förberedelse inför detta, annars kan det få katastrofala följder. Föreliggande studie syftar till att fördjupa förståelsen för den praktiska och mentala förberedelse Försvarsmaktens anställda får inför utlandstjänstgöring och hur den hjälper dem att hantera de olika stressmomenten, samt att bidra med förståelse för hur man kan utveckla denna förberedelse ytterligare. Studien baserades på djupintervjuer med åtta deltagare som tjänstgjort i Afghanistan och analyserades med tematisk analys. Resultatet visade på hur socialt stöd, kamratskap, erfarenhet, mental beredskap, praktisk träning och utbildning gynnar individer i sammanhang med psykologisk stress medan oro för anhöriga och maktlöshet missgynnar, även om det till stor del är individuellt. Detta diskuteras i termer av stress, anpassning, brister, konsekvenser och utvecklingsmöjligheter.

Rysslands doktrinella hierarki fungerar utan arenaspecifika doktriner. Det finns ett övergripande säkerhetsstrategiskt dokument, direkt underställt detta dokument finns den militära doktrinen. Ändå utformades 2001 en maritim doktrin som skall behandla det maritima läget och rysslands ekonomiska intressen på haven fram till år 2020. Varför denna doktrin utformades kan ha sitt svar i Rysslands ökade maritima intresse i och kring ryskt havsterritorium, men det kan även vara ett sätt att visa sina officiella ställningstaganden, intressen och intentioner öppet för världssamfundet. 2010 publicerades ett nytt säkerhetsstrategiskt dokument och samma år offentliggjordes även den nya militäradoktrinen. Det utformades i samma veva även en strategisk Arktisk doktrin som tillkännagav Rysslands intentioner och intressen i denna nya och oexploaterade region som tack vare jordens förhöjda medeltemperatur de senare åren har öppnat upp nya områden. Många nationer har blivit intresserade av detta nya område, bland annat USA, Kanada, Danmark och Norge. Detta har i sin tur skapat en grogrund, för tvister om gränsdragningar och om vem som har rätten till resursextraheringen i området. Det som detta arbete kommer att avhandla är, vad den äldre ryska maritima doktrinen har haft för inverkan påde senare utvecklade doktrinerna. Vad finns det för skillnader, likheter och vilka punkter har höjts till en merbeslutad nivå? Utifrån dessa kriterier kommer sedermera en estimering, om vad dessa variabler kan ha förinverkan, på ryska marinstridskrafters uppträdande i Arktis regionen i ett framtidsperspektiv. / Russian doctrine on set hierarchy works without specific arena doctrines. There is a comprehensive security strategy document, and as a direct subordinate to this document is the military doctrine. Yet in the year of 2001 a maritime doctrine was developed to deal with the maritime situation and Russia's economic interests in the seas until 2020. Why this doctrine was designed might have its answer in Russia's increased interest in maritime and Russian waters around the territory, but it can also be a way to show their official positions, interests and intentions open to the world community. In 2010 Russia published a new security strategy document, and the same year the new military doctrine was presented to the public. A strategic doctrine was also produced that announced Russia’s Arctic intentions and interests in this new and undeveloped region. That thanks to the earth's average temperature incensement in recent years has opened up new areas. Many nations are now interested in this new area, including the U.S., Canada, Denmark and Norway. This has created a dispute about the boundaries and who have the right to excavate the resources in the area. What this paper will discuss, is how the older Russian maritime doctrine has influenced the later developed doctrines. What are the differences, similarities, and what points have been raised to amore decision-making level? The based off these criteria will subsequently result, in an estimation of what impact these variables could have, on the Russian naval forces behaviour in the Arctic region ina future perspective.

Organisationen haben Strukturen und Prozesse, in denen ihre Führungskräfte Self-Monitoring betreiben, um sich möglichst situationsangemessen zu verhalten. Die These: Self-Monitoring kann wissenschaftlich nicht nur als Eigen-schaft von der Person der Führ-ungskraft aus gedacht werden. Es wird die These begründet, dass Self-Monitoring in Führungsprozessen vor allem vom jeweiligen organisationalen Kontext aus bestimmt werden muss. Der Ansatz: In einer qualitativ-explorativen Studie wird das aus der Psychologie kommende Konzept des Self-Monitoring nach Snyder (1986) untersucht. Das Ziel ist die Erkundung der relevanten Einflussfaktoren und Bedingungen von Self-Monitoring bei Führungskräften in der Bundeswehr. Mit dieser Voraussetzung lässt sich ein strategisches und werteorientiertes Kompetenzmanagement gestalten.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

In response to technological advances, especially in the field of information and communication technology (ICT), the so called revolution in military affairs (RMA) and later the concept of network-centric warfare (NCW) emerged as a theory to further utilize technology for military command and control (C2). Advocates of the Swedish ROLF 2010-vision and the concept of NCW have made claims and assumptions that future technology will improve mission effectiveness by, for example, increasing the understanding of a current situation and its development, the speed of command, and providing means to utilize more efficient forms of organizations. The scope of this thesis is to critically dissect and assess some of these claims and assumptions. Four papers are included: (1) An observational study involving military officers participating in a training session at the Swedish National Defence College’s command and control laboratory. (2) A study performed with a microworld is presented with a discussion considering using microworlds as a tool for investigating the effects of introducing characteristics of novel tech- nology. (3) An experimental study introducing a method to measure individual’s apprehension and assessed development of a situation. (4) Finally, an experiment is presented addressing assumptions of the efficiency of different C2 architectures and effects of graphical support for communication of intentions. The overall conclusion is that the strong benefits from implementing new technologies can be questioned. Results from the qualitative observations indicate that traditional working practices are used regardless introduction of technology with future characteristics. The results show that the strong positive effect that networked and technology enhanced C2 architecture was expected to have generally could not be demonstrated experimentally. However, it appeared that such a C2 architecture can provide some advantages of C2 performance over traditional counterparts under conditions of moderate complexity. Under situations of high complexity, neither the networked nor the traditional C2 architecture performed better than the control condition who lacked C2 capabilities. / Som svar på tekniska framsteg, särskilt inom fältet information och kommunikationsteknologi (IKT), uppstod den så kallade revolutionen i militära angelägenheter (RMA) och senare konceptet nätverksbaserad krigföring (NCW). Det senare har efterhand utvecklats till en teori om hur teknik kan utnyttjas för att effektivisera militär ledning. Bland förespråkare för nätverksbaserad krigföring har antaganden gjorts om hur genomförandet av framtida uppdrag kommer att kunna förbättras och effektiviseras med stöd av framtida teknik. Till exempel antas framtida teknologier kunna; öka förståelsen för en rådande situation och dess fortsatta utveckling, medge att tempot i vilket ledningen bedrivs kommer att kunna ökas samt medge att nya och mer effektiva organisationsformer kommer att kunna utnyttjas. Det övergripande syftet med denna avhandling är att kritiskt analysera och bedöma några av de antaganden som gjorts inom ramen för den svenska ROLF 2010-visionen samt konceptet för nätverksbaserad krigföring. I avhandlingen ingår fyra artiklar. (1) En observationsstudie av en militär stabsövning genomförd i Försvarshögskolans ledningslaboratorium. (2) Resultatet från en studie där en mikrovärld använts som ett verktyg för att undersöka effekterna på ledning där egenskaper hos ny teknik införs. (3) En experimentell studie där en metod introduceras för att mäta olika individers förmåga att uppfatta och bedöma en situation och dess troliga utveckling. (4) Slutligen presenteras ett experiment som syftar till att utvärdera antaganden om olika ledningsarkitekturer och deras effektivitet samt effekter av grafiskt stöd för kommunikation. Den allmänna slutsatsen är att de antaganden som görs där starka fördelar skall kunna uppnås genom implementering av ny teknik kan ifrågasättas. Resultat från de kvalitativa observationerna indikerar att traditionella arbetsmetoder används trots att teknik med nya egenskaper har införts. Resultaten visar att de starka positiva effekter som nätverksbaserad och teknikstödd ledningsarkitektur förväntades ha generellt inte kunde påvisas experimentellt. Emellertid visade det sig att en sådan ledningsarkitektur kan ge vissa lednings- och prestandafördelar jämfört med traditionella motsvarigheter i situationer med måttligt förhöjd komplexitet. I situationer med kraftigt höjd komplexitet visade det sig att vare sig den nya eller den traditionella ledningsarkitekturen var effektivare än kontrollbetingelsen som saknade ledning.

I regeringens budgetproposition för 2011, erhöll Försvarsmakten uppgiften att införa fyra Militärregioner i Sverige med underliggande regionala staber. ”Regeringen bedömer att skapandet av de regionala staberna innebär att Försvarsmaktens förmåga att samverka med och lämna stöd till andra myndigheter förbättras.” (PROP 2010/11:1 s.33). Syftet med den här studien är att studera hur personer med nyckelpositioner inom de båda myndigheterna (Länsstyrelse och Försvarsmakten) tänker kring införandet av Militärregioner och dess förutsättningar för utveckling av samverkan mellan det civila och militära samhället. Resultatet påvisar att informanterna är relativt överens om att samverkan ska utvecklas och hur det bör ske med ett fokus på gemensam planläggning, utbildning, övningar samt nätverksskapande och utarbetande av gemensamma mål innan något händer. Målsättningen är att klara av att hantera oförutsedda händelser som olyckor och naturkatastrofer när de väl kommer. Informanterna anser även att närheten, i såväl tid som rum, är avgörande för planläggning och den slutliga insatsens resultat. / Through the Budget Bill for 2011, the Armed Forces were granted the task of establishing four Military Regions in Sweden with underlying regional headquarters. “The Government considers that the creation of the regional headquarters means that the Armed Forces' ability to cooperate with and provide support to other authorities will improve.” (PROP 2010/11: 1p.33). The purpose of this study is to explore how people with key positions in the Country Administrative Board and the Armed Forces think about the introduction of Military Regions, and its conditions for development of cooperation between civil and Military society. The result demonstrates that the informants are in relative agreement that collaboration should develop and how this should be done with a focus on joint planning, training, exercises, networking and development of common goals before anything happens. The aim would be to handle unexpected events such as accidents and natural disasters when they do occur. They also believe that proximity, both in time and place, is essential both for the planning and the outcome of an eventual operation.