Det som idag sammanfattas som miljonprogrammet har sitt ursprung under en tioårsperiod (cirka 1965-1975), då riksdagen beslutade att man med uppbyggnad av en miljon nya bostäder skulle bota den bostadsbrist som var. Beslutet fick ett positivt bemötande och man började bygga bostäder, främst i ytterområdena. Detta beslut skulle senare bli hårt debatterat då kritikerna antog att det skulle leda till en ökad segregation och sedermera nya, mer omfattande samhällsproblem. I dagens samhälle har miljonprogramsfastigheterna ofta ett dåligt rykte då skötseln av fastigheterna tillsammans med dess ålder föranlett eftersatta fastigheter. Eftersattheten i fastigheterna har nu lett till att många fastighetsägare står inför omfattande renoveringar för att kunna erbjuda sina hyresgäster beboeliga lägenheter. HSB Stockholm har arbetat och arbetar fortfarande med upprustning av miljonprogramsfastigheter i Rinkeby. Projekten innefattar en totalrenovering av hela fastigheten. Efter att ha genomfört renoveringen i några av fastigheterna upplever man inte att lönsamheten blivit så bra som man önskat. Det är i den sistnämnda meningen den här uppsatsen tar sin början, varför når man inte sitt avkastningskrav? Arbetet gör en djupdykning i den rättsvetenskap som behandlar upprustning av hyresbostäder och hyreshöjningar. Vidare konfronteras HSBs upprustningsstrategier med jämförbara fastighetsbolags metoder för att finna en vägledning i hur man på ett ekonomiskt hållbart sätt bör utföra upprustningsarbeten. Efter att ha kopplat samman det teoretiska (juridiken) med det praktiska så har jag kommit fram till en slutsats. Slutsatsen är att när praxis i sina bedömningar inte lägger någon större vikt i förarbetenas utsagor så föranleder detta problem då det är svårt att få till en direkt jämförelse vid bruksvärdesprövningar. En direkt jämförelse var något som HSB ville få till då man såg det som ett led i att kunna höja hyran efter renoveringarna i Rinkeby. Ytterligare en slutsats som kommit ur den allmänna debatten och intervjun är att man i vissa områden måste lägga större vikt i den sociala vinsten och inte endast tänka på det ekonomiska utfallet. / What today summarized as million program originated during a ten year period (about 1965-1975), the parliament then decided that with the construction of one million new homes they could cure the housing shortage that was. The decision was accepted positively and they started to build, mainly in outlying areas. This decision would later be heavily debated as critics assumed that it would lead to increased segregation and later on to new wider social problems. In today´s society, the million properties often hade a bad reputation when the management of the properties along with its age led neglected properties. Neglected units in the buildings now have led to that many property owners now are faced with extensive renovations in order to offer their tenants livable apartments. HSB Stockholm has worked and is still working on the renovation of million properties in Rinkeby. The projects include a complete renovation of the entire property. After having completed the renovation of som of the properties they are now facing the fact that the profitability was not as good as they have assumed. It is in the last sentence this essay begins, why are not HSB reaching their required rate of return? The essay delves into the legal science that deals with the rehabilitation of rental housing and rent increases. Furthermore HSBs rehabilitation strategies will be confronted with other comparable property companies methods, so we can find a guide on how to in a economically sustainable way manner this upgrading work. After having connected the theoretical (the law) to the practical, i have come to a conclusion. The conclusion is that when the practice in their assessments don´t take the legislative history statements into account, we have a problem. Because it is difficult to directly compare the apartments. A direct comparison was something HSB wanted beacuse they saw a way to increase the rents after the renovation. Another conclusion that emerged from the public debate and the interview is that some areas need more attention in the social profit, and not only in the economic outcome.

Det här examensarbetet är en diskursanalys som handlar om miljonprogrammet och dessroll i vad vi ser som den goda staden idag. Miljonprogrammet ses gärna som en parentes ihistorien, någonting som saknar identitet och karaktär. Det räknas inte gärna som ”riktig”stadsbebyggelse, utan betraktas snarare som dess motsats. Dessutom är den ful. För attförändra den här upplevelsen av miljonprogrammen används gärna nyliberala metoderoch entreprenörsurbanism för att skapa det man kallar ”stadsmässighet” även i förorten.På så vis menar man att man kan göra dessa områden konkurrenskraftiga och attraktiva påen marknad. Analysen visar att diskursen som präglat miljonprogrammet ända sedanbörjade stå klara på 70-talet ännu finns kvar men delvis har bytt karaktär - idag seskapitalismen som en lösning på förortens problem, snarare än problemens orsak, ochbilden av förorten som misslyckanden lever vidare. / The reputation of the Swedish Million Programme has been quite bad since the 70’s, andtoday it is seen as an era without any history or identity. The modernist neighbourhoods isugly, and not seen as parts of the ”real city”. Instead, it is often described as its opposite,something that must change to become a part of what we see as the good city today. Toaccomplish this, neoliberal methods like entrepreneurial urbanism is used to renew theareas and make them attractive. This paper focus on the discourse that have surroundedthe Swedish Million Programme since it was build, and it shows that we still see thesesuburbs as failures. But instead of blaming the capitalist system, it is seen as part of thesolution by means of neo liberal methods.

Denna studie undersöker komplexiteten med renoveringar och hur de utförs på ett miljömässigt samt socialt hållbart sätt. Arbetet grundas i intervjuer med aktörer i området, dialog med en del verksamma och övningar med de boende, som slutligen har lett till ett gestaltningsförslag. Examensarbetet avser att påvisa vikten av medborgardialog och den sociala hållbarheten, samt ett cirkulärt och hållbart tankesätt vid renoveringar av fasader på miljonprogramsfastigheter. Studien utmynnar i ett designförslag på en fasadrenovering av en miljonprogramsfastighet i Rosengård på Bennets väg 3. / This study examines the complexity of renovations and how they are carried out in an environmentally and socially sustainable way. The work is based on interviews with stakeholders in the area, dialogues with practitioners and exercises with residents, which has led to a design proposal. The project intends to demonstrate the importance of citizen dialogue and social sustainability, as well as a circular and sustainable mindset when renovating the facades of million housing program properties. The study results in a design proposal for a facade renovation of a million program property in Rosengård at Bennets väg 3.

Bibliotekens roll i samhället är viktig, inte bara som en plats för kunskap och lärande, utan också som mötesplats. Genom att plocka ut biblioteket som koncept i en offentlig utomhusmiljö, ville jag undersöka möjligheten till att skapa en syntes mellan bibliotek och stadsrum genom gestaltning. Med denna tanke som utgångspunkt har jag utformat ett designförslag som på ett mer tillgängligt sätt erbjuder  kunskap och lärande och samtidigt som platsen uppmanar till möten och reflektion. Platsen för mitt projekt  som jag utgått ifrån är Orminge centrum som ligger i Nacka kommun utanför Stockholm. 2015 antog Nacka kommun ett nytt detaljplaneprogram för Orminge Centrum, vilket jag har studerat noga samt använt som utgångspunkt i flera delar av det här projektet. För att hålla en tydlig koppling till området har jag genomgående jobbat med Orminge som inspiration. Både genom att studera och analysera det befintliga biblioteket i Orminge centrum, samt genom att utforma designprinciper utifrån platsens befintliga identitet. Tack vare intervjuer har jag fått kunskap om hur biblioteken fungerar som mötesplats, större förståelse för hur ett detaljplaneprogram kan se ut samt hur man kan arbeta för att öka barns nyfikenhet för läsning. Dessa insikter har varit nödvändiga för att kunna genomföra projektet. Resultatet blev ett skulpturalt utomhusbibliotek som fungerar som en bokbytarplats. Designförslaget följer ett program som jag tagit fram genom analys av det befintliga biblioteket i Orminge centrum.

Uppsatsen behandlar förnyelseåtgärder på flerbostadshus från perioden 1961-1975, under rubriken Hållbar förnyelse av rekordårens bebyggelse. I uppsatsen ligger fokus främst på ekologisk hållbarhet i renovering och förnyelse av denna bebyggelse, och inte i så stor utsträckning ekonomisk och social hållbarhet. Uppsatsen innehåller tre avsnitt. Första delen handlar om vad som gjorts på detta område i Sverige idag, vilket vi redovisar i en beskrivning av ett antal områden som studerats närmare genom studiebesök på olika platser och hos konsulter. Denna information tillsammans med ytterligare information från tillgänglig litteratur på ämnet har vi sen sammanställt i en slags åtgärdsbank som fastighetsägare ska kunna använda för inspiration. Den sista delen är ett försök till en praktisk tillämpning av nämnda åtgärdsbank på ett verkligt objekt. De flesta föreslagna åtgärder är framför allt energibesparande. Även andra åtgärder som belyser hållbarhetsfrågans andra aspekter, som t.ex. sopsorteringssystem, vattenhantering och sätt för de boende att lära sig att leva mer ekologisk, tas upp. I diskussionen behandlar vi frågan om hur en förändring ska komma till stånd. Ett problem är hur fastighetsägare ska motiveras till att göra dessa förändringar istället för att bara göra det billigaste. / This paper deals with measures in multi-family housing estates from the period 1961-1975, in the context of Sustainable development in buildings from 1961-1975. The focus in this paper is on ecological sustainability in renovation and renewal of these areas, and not as much on economical or social sustainability. The paper contains three chapters. The first part deals with what has been done in this field in Sweden as of today, presented in a description of a number of areas. These are the objects that have been studied closely through field studies on site and with consultants. This information along with information gathered from the available literature in this field, has then been put together forming a package of measures. This information is supposed to be available for property owners as inspiration material. The final part is an attempt to practically apply the package of measures on a real object. Most of the suggested measures are aimed at saving energy. A few measures that deal with other aspects of sustainable development are also mentioned. These are e.g. systems of recycling waste, water saving and ways for the inhabitants to live in a more ecological way. In the discussion we bring up the question of how this change towards a more sustainable development is to be achieved. The main problem for the property owners is how to motivate these changes and not just go for the cheapest alternative.

<p>Detta arbete är en undersökning av hur Ryd planerades under 1960-70-talet. Jag påvisar var Ryd har fått sina influenser ifrån, både internationella och nationella. Jag prövar och jämför och kommer fram till att Ryd är en s.k. grannskapsenhet. Detta begrepp introducerades i Sverige på 1940-talet främst influerat från England och delvis tyskland. Dessa hade i sin tur influerats från USA. Under miljonprogramstiden, 1965-75, användes inte detta begrepp utan det blev mest prat om"förorter". För att kunna bygga på detta sätt, rationellt och på en begränsad tid krävdes det statliga beslut, bl.a. en byggnadslag, statliga lån och subventioner m.m. Något som har speglat hela stadsplaneringen under efterkrigstiden, i alla fall fram till 1980-talet, var statens bostadspolitiska ideologi som var starkt knutet till det socialdemokratiska tänkandet.</p>

Detta arbete är en undersökning av hur Ryd planerades under 1960-70-talet. Jag påvisar var Ryd har fått sina influenser ifrån, både internationella och nationella. Jag prövar och jämför och kommer fram till att Ryd är en s.k. grannskapsenhet. Detta begrepp introducerades i Sverige på 1940-talet främst influerat från England och delvis tyskland. Dessa hade i sin tur influerats från USA. Under miljonprogramstiden, 1965-75, användes inte detta begrepp utan det blev mest prat om"förorter". För att kunna bygga på detta sätt, rationellt och på en begränsad tid krävdes det statliga beslut, bl.a. en byggnadslag, statliga lån och subventioner m.m. Något som har speglat hela stadsplaneringen under efterkrigstiden, i alla fall fram till 1980-talet, var statens bostadspolitiska ideologi som var starkt knutet till det socialdemokratiska tänkandet.

In this study we examine five selected media organisations with different forms of production platforms that all appear in Stockholm's southern and western suburbs, which are part of the million-construction project. Their stated ambition is to present an alternative image of the suburbs than that found in mainstream media. They want to portray themselves instead of constantly being described by others. The purpose of the study is to gain a better understanding of the reason for the emergence of these media, their visions according to the media producers themselves, and how they relate to mainstream media. The study is based on a theoretical framework that focuses on diverse approaches of alternative media and the journalists' role in a democratic society. The wide data analysis from qualitative informant interviews, with small observations as a complement, showed results indicating criticism against the misrepresentation of Stockholm suburbs in mainstream media. Furthermore the results show that the overall dissatisfaction of this misrepresentation is one of the main reasons why the different media, which are both represented by citizens and journalists, were founded. The founders saw their work either as a reaction to this misrepresentation or as a way to fill a gap in their community. The local papers we visited embraced the notion of citizen journalism, which proved to be a part of filling the mentioned gap, while other organisations expressed political goals. In summary, there were similarities between the media organisations in terms of problem definition as well as differences in how they approached these problems. Furthermore the analysis confirmed the democratic shortage that is experienced in these areas, and that these media therefore are trying to oppose. They provide the local community they operate in with news, information and opinion, but they also aim to be a platform for participation and discussion.

I denna antologi har vi haft som syfte att undersöka på vilket sätt boendemiljön har betydelse för människans livsvillkor och identitetsskapande. Genom att undersöka sociala relationer och den fysiska miljön i olika miljonprogramsförorter har vi försökt skapa oss en förståelse för hur människor själva upplever sin boendemiljö. Utifrån de fyra olika infallsvinklarna ungdomars livsvillkor, trygghetsskapande, medias roll och ungdomars identitetsskapande har vi studerat miljonprogramsförorter och har därigenom försökt skapa oss en bred kunskap om livet i förorten. Med hjälp av observationer och intervjuer har vi samlat in datamaterial som vi sedan har analyserat genom den induktiva analysmetoden grundad teori. Dataanalysen har vi därefter kopplat till teorier om identitet, stigma och symbolisk interaktionism och även individuellt valda teorier, vilka längre fram genererat i sammanfattande slutsatser. Studiens övergripande slutsats är att den sociala miljön i ett bostadsområde ofta har en avgörande roll i skapandet av människors identitet och livsvillkor. Då den sociala miljön skapas i sampel mellan individer inverkar människors uppfattning och föreställning om bostadsområdet på de boende och skapar en känsla av tillhörighet eller otillhörighet. Boendet har därigenom en betydande roll för människors livsvillkor och identitetsskapande.

Detta examensarbete tar plats i Bredäng, söder om Stockholm. Projektet har varit en undersökning i hur man omarbetar, anpassar och informerar två befintliga bostadshus från miljonprogramsåren till dagens behov. Med syfte att skapa kontinuitet och komplexitet i dessa strikta strukturella fält, detta genom en formfinnande process där textilt skumgummi har använts som ett medlande objekt av additiv och subtraktiv information med referenser till “The Renewed Novelty of Symmetry” av Greg Lynn. Det är ett spekulativt projekt som tar upp frågor kring byggnaders evolution samt begreppet "mismatch", med ambitionen att dessa byggnader skall få fortsätta berättelsen om nya sätt att bygga bra bostäder för framtiden. Den berättelse som de en gång var en del utav när miljonprogrammet utvecklades, då avståndet mellan forskning och profession var mycket kort och byggnaderna byggdes tillsammans med de nyaste idéerna och teknikerna för den tiden. Men att låta livet i och runt dessa byggnadsstrukturer ha en inverkan på sin egen situation samt att förankra byggnaderna på platsen har varit fokus. / This thesis project has been an investigation in how to rework, adapt and inform two existing housing structures from the million-programme-era in Bredäng, south of Stockholm, to the needs of today. Aiming to create continuity and complexity in these structural fields through a form finding process using textile foam rubber as the intermediating object of additive and subtractive information, referring to “The Renewed Novelty of Symmetry” by Greg Lynn. It's a speculative project that takes on the question of building evolution and mismatch, where I want these buildings to continue the story of new innovative ways of building good housing for the future. The story which they once where part of when the million-program-era was developed, when the distance between research and profession was short and the buildings where built with the new building ideas and techniques of that time. So trying to let the life within and around these building structures have an impact on its own situation and also tying the buildings to the site has been the main focus.