Syftet med denna studie har varit att undersöka hur rapporteringen om riskområdet Tjärna Ängar sett ut i lokala och regionala nyhetsmedier under 5 års tid. Studien har fokuserat på vilka ämnen som förekommit i rapporteringen, vart artiklarna om dessa ämnen placerats i tidningarna samt vilka gestaltningsmönster som varit vanligt förekommande i artiklarna. Studien har även undersökt vilka som får komma till tals i artiklarna och om nyheterna främst ger en positiv eller negativ bild av Tjärna Ängar. Genom en kvantitativ innehållsanalys har totalt 200 artiklar om Tjärna Ängar studerats. Artiklarna har analyserats utifrån en kombination av dagordningsteorins första nivå och gestaltningsteorin. Resultatet av de studerade artiklarna visade att majoriteten av rapporteringen om Tjärna Ängar handlade om brott/kriminalitet och domar, negativa händelser och innehöll gestaltningsmönstret den farliga staden. Resultatet visade även att det främst var poliser och räddningstjänstpersonal, lokala företagare samt boende som fick komma till tals i de studerade artiklarna. Utifrån den rapportering som studerats i denna studie gick det att dra slutsatsen att det inte fanns några större skillnader mellan den lokala dagstidningen och den regionala dagstidningen i rapporteringen om Tjärna Ängar. Utifrån artiklarna som studerats gick det även att dra slutsatsen att ämnena brott/kriminalitet och domar, politik, samhällsfrågor/sociala förhållanden och byggnationer/infrastruktur både förekom relativt mycket i rapporteringen och oftast placerades längre fram i tidningarna vilket möjligtvis kan sända ut signaler till publiken om att dessa ämnen är viktigare än andra ämnen.

The purpose of this paper is to analyze the project Knitting House using art and architectural theories to question the forms of the project as well as the town planning in the area of Husby, a suburb to Stockholm. In order to stress the architectural issues in the area of Husby, the thesis examines the aim and intention of the project Knitting House. The project explores the standardized architectural form that was used and built under the Miljonprogrammet, through the years of 1960-1970 in the neighborhoods of Järvafältet. The thesis will also investigate some of the problems that arise when attempting to discuss knitting as a method used to perform Knitting House.  This paper explores the relationships between public and private spaces, the areas in between them and how they interact. The claim made throughout the thesis is that Knitting House can function as a political catalyst by presenting a combined perspective of art, architecture and politics to address the social and ethnic segregation in suburbs like Husby.

Since the building sector is responsible for 40% of the energy consumption and 36% of CO2 emissions in the EU, the reduction of energy use has become a priority in this sector. The EU has adopted several policies to improve energy efficiency. One of these policies aims to achieve energy efficient renovations in at least 3% of buildings owned and occupied by governments annually. In Sweden, a large part of existing buildings was built between 1965 and 1974, a period commonly referred to as ‘miljonprogrammet’. Stora Tunabyggen AB, the public housing company in Borlänge municipality, begun a renovation project in the Tjärna Ängar neighborhood within the municipality with the greatest share of its buildings stock from this period. The pilot project started in 2015. The aim of this project was to renovate three buildings with similar measures, that is, by adding 150 mm attic insulation, replacing windows with higher performing ones (U-value 1 W/m ²K), by adding 50 mm of insulation to the infill walls and by the installation of flowreducing taps. The essential difference between the three renovation packages is the HVAC systems. The selected HVAC systems are (1) exhaust air heat pump, (2) mechanical ventilation with heat recovery and (3) exhaust ventilation. Life cycle cost analysis was conducted for the three building and sensitivity analysis for different values of discount rate and energy price escalation was performed. The study found that the house with exhaust ventilation has the lowest life cycle cost and the highest energy cost. The house with exhaust air heat pump has 3% higher life cycle cost and 18% lower energy use at 3% discount rate and 3% energy price escalation. The study found that mechanical ventilation with heat recovery is not profitable, although it saves energy. The sensitivity analysis has shown that the possible increment of price energy and lower discount rate give higher value for the future costs in life cycle cost analysis. This lead to the main finding of this thesis, which is that exhaust air heat pump is the best choice for the owner according to the available data and the assessed parameters.

Det globala energibehovet ökar ständigt och i takt med detta ökar även faran för global uppvärmning bortom en hanterbar nivå och därför stramas kraven åt gällande minskade utsläpp av växthusgaser. EU har som följd av detta enats om en uppsättning klimatmål som benämns 20/20/20-målen som syftar till att minska växthusgasutsläppen med 20 procent, jämfört med 1990 års nivåer, sänka energianvändningen med 20 procent, höja andelen förnybar energi samt höja andelen biobränsle i transportsektorn med 10 procent.  Sektorn bostäder och service står enligt energimyndigheten för nära 40 procent av Sveriges totala energianvändning och blir därför ett område som är mycket intressant när det gäller att implementera energieffektiviseringsåtgärder.  Det kommunala företaget AB Gavlegårdarna ska under perioden 2016-2018 renovera ett tiotal punkthus i stadsdelen Östra Sätra i Gävle. Husen är typiska miljonprogramshus och beroende på val av effektiviseringsåtgärder kommer behovet av köpt värme samt el att förändras, dvs deras lastprofiler på det energisystemet. Dessa förändringar kommer i föreliggande arbete att simuleras och studeras i simuleringsprogrammet IDA ICE (IDA Indoor Climate and Energy) version 4.6.2, där resultaten jämförs och valideras med befintlig statistik.  Husen som berörs av upprustningen är av typen punkthus som definieras som friliggande hus med trapphus i mitten med lägenheter runt om.  Punkthusen var vanliga på 1940 talet och byggdes då oftast med 4-5 våningar. Även om huskropparna står fritt är de oftast placerade i grupp för att skapa en områdeskänsla. De aktuella byggnaderna är i stort lika varandra där avsaknad av källarplan hos vissa av husen är den tydligaste skillnaden, i övrigt består konstruktionen av markplan plus 4 våningsplan och ett vindsutrymme. Hus med källarplan rymmer totalt 29 lägenheter medan de övriga rymmer 27. Energisystemmodellen validerades samt modifierades att passa de renoverade husen. Resultatet har sedan använts för att beräkna områdets lastprofil gällande fjärrvärme vilket kan ses i nedanstående figur. Diagrammet visar lastkurvan både före och efter de energieffektiviserande åtgärderna implementerats.  Med hjälp utav de erhållna effektkurvorna kan områdets totala energianvändning jämföras före och efter implementering av energieffektiviseringsåtgärder. Resultatet visar att värmebehovet sjunker med 1,39 GWh. Appliceras detta på kraftvärmeproduktionen resulterar minskningen i 0,55 GWh lägre elproduktion som måste importeras till systemet. Importeras elen från kolkondens kan detta ge upphov till ökade koldioxidutsläpp med 512 ton koldioxidekvivalenter per år jämfört med 2,13 ton CO2 ekvivalenter om elen tas från svensk elmix.

<p>Bostadsområdet Navestad i Norrköping var en del av det bostadsbyggnadsprogram, miljonprogrammet, som genomfördes i Sverige åren 1964-1975. Miljonprogrammet var påverkat av olika idéer kring bostadsbyggande och samhällsplanering, främst funktionalismen där värden som rationalitet och förnuft var centrala. Många av miljonprogrammets bostadsområden, även Navestad, var också influerade av grannskapstänkande. Socialdemokratins tankar kring folkhemmet där en god bostad skulle vara en rättighet för alla hade också inflytande. </p><p>SOU-rapporter och Norrköpings stadsfullmäktiges handlingar har studerats utifrån en maktteoretisk ansats utifrån frågeställningar om idéerna bakom miljonprogrammet och Navestad samt vilka maktfaktorer och politiska mål som fanns och hur dessa utövade sin makt. </p><p>De främsta maktfaktorer som går att urskilja i sammanhanget är stat, kommun och expertis. Staten hade främst ekonomisk makt att påverka kommunens planering och där med Navestads utformning. Genom att tillhandahålla ekonomiskt stöd för byggande förbundna med krav på storskalighet, industrialisering och bostadsstandard sattestaten ramar som kommunen m.fl. var tvungna att handla inom. Kommunens makt över Navestads utformning var, som ytterst ansvarig för områdets planer, stor. Också som ägare av det allmännyttiga bostadsföretaget bakom Navestad kunde kommunen utöva styrning. Genom att de rådande idealen satte stor tilltro till vetenskap fick experter en stor påverkan. Vetenskapen sågs som något objektivt och det ansågs att genom att förlita sig på denna skulle inte stadsplaneringen påverkas av tillfälliga politiska värderingar. Dock var miljonprogrammet i allra högsta grad politiskt.</p>

Bostadsområdet Navestad i Norrköping var en del av det bostadsbyggnadsprogram, miljonprogrammet, som genomfördes i Sverige åren 1964-1975. Miljonprogrammet var påverkat av olika idéer kring bostadsbyggande och samhällsplanering, främst funktionalismen där värden som rationalitet och förnuft var centrala. Många av miljonprogrammets bostadsområden, även Navestad, var också influerade av grannskapstänkande. Socialdemokratins tankar kring folkhemmet där en god bostad skulle vara en rättighet för alla hade också inflytande. SOU-rapporter och Norrköpings stadsfullmäktiges handlingar har studerats utifrån en maktteoretisk ansats utifrån frågeställningar om idéerna bakom miljonprogrammet och Navestad samt vilka maktfaktorer och politiska mål som fanns och hur dessa utövade sin makt. De främsta maktfaktorer som går att urskilja i sammanhanget är stat, kommun och expertis. Staten hade främst ekonomisk makt att påverka kommunens planering och där med Navestads utformning. Genom att tillhandahålla ekonomiskt stöd för byggande förbundna med krav på storskalighet, industrialisering och bostadsstandard sattestaten ramar som kommunen m.fl. var tvungna att handla inom. Kommunens makt över Navestads utformning var, som ytterst ansvarig för områdets planer, stor. Också som ägare av det allmännyttiga bostadsföretaget bakom Navestad kunde kommunen utöva styrning. Genom att de rådande idealen satte stor tilltro till vetenskap fick experter en stor påverkan. Vetenskapen sågs som något objektivt och det ansågs att genom att förlita sig på denna skulle inte stadsplaneringen påverkas av tillfälliga politiska värderingar. Dock var miljonprogrammet i allra högsta grad politiskt.

Nearly 50 years after the building of the first million programme neighbourhoods many Swedish municipalities faces an extensive restoration work in these neighbourhoods which during their relatively short lifetime have acted as a target for a large amount of criticism. Öster in Gävle is a million programme neighbourhood that has gone through an extensive restoration between 2001-2009 with the aim of improving the living environment. Improvements have been made in the outdoor environment, to the facades of the houses and the entrances’ of each building. The purpose of this study has been to investigate the effects of the renewal in the physical outdoor environment for those who live in the neighbourhood. Factors such as safety, comfort and use of the outdoor environment have been investigated through observations and an inventory of the outdoor environment together with a questionnaire study which was distributed among the citizens of Öster. This study shows that both safety and comfort are satisfactory among the residents unlike previous studies. Many residents reside in the outdoor environment at least once a week and the aesthetics of the area is widely appreciated. To develop the neighbourhood, further improvements that encourage spontaneous meetings in the outdoor environment can be made. Examples of such improvements could be more outdoor sitting areas. The renewal of the area can boost positive spirals for the sense of community in the area which can lead to an increased sense of safety and comfort among the residents. Continued studies could for example examine what effect the development of Gävle Strand east of Öster will have on the integration of the neighbourhood with the other parts of Gävle. / Nästan 50 år efter uppförandet av de första miljonprogramsområdena ställs många svenska kommuner inför omfattande upprustningsarbeten av dessa bostadsområden, som under sin relativt korta livstid varit föremål för mycket kritik. Öster i Gävle är ett miljonprogramsområde som under åren 2001-2009 genomgått en omfattande förnyelse för att förbättra boendemiljön. Förbättringar av utemiljön, husfasader och entréer är några exempel på åtgärder som utfördes under förnyelsen. Syftet med denna studie har varit att undersöka effekterna av förnyelsen av den fysiska utemiljön för de boende på Öster. Genom observationer och en inventering av utemiljön i området tillsammans med en enkät som gått ut bland de boende på Öster har faktorer som trygghet, trivsel och utemiljöns användning undersökts. Studien visar att både tryggheten och trivseln bland de boende är god till skillnad från tidigare studier i området. Många vistas i utemiljön minst en gång i veckan och områdets estetik uppskattas. För att utveckla området föreslås ytterligare åtgärder som uppmuntrar till spontana möten i utemiljön som till exempel fler sittplatser. Förnyelsen i området kan skapa positiva spiraler för den sociala sammanhållningen i området vilket i sin tur ger en ökad känsla av trygghet och trivsel bland de boende. Fortsatta studier kan förslagsvis undersöka hur utvecklingen av Gävle Strand öster om Öster påverkar integrationen av stadsdelen med övriga Gävle.

Miljonprogrammet syftar till bostadsbyggandet i Sverige mellan åren 1965 – 1974 där drygten miljon bostäder upprättades, varav majoriteten var flerbostadsfastigheter. Vid upprättandetav miljonprogrammets bostäder prövades nya arbetsmetoder och inga krav ställdes påenergiförbrukning. Idag är dessa flerbostadsfastigheter eftertraktade investeringsobjekt, mende är samtidigt i behov av teknisk upprustning. I samband med detta finns det forskare somhävdar att energieffektiviserande åtgärder bör utföras. Dock påpekar en del fastighetsbolag attde avstår från att utföra energieffektiviserande investeringar då det är svårt att göra dessalönsamma. För att utröna lönsamheten i en investering utförs investeringskalkyler, vilkavanligen utgör en del av ett beslutsunderlag. Energieffektiviserande investeringar innehållerdock osäkerheter vilket gör de svåra att beräkna på ett vis så att kalkylens utfall ligger nära detverkliga utfallet. Denna studie undersöker därför vilken roll investeringskalkylen har förbeslutsfattare vid investering i energieffektiviserande åtgärder av flerbostadsfastigheter frånmiljonprogrammet. För att undersöka detta fenomen har teori gällande investeringskalkylersanvändning som beslutsunderlag tagits fram. Teoretiskt har det även påvisats att andrafaktorer såsom erfarenhet, strategi och intuition påverkar investeringsbeslut, och då det finnsosäkerheter vid investeringsbeslutet kan dessa övriga faktorer användas mer eller mindre. Detbidrar till att investeringskalkylens roll vid beslut påverkas. Empiriskt har vi använt enkvalitativ metod där intervjuer har utförts med fyra fastighetsbolag. Telefonintervjuer ochpersonliga möten har tillämpats. Fastighetsbolagen har valts utifrån ett minimikrav gällandeden andel fastigheter från miljonprogrammet de besitter.I studien har det framkommit att investeringskalkyler alltid finns med som en del av ettbeslutsunderlag vid investering i energieffektiviserande åtgärder. På grund av osäkerheterbehöver kalkylerna dock kompletteras med övriga faktorer såsom erfarenhet, strategi ochkompetens. Dessa övriga faktorer möjliggör en mer precis kalkyl, men visar även påmervärdet av en investering. Teoretiskt har intuition påvisats vara relevant vidinvesteringsbeslut, emellertid har denna faktor inte framkommit som relevant i vår kontext. / Between the years 1965-1974 over a million residences were built in Sweden, this is referredto as the Million Programme. The majority of the buildings that were established during theMillion Programme were so called multidwelling units (MDUs). When establishing thebuildings of the Million Programme new construction methods were tested and there were norequirements regarding energy consumption. Today these MDUs are coveted investmentobjects, but they are still in need of refurbishment. Some researchers point out that energyefficient actions should be implemented in conjunction with this. However, some real estatecompanies argue they refrain from implementing energy efficient investments since they aredifficult to make profitable. Investment calculations are made to determine the profitability ofan investment, these calculations are usually used as a basis of a decision. Energy efficientinvestments, however, contains uncertainties and because of this they are hard to calculateclose to actual outcome. Therefore this study examines the role of the investment calculationfor decision makers while investing in energy efficiency in the Million Programmes MDUs.To examine this phenomenon theory regarding investment calculations as a basis for decisionmaking has been gathered. It has also been shown theoretically that other factors such asstrategy, experience and intuition affect decisions. When an investment contains uncertaintiesthese factors can be used more or less. This affect the investment calculations role in thedecision. Empirically we have been using a qualitative approach. Interviews by telephone andpersonal meetings have been made with four real estate companies. The real estate companiesthat have been examined possess a certain proportion of MDUs from the Million Programmein their property portfolio.The study has shown that the investment calculation always is a part of a decision regardinginvestments in energy efficiency. Due to uncertainties investment calculations however needto be supplemented with other factors such as experience, strategy and competence. Theseother factors enables an investment calculation that is more precise estimated, but they canalso show the added value an investment in energy efficiency may result in. Theoreticallyintuition has been proved to be relevant in investment decisions, however this factor has notbeen emerged as relevant in our empirical context.

Between 1965 and 1974, the Swedish Parliament decided to build one million dwellings, called Million Program. The million program buildings were erected with new, untried design solutions, in a short range of time, and at low cost. The residential buildings from that time are now greatly in need of renovation. The municipal housing company, Gavlegårdarna, renovates and improves the energy efficiency at some of it’s apartment buildings in the district Sätra, Gävle. One problem is how to make the basic design of the slab on ground more energy efficiency and moisture proof. The study covers four representative flooring types in the Gavlegårdarnas million program area in Sätra. This study aims to investigate and evaluate proven methods for adding insulation in the four floor types. Also to look for solutions by designing additional insulation to treat damp problems and improve energy efficiency in an economical way. Existing flooring types are to be examined to check for new solutions as well. The aim is to produce a number of measures to provide property owners with different energy efficiency solutions. Results of calculations show that the perimeter area of the slab is exposed to moisture problems, while the centre of it does not have any notable problems. According to calculations, improved floor types have U-values reduced by 31% – 40% depending on the insulation thickness and design. However, investments have a long payback period and this is sometimes not economically viable. When a redevelopment project is performed, it is beneficial to simultaneously add insulation. If investors promote sustainable development, reduced energy consumption by the proposed measures is viable, as advocated by the environmental goals set by Sweden and the EU. / Sveriges riksdag beslutade att det skulle byggas en miljon bostäder, så kallade miljonprogramshus, mellan åren 1965 och 1974. Miljonprogramshusen uppfördes med nya och obeprövade konstruktionslösningar, på kort tid och till låga kostnader. Idag är bostadshusen från den tiden i stort behov av renovering. Det kommunalägda bostadsbolaget Gavlegårdarna håller på att renovera och energieffektivisera några av sina flerbostadshus i stadsdelen Sätra, Gävle. Ett problem är hur grundkonstruktionen, platta på mark i flerbostadshusen ska energieffektiviseras och fuktsäkras. Denna undersökning behandlar fyra representativa golvkonstruktioner som förekommer i Gavlegårdarnas miljonprogramsområde i Sätra. Syftet med undersökningen är att studera och utvärdera beprövade metoder för tilläggsisolering på de fyra utvalda golvtyperna. Lösningsförslagen på tilläggsisoleringsåtgärderna ska behandla fuktproblem, ekonomi och energieffektivisering. Resultaten från undersökningen visar att markplattans kantbalk är utsatt för fuktproblem medan plattans mitt inte har några anmärkningsvärda problem. Enligt U- värdesberäkningarna förbättras golvtypernas U-värde med 31 % - 40 % beroende på isoleringstjocklek och utförande, dock har investeringarna långa återbetalningstider. Utförs ett renoveringsarbete är det fördelaktigt att samtidigt tilläggsisolera. Satsar investerarna på en hållbar utveckling med minskad energianvändning rekommenderas förslagna åtgärderna, vilket förespråkas i miljömål uppsatta av Sverige och EU.

The aim of this essay is to understand why segregation differs in two like-minded municipalities, is the explanation in their history or in the way each of the cities work with their segregation issues? The result showed that both aspects are contributing and have affected the segregation that is seen today. Trollhättan has a much higher level of segregation than Kungälv because of their former housing and immigration politics and the differences in the current work of the municipalities. Their different views on segregation have directly affected the outcome. We have worked with three different theories as to why segregation might occur. One claims that the physical design is what creates segregation while the other one focuses on humans characterizing certain areas as segregated. The last theory deals with neoliberal planning in order to understand how different societal actors influence segregation through different approaches to planning. We have used a qualitative method in which semistructured interviews have been in focus. Both Kungälv and Trollhättan claim that the physical design is the reason for their segregation, but in our discussion we reached the conclusion that all theories play a role in the segregation that is occuring. / Uppsatsens syfte är att förstå varför segregeringen skiljer sig åt i två kommuner med mycket gemensamt, ligger förklaringen i historien eller i kommunernas nutida arbetssätt? Resultatet blev att bägge aspekterna är bidragande och har därför påverkat den segregering som finns idag. Att Trollhättan har en mycket högre grad segregering än Kungälv beror alltså på den forna bostadsoch invandringspolitiken och skillnaderna i kommunernas nutida arbete. Deras olika synsätt på segregering har direkt påverkat utfallet. Det finns tre teorier som vi har arbetat efter, den ena teorin menar att det är den fysiska utformningen som skapar segregering och den andra teorin menar att det är människorna som stigmatiserar områden som segregerade. Den sista teorin behandlar neo-liberal planering för att förstå hur samhällets olika aktörer påverkar segregering genom olika synsätt på planering. För att komma fram till vårt resultat har vi använt oss av kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har varit i fokus. Både Kungälvs och Trollhättans informanter menar att den fysiska utformningen är orsaken till deras kommuns segregering, men i diskussionen kommer vi fram till att alla teorier är bidragande till segregerings problematiken i respektive kommun.