• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 154
  • 14
  • Tagged with
  • 168
  • 49
  • 39
  • 30
  • 28
  • 26
  • 23
  • 22
  • 22
  • 22
  • 20
  • 17
  • 16
  • 16
  • 15
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
101

Optimerad tillbyggnad av befintligt studentboende : En studie av lönsam tillbyggnad som kan berättiga till statligt stöd / Optimized supplement building for student housing

Björk, Rebecka, Dahlbom, Caroline January 2021 (has links)
The aim with this thesis work is to examine a supplement building that fulfils the requirement forthe Boverket subsidy stöd för hyresbostäder och bostäder för studerande (2020). A proposal ofthe design of the supplement building on top of the already existing building in Flogsta, Uppsalais created and a profitability analysis for Uppsalahem is made.The three issues examined in the project are: How should this supplement building optimally be designed to meet the demands fromUppsalahem, the subsidy and Swedish building regulations? Is it estimated profitable to fulfil the increased energy requirement in the subsidy? Is it assessed profitable for Uppsalahem to go through with the project? The Supplement building is designed after the recommendations from Swedish Buildingregulations and Suitable International Standards, the ultimate floor plan resulted in 27apartments for students with 18 studio apartments, 1 two-room apartment and 8 three-roomapartments. The energy use calculations proved that the increased energy requirements could not bereached for the project and an increased subsidy could not be obtained. The profitability analysis resulted in an approved profit margin for the project. The subsidywithout the energy bonus resulted in a total subsidy of 11,2 million kr and a profit of 4,8 %.
102

Social hållbarhet i utsatta områden -En fallstudie på Vivalla, Oxhagen och Varberga- med fokus på Örebrobostäder

Amzovic, Bajram, Fast, Pontus January 2020 (has links)
Följande uppsats ämnar undersöka hur Örebros allmännyttiga bostadsbolag Örebrobostäder (ÖBO) och andra aktörer arbetar med social hållbarhet inom Örebros utsatta områden Vivalla, Oxhagen och Varberga. Dessa är med på den lista som Polismyndighetens Nationella operativa avdelning (NOA 2017, s.41) format för att belysa områden där den låga socioekonomiska statusen i samband med ökad kriminalitet kräver extra resurser och sociala investeringar; socialt utsatta områden. Studiens resultat har formats och analyserats genom tidigare forskning, främst inom social hållbarhet, socialt kapital och segregation. Tillvägagångssättet har utgjorts av en fallstudie med kvalitativ metod där vi samlat in data från tjänstemän inom ÖBO, Partnerskap Örebro samt privatpersoner som är boende inom våra valda studieområden. Utifrån studiens syfte har vi format frågeställningarna: ● Vad har Polisens klassificering ”utsatta områden” för effekt på invånare i denna typ av områden i Örebro kommun? ● Hur arbetar ÖBO för att stärka den sociala hållbarheten i Örebros utsatta områden? ● Hur påverkar den socioekonomiska statusen individers möjlighet att fritt välja bostad? Resultatet visar att ÖBO tillsammans med Polisen och Partnerskap Örebro satsat på sociala investeringar för att stärka invånarnas socioekonomiska status i utsatta områden, där de skapar aktiviteter för att engagera människor i sin stadsdel, renoverar bostäder och skapar sysselsättning för de sysslolösa. Detta anses vara satsningar för att minska bostadssegregationen i dessa områden, och bidra till att förändra den stigmatiserande bilden utsatta områden blivit stämplade för. Polisens klassificering är enligt våra slutsatser en polariserande faktor gentemot hur invånare uppfattar de utsatta områdena, då de klassas som “problemområden” i folkmun. Intervjupersoner från Vivalla och Oxhagen vittnar om att den stigmatiserade bilden av utsatta områden inte speglar deras verklighet, och att gemenskapen i området är hög vilket tyder på ett starkt socialt kapital trots sociala utmaningar. Intervjupersonerna poängterar att även om de vill flytta i framtiden så existerar det idag många hinder för att detta ska vara möjligt - hyreskostnaden kan fortfarande styra individens val av bostadsområde, trots att antalet ködagar (köpoäng) räcker för andra områden utanför de socialt utsatta områdena.
103

Upprustning av miljonprogrammet En fråga om tid, miljö och standard

Sjökvist Stenberg, Oscar, Bodvall, Jonas January 2018 (has links)
Sveriges fastighetsbestånd står idag för ungefär en tredjedel av den totala energiförbrukningen i landet. Många äldre byggnader och i synnerhet de som uppfördes under miljonprogrammets tidsepok håller på att nå sin tekniska livslängd. Därför är marknaden i behov av tidseffektiva renoveringsmetoder. För att göra landets fastighetsbestånd mer energieffektivt och därmed möta EU:s 2020 mål står Sverige inför stora renoveringsarbeten. Bristen på kompetens och konkurrens inom fastighetsbranschen för ekologiskt byggande har resulterat i en avsaknad av metoder och renoveringstekniker.Utifrån ett nyligen avslutat renoveringsarbete med prefabricerade passivhusfasader så studeras och analyseras projektet i denna uppsats. Studien är avgränsad till tre huvudområden som innefattar tidsbesparing, energiprestanda samt innemiljö. Vid insamling av data används både kvalitativa och kvantitativa verktyg. En litteraturstudie efterföljs av två intervjuer med ledande personer inom projektet samt en avslutande enkätundersökning. För att ta ett bredare perspektiv presenteras en jämförelse med en liknande ombyggnation av fastigheter inom miljon-programmet för att skapa bättre underlag för en analyseringsgrund.Resultatet visar att det genomförda projektet i Alingsås har en positiv inverkan på de tre undersökningsområdena. Det framkommer att byggtiderna med prefabricerade passivhus-fasader förkortas markant till skillnad från en prefabricerad ordinär betonggjuten fasad. Eftersom materialet väger mindre och är enklare att montera så sjunker byggtiderna totalt med ungefär fyra veckor. Energieffektiviseringen med passivhusfasaderna blir positiv och efter renoveringarna uppmäts en förbättrad energiprestanda på 77 procent. Energieffektiviseringen har således en mindre inverkan på miljön och ligger därmed i linje för en minskad nationell energiförbrukning med avsikt att möta EU:s 2020 mål.Med hjälp av enkätundersökningen så fastställs att hyresgästerna, efter renoveringen, är nöjda med innemiljön i sina bostäder. Efter att alla svaren sammanställts går det att utläsa en positiv bild av den allmänna synen gällande innemiljön. 87,5 procent av hyresgästerna uppger att de är nöjda med klimatet. Den tidsmässiga vinsten, energiförbättringarna och ett bra inneklimat kan anses väga tungt för att rekommendera andra företag i branschen att framöver tillämpa och utveckla liknande renoveringstekniker. / The real estate stock in Sweden currently accounts for about one third of the total energy consumption in the country. Many older buildings, especially those built during the Million Program, are reaching their technical lifespan. Therefore, the market is in need of time-efficient renovation methods. In order to make the country's real estate stock more energy efficient and to reach the EU 2020 targets, Sweden will be in need of major renovations. The lack of skills and competition in the real estate industry for ecological construction has resulted in a lack of methods and renovation techniques.In this essay, the authors study and analyze a recently completed renovation with prefabricated passive housing facades. The study focuses on three main areas: timesaving, energy performance and indoor environment. In order to achieve the purpose of the study, qualitative and quantitative methods are used when collecting the empirical material. The study is based on a literature study followed by two interviews with leading persons within the project and a final survey. For a wider perspective, a comparison with a similar rebuilding of properties built during the Million Program is made to provide better basis for analysis.The result shows that the completed project in Brogården has a positive impact on the three research areas. It appears that the construction time with prefabricated passive housing facades sharply shortens in comparison to the prefabricated ordinary concrete facades. Because the material weighs less and is easier to assemble, the construction time drops in total with about four weeks. Energy efficiency with passive housing facades will be positive and after renovations, an improved energy performance of 77 percent is measured. Energy efficiency has a lesser impact on the environment, in line with reduced national energy consumption with the intention to reach the EU 2020 targets.The survey shows that the tenants after the renovation are satisfied with the indoor environment in their homes. When all the answers are compiled, it is possible to read a positive picture of the general view of the indoor environment. 87.5 percent of the tenants state that they are happy with the climate. The authors consider that the drop in assembling time, energy improvements and a good indoor climate do weigh heavily to recommend other companies in the industry to apply and develop similar renovation technologies in the future.
104

Energieffektivisering av rekordårens flerbostadshus

Nilsson, Ted, Jansson, Johan January 2011 (has links)
Sandviksvägen 38 är ett av många flerbostadshus byggt under åren 1961 – 1975, de så kallade rekordårens bostäder. Byggnaden står inför en omfattande renovering, och då finns det samtidigt goda möjligheter att minska byggnadens energiförbrukning. I studien undersöks och beskrivs ett antal av de åtgärder som kan genomföras. Målet är att föreslå åtgärdspaket för att minska byggnadens specifika energiförbrukning med 20 respektive 50 procent jämfört med dagens användning. Energiberäkningar av åtgärderna har genomförts med programmet VIP-Energy och en enklare form av LCC-analys har genomförts för att undersöka investeringarnas totala energibesparingspotential. Resultatet kan användas som underlag vid en eventuell investeringsberäkning. / Sandviksvägen 38 is one of many apartment buildings built during the years 1961 - 1975. The building faces a major renovation, which provides good opportunities to reduce building energy consumption. The study examines and describes energy saving actions that can be implemented. The goal is to propose actions that reduce the building's specific energy consumption by 20 or 50 percent compared to current use. Energy calculations of the actions have been examined with the program VIP-Energy and a simpler form of LCC-analysis have been performed to examine the actions total energy saving potential. The result can be used as a basis for future investment calculations.
105

Miljonprogrammet : Behovet då och idag / The Million Program : The Need Back Then and Today

Säl, Martin January 2022 (has links)
Miljonprogrammet är benämningen på ett statligt stöttat konstruktionsmål om 1 miljon bostäder på 10 år, under perioden 1965-1975. Innan miljonprogrammet upplevdes en kraftig befolkningstillväxt till följd av så kallade babybooms och hög arbetskraftsinvandring, en stor bostadsbrist, en låg standard på bostäder där många hushåll saknade utrustning som anses basal idag, en kraftig ekonomisk tillväxt med ökade realinkomster som ökade efterfrågan på bättre och rymligare boenden samt ett utbrett problem med trångboddhet. Trots en ökad bostadsproduktion med bättre standard mellan 1945–1965 slog den statliga utredningen bostadsbyggnadsutredningen fast att det fanns ett fortsatt behov av ökat byggtempo. Slutbetänkandet av bostadsbyggnadsutredningen, kallad höjd bostadsstandard, kom år 1965 och därefter fattades beslutet om ett miljonprogram. Denna rapport syftar till att kartlägga de mest framträdande orsakerna bakom miljonprogrammet, jämföra dem mot dagsläget för att bedöma dagens behov samt undersöka vad som skulle göras annorlunda om det utfördes ett liknande program idag. Idag är befolkningstillväxten högre än den var då, både sett lång- och kortsiktig. Detta attribueras ofta till höga invandringstal, då födelsetalen varit förhållandevis låga. Det finns även en bostadsbrist, inte minst i storstadsområdena där befolkningstätheten ökat som mest. Trångboddheten har även ökat och det finns över 30 000 hemlösa i landet. Dock är trångboddheten svår att mäta idag, likväl hemlösheten, det uppskattas ett visst mörkertal på denna front och vissa andra aspekter är viktiga att se till, så som bostadsarea per person. Till skillnad från den låga bostadsstandarden som föranledde miljonprogrammet är en lägsta godtagbar standard lagstadgade idag, vilket säkerställt en fortsatt adekvat utrustningsstandard i hemmen. Andelen som lever under varaktigt låg ekonomisk standard har även ökat parallellt med att hyrorna per kvadratmeter höjts avsevärt jämfört med KPI, vilket har försämrat vissa delar av befolkningens möjliga efterfrågan på bostadsmarknaden. Det finns inget behov, eller samma möjligheter, till ett nytt miljonprogram idag. Däremot måste en fortsatt byggtakt säkerställas. Det finns olika åtgärder som kan vidtas för att säkerställa den, däribland är förslag social housing och införandet av marknadshyror. Dessutom finns ett behov av ekonomiskt tillgängliga lägenheter för de som har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden, de verktyg som finns för att stötta dem idag är bostadsbidrag och subventionering av hyror. Numera står miljonprogrammets bostäder inför renoveringsbehov och det finns andra miljökrav idag än när dessa konstruerades. Det medför en möjlighet att miljörenovera parallellt med de tekniska renoveringarna samt möjligheten att uppfylla de krav som finns för diverse miljömärkningar. Frågan idag är alltså inte om behovet för ett nytt miljonprogram, snarare skulle det kunna vara aktuellt med ett ”miljöprogram” för att säkerställa effektiviseringen av bostadsbeståndet. / During 1965-1975 the Swedish government initiated a state-funded program called “the million program”, which supported the goal of building 1 million homes in 10 years. During the period leading up to the million program there was a strong population growth due to a baby boom and high labor immigration. There was also a large housing shortage, a problem with low housing standards where many households lacked equipment that is considered basic today, strong economic growth with increased real incomes which lead to increased demand for better and more spacious housing as well as a widespread problem of cramped housing accommodations. Despite an increased housing production with a higher standard between 1945-1965, a governmental investigation called “bostadsbyggnadsutredningen” found that there was a continued need for an increased construction pace. The final report of “bostadsbyggnadsutredningen”, called “höjd bostadsstandard”, released in 1965 and then the decision was made to initiate the million program. This paper aims to identify to causes behind the million program, make a comparison between these and todays situation to determine the housing needs, as well as exploring what would be done differently if was made today. Today, population growth is higher than it was back then, both in the long and short term. This is often attributed to high immigration rates, as birth rates have been lower. There is also a housing shortage, predominantly in the metropolitan areas where the population density has increased the most. Cramped housing accommodations has also increased and there are over 30,000 homeless people in the country. However, cramped housing accommodations is difficult to measure, as is homelessness, there is an estimated hidden statistics in these numbers and certain other aspects are important to examine, such as the living space per person. In contrast to the low housing standard from before to the million program, a minimum acceptable standard is statutory today, which has ensured a continued adequate standard of equipment in homes. The proportion living with long-term low economic standard has also increased in parallel to rents per square meter being raised significantly compared with the consumer price index, which has worsened certain groups of the population's position in the housing market. There is neither a need, nor the same possibility to enact, a new million program today. There is a need to ensure a continued construction pace, however. There are various measures to corroborate this, including suggestions of social housing and the implementation of market rents. There is also a need for financially accessible apartments for those who have difficulty establishing themselves on the housing market, the tools available to support them today are housing and rent subsidies. Nowadays the homes made during the million program are in need of renovation and there are other environmental requirements than when they were constructed. This gives the opportunity for environmental renovations in parallel with the technical renovations they need and opens up the possibility to eco-label them. There is no need for a new million program, rather an "environmental program" could be relevant to discuss to further improv the housing stock. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>
106

Miljonprogramsfasaden : Aldrig riva, aldrig ta bort eller ersätta, utan alltid lägga till, omvandla och återanvända.

Lindahl, Alma, Sandin, Paula January 2023 (has links)
Denna studie undersöker komplexiteten med renoveringar och hur de utförs på ett miljömässigt samt socialt hållbart sätt. Arbetet grundas i intervjuer med aktörer i området, dialog med en del verksamma och övningar med de boende, som slutligen har lett till ett gestaltningsförslag. Examensarbetet avser att påvisa vikten av medborgardialog och den sociala hållbarheten, samt ett cirkulärt och hållbart tankesätt vid renoveringar av fasader på miljonprogramsfastigheter. Studien utmynnar i ett designförslag på en fasadrenovering av en miljonprogramsfastighet i Rosengård på Bennets väg 3. / This study examines the complexity of renovations and how they are carried out in an environmentally and socially sustainable way. The work is based on interviews with stakeholders in the area, dialogues with practitioners and exercises with residents, which has led to a design proposal. The project intends to demonstrate the importance of citizen dialogue and social sustainability, as well as a circular and sustainable mindset when renovating the facades of million housing program properties. The study results in a design proposal for a facade renovation of a million program property in Rosengård at Bennets väg 3.
107

Brottsförebyggande arbete i Miljonprogrammets utsatta områden / Crime Prevention Work in Unsafe Housing Areas

Fröhlin, Ida, Svedberg, Rebecka January 2022 (has links)
Introduktion och syfte:  Under en rådande bostadsbrist i Sverige antogs ett förslag i riksdagen med vision att färdigställa en miljon hem mellan åren 1965 och 1975. Många av Sveriges mest utsatta områden består av byggnader uppförda under denna tioårsperiod. Miljonprogrammets bostäder är i stort behov av renovering samt ombyggnation för att öka tryggheten för människor boende i dessa områden. Motsvarande områden finns i Danmark. Syftet med detta examensarbete är att studera hur olika bostadsbolag i Sverige respektive Århus i Danmark arbetar för ökad trygghet i utsatta områden. Ytterligare vision är att konstatera hur den fysiska miljön kan utformas för att skapa tryggare och mer attraktiva bostadsområden.  Metod: Metodvalet är en kvalitativ fallstudie med semi-strukturerade intervjuer som primär datainsamling kompletterande med dokumentstudie. Resultat: Bostadsbolag i Sverige arbetar på eget initiativ för ökad trygghet och säkerhet i utsatta områden. Det råder idag ingen svensk lag som tvingar bostadsbolagen att vidta åtgärder för ökad trygghet och säkerhet. Bearbetade metoder för samverkan används endast i viss utsträckning av bostadsbolag i Sverige.Bostadsbolag i Danmark regleras av lagen för utsatta områden som innebär att allmännyttiga bostäder ska minska från 100% till 40 % innan år 2030. Lagen tvingar till förändring genom ett samarbete mellan danska kommuner och bostadsbolag.Ett bostadsområde bör vara lätt att överblicka med hög insyn och tydliga stråk. Området bör även vara fritt från isolerade och skymda platser. Genom olika utformade huskroppar blir området mindre homogent och lättare att överblicka. Kameror, belysning och porttelefoner är framgångsrika hjälpmedel för ökad övervakning. Analys: Gemensamma teman identifierades och analyserades efter genomförda intervjuer för att skapa en tematisk analys. Genom att studera återkommande begrepp under intervjuerna identifierades mönster samt likheter och skillnader. Vidare analyserades detta för att avslutningsvis besvara de tre ställda frågeställningarna. Diskussion och slutsats: I studien konstateras att samtliga intervjuade bostadsbolag arbetar med trygghets och säkerhetsfrågor för utsatta bostadsområden. I Sverige sker arbetet i olika utsträckning, detta på grund av att arbetet sker på eget initiativ, jämfört med Danmark där arbetet blir tvingande av lagstiftningen. Ämnet behöver uppmärksammas på grund av de senaste årens negativa utveckling som inneburit ökad kriminalitet och brottslighet i svenska respektive danska utsatta områden.  Nyckelord: Brottsförebyggande, miljonprogrammet, omgivning, samverkan, säkerhet, trygghet, och utformning / Introduction and purpose:  An aggressive building and construction program was implemented during a period in Sweden when there was a shortage of housing units. The vision of the government of Sweden was to complete one million homes between the years 1965 and 1975. Many of Sweden's most highrisk housing areas consist of buildings produced during these ten years. Today these buildings are in a big need of renovation to increase safety for people living in these areas. Related areas are found in Denmark. The purpose of this research paper is to study how different housing companies in Sweden and Denmark work for increased safety in unsafe housing areas. Another purpose is to establish how the surroundings can be designed to create safer and more attractive residential areas. Method: The used method is a qualitative study with semi-structured interviews as the primary data collection method, together with and document study. Results: Housing companies in Sweden work on their initiative for increased security and safety in unsafe housing areas. There is currently no Swedish law forcing housing companies to work for increased security and safety. Processing methods for collaboration are only used to a certain extent in Sweden. The law regulates housing companies in Denmark for unsafe housing areas, which means that public housings need to decrease from 100% to 40% by the year 2030. The law forces change through cooperation between Danish municipalities and housing companies. According to the interviewed respondents, a housing area should be easy to locate with high transparency and walkways. A housing area should also avoid isolated and obscured spots. The area becomes less homogeneous and easier to locate through differently designed housings. Cameras, lighting, and intercoms are successful tools for increased surveillance. Analysis: After the interviews, common themes were identified and analyzed to create a themed analysis. By studying recurring concepts during the interviews, patterns, similarities, and differences were identified. The patterns were later analyzed to finally answer the three asked questions. Discussion and conclusion: The study states that all interviewed housing companies work with safety and security issues for unsafe housing areas. In Sweden, the work occurs to varying degrees since the housing companies work with crime prevention issues on their initiative. Compared with Denmark, where the work becomes mandatory by legislation. The challenge needs attention due to the negative development of recent years, which has meant increased crime and criminality in Sweden´s unsafe housing areas. Keywords: Cooperation, crime prevention, environment, housing design, safety, security and “The one million program”.
108

Interventions in Existing Buildings : Methods and Materializations

Amrén, Johanna, Nilsson, Ellen January 2018 (has links)
Our aim with this project was to become more aware about the consequencesthat different kinds of changes or additions have on existing buildings andtheir characteristic architectural qualities. We have focused our study on thepart when a change or addition is designed, how the planned intervention isto be materialized, trying to understand how a change or addition relate to theexisting. Whether it is made to closely resemble that which is already there orcontrast in for example form, colour or material. In our thesis we call theseways of relating to the existing methods, and it is these methods that we havetried to identify, analyse and implement throughout this project.Some of the questions we have asked ourselves are:What different methods are there and how can they be materialized? How do theywork in combination? What effect do they have on a room and what do the differentmethods communicate?
109

Förtätning av ett miljonprogramsområde i form av ekologiskt hållbara bostäder

Windahl, Jakob, Wikström, Gustav January 2022 (has links)
Förtätning blir allt mer aktuellt och idag finns det ett ökat behov av att undersöka deekologiska hållbarhetsaspekterna av förtätningsprojekt. Syftet med denna studie är attundersöka för- och nackdelarna med förtätning ur ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv.Vidare kommer tre av Sveriges 16 miljökvalitetsmål att undersökas för att se hur mankan arbeta för att uppnå dessa i ett förtätningsprojekt. Utifrån denna kunskap utformasett gestaltningsförslag av ett bostadsprojekt inom ett miljonprogramsområde.För att besvara dessa frågor har flera metoder använts. Bland annat har enlitteraturstudie av förtätningens hållbarhetsaspekter utförts i form av rapporter,avhandlingar, böcker och diverse hemsidor. Två kvalitativa intervjuer har också utförtsför att undersöka kopplingen mellan miljökvalitetsmålen och byggbranschen samt hurgestaltningen av ett hållbart förtätningsprojekt kan utformas.Studiens resultat redogör för de mest väsentliga för- och nackdelarna av förtätning.Några av dessa fördelar inkluderar närheten till lokaltrafik och den befintligainfrastrukturen medan några av riskerna anses vara ianspråktagande av naturmark ellerlokala kulturvärden, samt logistikproblem i byggskedet kopplade till trångabyggarbetsplatser. Vad avser Sveriges miljökvalitetsmål visar studien att dessa mål ärsvåra att applicera i byggbranschen och används därför sällan. En mer praktiskt metodför att uppnå en god ekologisk hållbarhet är att använda sig av miljöcertifieringar pågrund av dess applicerbarhet, mätbarhet och prestige. I resultatet framförs även ettgestaltningsförslag av miljonprogramsområdet Alby där den nyvunna kunskapen hartillämpats.I slutet på rapporten förklaras det att de nämna för- och nackdelarna med förtätning ärinte garanterade att inträffa, och att det därför möjligtvis vore mer korrekt att benämnadem som potentialer och risker. Eftersom nackdelarna inte är garanterade att inträffainnebär det att man kan förhindra dem från att inträffa med hjälp av grundligaundersökningar av projektets förutsättningar, som naturvärdesinventeringar ochundersökningar av lokala kulturvärden. Slutligen diskuteras idén att miljöcertifieringarkan användas för att uppnå studiens utvalda miljökvalitetsmål. Dock är det svårt attavgöra om man kan använda sig av miljöcertifieringar för att uppnå de avgränsademiljökvalitetsmålen.
110

Utanför blir innanför - sociala innovationer för att skapa arbeten och minska socialt utanförskap

Karlsson, Kristoffer, Roman, Johan January 2014 (has links)
Som en del i det moderna hållbarhetstänket spelar social hållbarhet en viktig roll. Ett uppenbart hinder för en social hållbar utveckling är arbetslöshet. Arbetslöshet leder ofta till utanförskap, vilket i sig skapar ett segregerat, ohållbart samhälle. Följande studie undersöker hur företag och privata organisationer kan verka för att minska utanförskap orsakad av arbetslöshet. Genom sociala innovationer motiveras sökandet av metoder för att minska arbetslösheten och på så sätt minska det sociala utanförskapet.Studien använder sig av teorier kopplade till social hållbarhet i allmänhet och sociala innovationer, arbetslöshet och utanförskap i synnerhet. Teoriavsnittet ger en inblick i problematiken kring arbetslöshet, mekanismer bakom problemet samt kunskap om potentiella åtgärder. Studien är uppdelad i två olika delar. Den första delen är av traditionell uppsatskaraktär där olika sociala innovationer i syfte att minska arbetslösheten jämförs, analyseras och diskuteras. Den andra delen, som grundar sig på denna analys, är ett konkret pilotprojekt som tagits fram med en större konsultfirma för att försöka hitta former för framtida applicering av sociala innovationer i företagets löpande arbete.Studien är av kvalitativ natur där det empiriska materialet grundar sig på intervjuer medrepresentanter från relevanta företag och organisationer. Intervjuerna har bearbetats och analyserat med hjälp av de valda teorierna. Som komplement har ytterligare empiriskt material i form av litteratur, rapporter och vetenskapliga artiklar bearbetats och analyserats. Resultatet av studien visar hur sociala innovationer på olika sätt kan motarbeta arbetslöshet, på såväl lokal som nationell nivå. Det går att identifiera såväl likheter som skillnader mellan de olika företagens/organisationernas strategier. En stor problematik tycks vara ovetskapen om varandra. Pilotprojektet grundar sig därför på en kunskapsworkshop, där aktörer kan dela med sig av sina kunskaper för att på så sätt underlätta för varandra. / As a part of our modern sustainability approach, social sustainability has played an important role. An obvious obstacle to overcome in the search for a social sustainable development isunemployment. Unemployment may lead to social exclusion, which creates a segregated andunsustainable society. The following paper investigates how companies and private organisations can work in order to reduce the social exclusion caused by unemployment. Through social innovations, the search for methods to reduce unemployment and hence social exclusion, can be motivated.The paper uses theories connected to social sustainability in general and social innovations,unemployment and social exclusion in particular. The theoretical chapter sheds light on theproblems related to unemployment, mechanisms behind the problem and knowledge about potential counter actions. The paper is divided into two different parts. The first part is a traditional essay in which different social innovations with the common goal to reduce unemployment is compared, analyzed and discussed. The second part, which is based on this analysis, is a suggestion for a future project together with a larger consulting firm, to search for new methods for future applications of social innovations in the firm’s ongoing work.The paper uses a qualitative approach, the empirical material is based on conducted interviews with key persons from relevant companies and organisations. The interviews have been processed and analyzed along with our chosen theories. As a complement, additional empirical material in terms of literature, various reports and scientific articles have been processed and analyzed.The result of the paper indicates how social innovations, on both local and national level, can work against unemployment. Both similarities and differences are identified between thecompanies/organisations strategies. A problematic factor seems to be that thecompanies/organisations are unaware of each other. Our project therefore suggests a workshopwhere relevant actors can exchange knowledge in order to help each other.

Page generated in 0.0957 seconds