Uppsatsen studerar föreställningar om det förflutna i den kommunala stadsplaneringen av stadsdelen Bredäng i Stockholm genom ett diskursteoretiskt perspektiv. Stadsplaneringen syftar till att skapa förändringar i stadsrummet. Uppsatsen studerar hur föreställningar om det förflutna artikuleras i samband med planerade förändringar. Uppsatsen frågar sig hur artikulationer om det förflutna artikuleras, till vilken betydelse artikulationerna fixerar föreställningar om det förförflutna och hur det förflutna förhåller sig till de övriga två tidskategorierna samtid och framtid. Uppsatsen anknyter till historiefilosofiska perspektiv som formulerats av Jörn Rüsen och Reinhart Koselleck. Analysmodellen har en diskursteoretiskt grund med utgångspunkt i Chantal Mouffes och Ernesto Laclaus teorivärld. Uppsatsen visar att det förflutna generellt beskrivs som en förutsättning för stadsplanering och att föreställning om det förflutna kan sammanfattas till två separata tidspassager. Den första är för tiden kring 1960- och 1970-talet som knyter an till nodalpunkterna miljonprogrammet och modernism. Den andra tidspassagen är för tiden före 1960 och är mer otydlig i sin tids- och platsbestämmelse. Tiden före 1960 knyts till tecknet jordbrukslandskapet och olika gårdsnamn. Tiden kring 1960- och 1970-talet är något otydlig och det i flera fall en glidning mellan det förflutna och samtiden kring artikulationerna för denna tid. Tiden innan 1960 är däremot mer solid som förfluten tid, även om denna tid i sig självt inte är särskilt avgränsad utan närmast kan beskrivas som alltid tid innan år 1960. Uppsatsen föreslår att materialet bygger upp det förflutna som en meningskonstruktion som svarar mot upplevelsen av problem i samtiden. På det viset finns ett tydligt förhållande mellan det förflutna och samtiden. Denna meningskonstruktion har en viss tendens av att vara ett sätt att framhålla och förbereda för förändring.

De bostäder som byggdes under åren 1950‐1975 hö till det såkallade miljonprogrammet. Under miljonprogrammet byggdes 100 000 läenhet per å under tio ås tid. Totalt byggdes 1,3 miljoner bostäer i flerbostadshus under dessa å. Flera av bostäerna som upprätades under miljonprogrammet har nåt sin tekniska livslägd och ä i stort behov av diverse renoveringar. Beroende påvad det ä fö äandeform påen byggnad såfödelas underhålsansvaret påolika sät. I hus äda av bostadsrätsföeningar ä ansvaret uppdelat. Föeningen stå fö det yttre underhålet dit äen renoveringar av stammar inkluderas, medan bostadsrätshavaren stå fö insidan av den egna läenheten. Syftet med rapporten ä att kartläga ROT‐behovet hos bostadsrätsföeningar i Öebro kommun. Examensarbetet har gjorts i samarbete med NCC Construction. Underlaget till rapporten grundar sig fräst påmaterial frå personliga intervjuer och intervjuer via mejl med olika bostadsrätsföeningar men äen påmaterial frå olika böker och relevanta webbsidor. Undersöningen visade påatt de tillfråade föeningarna i dagsläet inte har nåra störe renoveringsbehov. Flera föeningar har däemot framtida behov av bl.a. stambyten och takrenoveringar av olika slag. 58 % av bostadsrätsföeningarna var äen positiva till ett eventuellt framtida samarbete med NCC. Dåresultatet av renoveringsbehovet endast grundar sig påsvar frå 12 bostadsrätsföeningar medfö detta att det finns en stor grupp vars behov inte ä undersöta. Troligtvis ser behovet störe ut ä vad som framkommit i denna rapport dådet i Öebro kommun finns ett stort antal bostäer som ä byggda under just miljonprogramsåen. / The homes that were built during the years 1950‐1975 belong to the so‐called Million homes programme (Swedish: Miljonprogrammet). During the Million homes programme 100,000 apartments were built per year for a period of ten years. Totally 1.3 million housing units in apartment buildings were built in those years. Several of the homes that were established during the Million homes programme have reached its service life and are in great need of renovations. Depending on what kind of form of ownership a building has, the responsibility for maintenance will be distributed in different ways. For houses owned by housing associations is the responsibility divided. The association represents the outer maintained there even renovations of strains are included while the owner of the apartment stands for the inside of its own apartment. The report aims to identify the ROT‐needs of housing associations in the municipality of Öebro. The work has been done in collaboration with NCC Construction. The basis for the report is based mainly on material from personal interviews and interviews via email with various housing associations, but also on material from various books and relevant Web pages. The survey found that respondents unions in the current situation do not have any major renovation needs. Several compounds have, however future needs for, inter alia, pipe replacement, and roof renovations of various types. 58% of housing cooperatives was also positive about a potential partnership with NCC. Because the result of the renovation need only is based on responses from 12 housing associations, this means that there is a large group whose needs are not examined. Most likely the need is greater than what has emerged in this report because Öebro municipality has a large number of homes that are built in the Million homes programme years.

I Sverige kvarstår cirka 650 000 bostäder i flerbostadshus uppförda under miljonprogrammet. Dessa byggnaders drift kräver stora mängder energi. Byggnaderna från den här eran står dessutom inom en snar framtid inför stora renoveringsbehov. I sambad med renovering är det därför viktigt att tänka energieffektivt och vidta extra åtgärder för att sänka dess energiförbrukning. I studien framgår att det finns goda möjligheter att sänka energianvändningen i dessa byggnader med åtgärder som kan vidtas i samband med renovering.

Examensarbetet har genomförts som en studie vars syfte varit att skapa en prioriteringsmodell som redogör i vilken ordning olika energieffektiviserande åtgärder skall utföras. Prioriteringsmodellens relevans begränsas till hus byggda under miljonprogrammet eller till byggnader med liknande karaktäristik. De olika energibesparande åtgärderna som prioriteringsmodellen omfattar är åtgärder som AB Bostäder i Borås oftast använder. I arbetet ingår en teoridel som omfattar EU-direktiv och svenska byggstandarder som skall följas vid ombyggnation eller renovering av befintligt fastighetsbestånd. Teoridelen innefattar även grundläggande teori om de tilltänkta åtgärderna. I resultatdelen presenteras besparingarna som är möjliga med de olika åtgärderna, resultatet diskuteras sedan i diskussionsdelen. Slutsatsen är att åtgärderna bör delas upp i tre olika grupper beroende på omfattning, kostnad och tidsåtgång. Författarna har tagit fram tre olika åtgärdspaket som innefattar åtgärderna som valts, men har även behandlat möjliga kombinationer av de olika åtgärdspaketen och huruvida vinningar kan göras genom kombinationer av de olika åtgärdspaketen. Författarna rekommenderar att tilläggsisolering av ytterväggarna samt utbyte av befintliga fönster utförs samtidigt för att få ner kostnaderna. Injustering av värmesystemet bör även utföras samtidigt för att injusteringen skall vara relevant då fastighetens effektbehov kommer att ändras vid klimatskalsförändringar.

The purpose of this study is to examine two different housing areas in Hudiksvall. Håstahöjden/Håstaskogen is one of the areas from the ”miljonprogrammet” and was built during the last years of the 60’s. The other housing area is Kattvikskajen, located by the sea and is intended to be a new part of the city. The focus is on whether and how a child perspective has been considered in the planning of these two urban areas and how they have been publicly received by the press over time. The study is based on textual analysis, using discourse analysis on public documents, newspaper articles and dialogues with tenants in the Håstahöjden/Håstaskogen area. The conclusion of this study shows that when Håstahöjden/Håstaskogen was built there was a clear focus on developing the housing to safeguard a child’s perspective. This is clearly shown in the design of the buildings. There was a room especially for the children, for their activities and games in each house. The outdoor design included several seats for social life, playgrounds, and areas close to nature with opportunities for the children to take part in physical activities. The narrative in examined newspaper articles during the first ten years mostly concerned criminal activities. Next to them were reports on children and how they spent their spare time. From the discourse point of view there is a stigmatizing that can be experienced differently depending on the outside or the inside perspective. Kattvikskajen’s area in the harbour is much smaller, it is supposed to be a close link to the centre of the city and lacks the close nature. The advantage is the nearness to the city, the transport system and the sea. The future tenants are believed to be new people with new ideas capable of bringing new ideas into the industry and economy and who appreciate the possibilities of commuting. Quality programmes show the intentions of taking the child’s perspective in designing activity parks for different ages and a park with opportunities of playing. The close location of the housing area to the sea and the railway make it doubtful whether it is suitable for small children or even designed for small children. Older children and especially the young people will most certainly find the area attractive. Owing to the location, the architectonic expression that implies a partly private area turns the whole building area into an area that is excluding for small children.

Denna uppsats kommer analysera sex olika rapporter som tillhör en rapportserie framtagen av Statens institut för byggnadsforskning för att förklara den kunskapsbildning som låg till grund för 1960-talets bostadsbyggande. Uppsatsen kommer att utgå från en kvalitativ innehållsanalytisk metod för att analysera rapporternas innehåll, detta eftersom det är utsagorna från både enkäter och intervjuer som låg till grund för det fortsatta kunskapsbyggandet under rapporternas uppkomst. Undersökningen i uppsatsen kommer att fokusera på hur forskningen bedrevs för att få fram relevant information som skulle leda till en vidare utveckling av bostaden som sådan. De teoretiska ansatserna som kommer att appliceras för att sätta studien i ett större forskningssammanhang är Habermas offentlighetsteori. Analysen försöker visa att man inom det offentliga sökte svar inom hemmets privata sfär för vidare kunskapsbyggande och att det fanns en diskrepans i vissa avseenden med vad man trodde och antog från Statens institut för byggnadsforskning och vad hushållen sedan egentligen ansåg vara viktigt för att trivas i sin bostad. Men man tog samtidigt från statens sida till sig den nya informationen som blev grunden till kunskapsbildningen och utvecklade bostäder och områden utefter rapporternas faktiska resultat överlag.

Rapporten behandlar och utvärderar tre olika isolermaterial, Polyisocyanurat (PIR), grafitcellplast och mineralull, vid tilläggsisolering av miljonprogrammets byggnationer.  Stora delar av miljonprogrammet är nu i behov av upprustning. Samhällets skärpta krav gällande energiförbrukning gör att nya rationella metoder och material krävs för att tillgodose ställda krav. Att tilläggsisolera är en del i denna upprustning, och eftersom valet av isolermaterial ofta faller på gamla beprövade metoder och materialval, såsom mineralull, syftar denna rapport till att öka kunskapen om alternativa, mer högpresterande isolermaterial. Isolermaterialens egenskaper tas först upp och behandlas i en generell jämförelse där ekonomiska och tekniska aspekter beaktas. För att konkretisera och påvisa utfallet i ett specifikt fall genomförs en studie för ett referensprojekt, kvarteret Hundlokan, som ägs och förvaltas av Fastighets AB Förvaltaren. I studien undersöks tre olika alternativ för vart och ett av materialen vid tilläggsisolering utvändigt av Hundlokans fasader. Samtliga alternativ ställs sedan mot varandra och utvärderas med hjälp av: fukt-, U-värdes-, energi-, kostnads- och LCC-beräkningar (livscykelkostnad). Enklare fuktberäkningar som påvisar relativ fuktighet (RF), ånghalt och temperatur i väggens olika skikt genomförs. Resultatet visar att alla alternativ anses vara möjliga att tillämpa utan att fuktproblem ska behöva uppstå. Mer avancerade beräkningar bör genomföras vid projektering. Energiberäkningarna för de olika alternativen och även ursprungsfallet görs i ”VIP-energy” för att möjliggöra en realistisk jämförelse där skillnaderna i transmissionsförluster ställs mot varandra. I kostnadsberäkningarna påvisas skillnaderna i produktionskostnaderna för de olika alternativen. Dessa tillsammans med energibesparingen i form av minskade transmissionsförluster ligger sedan till grund för LCC-beräkningarna. Då stora ytor av fasaden i kv. Hundlokan upptas av fönster och indragna balkonger som skapar köldbryggor görs med ökad isolertjocklek ingen stor energibesparing i form av minskade transmissionsförluster. Initialkostnaderna för de tjockare isoleralternativen blir för höga för att möjliggöra återbetalning inom rimlig tidsram. Slutsatsen blir att tilläggsisolering med alternativa material till mineralull kan vara lönsamt och bör alltid undersökas i ombyggnadsprojekt. I det specifika fallet kvarteret Hundlokan är tilläggsisolering med 10 cm PIR det mest lönsamma alternativet. / This report treats and evaluates three different types of insulation materials: Polyisocyanurate (PIR), graphite foam and mineral wool, at additional insulation of houses from the Swedish “millionprogram”. Large parts of the houses from the millionprogram are now in need of restoration. The stricter rules laid down by the society regarding the use of energy, demands new, rational methods and materials to satisfy the regulations. Additional insulation is a step in meeting the energy regulatory requirements, and since the choice of insulation often is limited to traditional out tried methods and choices of materials, such as mineral wool, this report will explore the alternative, high-performance insulation materials. The insulation material’s qualities will be treated in a general comparisment where economical and technical aspects will be covered. In order to concretize and demonstrate the outcome in a specific case, a case study will be executed for the neighborhood Hundlokan owned and managed by Fastighets AB Förvaltaren. In the case study, three different alternatives will be examined, for each and every material at the additional insulation, outwardly at Hundlokan’s facades. All these alternatives are compared with each other and evaluated with regards to moister, u-value, energy, costs and LCC- calculations (Life cycle analysis). Simpler moisture calculations are implemented demonstrating the relative humidity (RF), steam level and temperature in the walls different layers. The results of the moisture calculations demonstrate that all alternatives seem possible to apply without the risk of the occurrence of any moisture problems. But more advanced moisture calculations are recommended to be carried out for restoration projects. Energy calculations regarding the different alternatives and the current state will be performed with “VIP-energy” in order to enable a realistic comparisment between the differences at transmission losses. Differences are shown within the cost’s calculations in production costs for the different alternatives. These along together with the energy savings in terms of less transmission losses are bases for the LCC-calculations. A large surface of the facade is covered by windows and recessed balconies which create thermal bridges, increased thickness of the isolation results in no larger energy savings in terms of decreased transmission losses.  The initial costs for the thicker isolation alternatives will be high in order to enable repayment within a reasonable time frame. The conclusion is that adding insulation with alternative materials than mineral wool can be profitable and should always be examined in reconstruction projects. For the specific case, Hundlokan additional insulation with 10 cm PIR is the most profitable option.

Under tio år, 1965-1974, byggdes en miljon bostäder i Sverige som del av Miljonprogrammet. Varken förr eller senare har så många bostäder byggts under så kort tid. Ofta byggdes de i utkanten av staden präglade av modernistiska ideal och med moderna byggtekniker. Idag, nästan femtio år efter miljonprogrammet inleddes, är behovet av upprustning akut bland många av miljonprogrammets bostäder. Utöver detta uppvisar många av miljonprogramsområdena sociala problem och på många sätt möter de inte de behov som dagens boende har. Det är tydligt att investeringar behövs för att rusta upp den fysiska miljön likväl som för att stärka områdena socialt och det är rimligt att tro att dessa två bör kunna samverka. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur det är möjligt att främja social hållbarhet i miljonprogramsområden i samband med den fysiska upprustningen av dessa. Genom litteraturstudier och kompletterande intervjuer har en förstudie genomförts ur vilken fyra teoretiska teman lyfts som är viktiga för att se kopplingen mellan social hållbarhet och renovering. Dessa är social hållbarhet, governance, socialt kapital och offentliga platser. Sex konkreta exempel presenteras sedan och analyseras utifrån det teoretiska ramverket för att identifiera de mest relevanta tillvägagångssätten och satsningarna. Det arbetet kommer fram till är att det när det gäller främjandet av social hållbarhet i samband med upprustning av miljonprogramsområden går det att dela upp i vad som görs och hur det görs. Hur det görs handlar främst om vilken inställning aktörer bemöter problemen med och vilka arbetssätt de väljer, här lyfts ledord som mobilisering, kunskapsinsamling, långsiktighet och flexibilitet fram. När det gäller vad som görs, eller mer riktade satsningar, framgår att det finns många olika tillvägagångssätt för att främja social hållbarhet, från att fokusera på barn och ungdomar, till att lyfta offentliga platser, till att bygga om bostäderna så de bättre passar dem som bor där idag och deras behov. Små insatser kan skapa snöbollseffekter och det är viktigt att hellre än att försöka åtgärda alla problem samtidigt, att göra prioriteringar och jobba långsiktigt steg för steg. / During ten years, 1965-1974, one million homes were built in Sweden, part of what is known as the million homes programme. Neither before nor after has such an intensity of building taken place. These houses were often built in the outskirts of the cities, following modernist ideals and using modern building techniques. Today, nearly 50 years after the project began, there is an increasingly urgent need to renovate these houses. On top of that, many of the million homes areas display social problems and in many ways the houses and areas do not meet the needs of those currently living there. Investments are required in order to upgrade the physical environment as well as strengthening the areas socially, and it is reasonable to believe these two can be coordinated.   The purpose of this essay is to investigate how it is possible to promote social sustainability while upgrading the million homes areas physically. A pre-study has been conducted, based on reviewing literature and making interviews, and four theoretical themes have been identified as important for understanding the connection between social sustainability and renovation. These are social sustainability, governance, social capital, and public places. Six concrete examples are presented and analysed using the theoretical framework, in order to identify the most relevant approaches and types of investments.  The results show that when it comes to promoting social sustainability in the context of renovating the million homes areas, it is a matter of knowing what to do and how to do it. How to do it is about the attitude with which actors addresses the problems and which modes of operation they choose to use. The guiding terms are mobilisation, collection of knowledge, long-sightedness and flexibility. What to do is more about aimed investments to promote social sustainability, and can take many forms, such as projects aimed at children and teenagers, investments in public areas, or restructuring the apartments to meet the needs those households inhabiting them. Small investments can create snowball effects and it is important to rather than trying to do everything at once, make priorities and work at the issues one step at the time.

Detta examensarbete analyserar optimering av energibesparande åtgärder vid ombyggnad. Stor del av de ca en miljon byggda bostäderna uppförda mellan åren 1950-1975 står idag inför ett stort renoveringsbehov. Samtidigt måste husen energieffektiviseras, då de står för en stor del av landets energianvändning. Det finns stora energibesparingsmöjligheter i och med energieffektiviseringen utav husen, om de mest optimala valen utförs. Samtidigt är det viktigt att visa på att de valda åtgärderna är ekonomiskt hållbara, för att initiativ till att energieffektivisera ska tas. Optimeringen utförs med hjälp av en koppling mellan ett simulationsprogram och ett optimeringsprogram. Målet är att visa fördelarna med den undersökta metoden och vilka resultat som erhålls. Energieffektivisering av en byggnad kan vara en komplex uppgift med många aspekter att ta hänsyn till. Det kan vara svårt att veta hur olika åtgärder påverkar energiprestandan och hur de samspelar med varandra. Det är dessutom alldeles för tidskrävande att manuellt undersöka olika värden på alla åtgärder, speciellt när åtgärderna är många. Metoden har testats på ett aktuellt ombyggnadsprojekt i förorten Kista, norr om Stockholm. Det studerade radhusområdet är byggt under den senare delen av miljonprogramssåren. Energideklaration på området visar att husen har en genomsnittlig energiprestanda på 182 kWh/m2 år, vilket kan jämföras med dagens nybyggnadskrav på 110 kWh/m2år. De energibesparande åtgärderna ska optimeras så att den lägsta livscykelkostnaden, under en vald tidsperiod, erhålls. En viktig aspekt i arbetet har varit att priserna ska vara dagsfärska och hämtade direkt ur det studerade projektet. Det har varit viktigt för att påvisa att metoden kan implementeras på verkliga projekt och att varje projekt är unikt. Resultaten presenteras i form av tre olika scenarier. Scenarierna skiljer sig genom att priser och parametrar som berör den ekonomiska kalkylen modifieras. Optimeringsresultaten indikerar på att energibehovet kan reduceras med upp till 60 %, i jämförelse med ursprungligt skick, samtidigt som god lönsamhet uppnås. Den presenterade metoden visade sig vara ett kraftfullt verktyg som är ett bra komplement i projekterings fasen. Metoden kan säkerligen vidareutvecklas för att blir mer användarvänligt och lättförståeligt.

Energy issues are constantly increasing attention in today's society. People's impact on Earth isentered in more contexts. Many discussions are about how the entire social structure needs to bestreamlined in order to achieve sustainability. The residential and service sector accounts for 39 % oftoday's total energy consumption in Sweden and the increasing electricity prices have made buyersmore interested in energy issues.There are many buildings in need of refurbishment today, including all the apartments that werebuilt in the 1970s to reduce the housing shortage at the time. 650 000 apartments of one millionapartments were built during the so-called the one million program and is currently in need ofrefurbishment. The opportunity for energy efficiency of these at the refurbishment is great. Due tothe scale of these dwellings all Sweden's energy consumption would be reduced when theseapartments are energy efficient. We have therefore chosen to study a building that was built overthe one million program and investigated the possibility of converting it into a passive house. Wehave studied solutions to insulate the buildings envelope to reduce heat transmission, andinstallation solutions for heat recovery of ventilation air. This is done to the building so it can beclassified as a passive house.The building which has been studied in this report is an 8 storey building built in the 1970s inÖsterängsområdet in Kristianstad. The building is in need of refurbishment and the energyconsumption is in the current situation 209 kWh/m2/year compared with passive house requirementof 50 kWh/m2, year. Passive house is a term used for buildings with no conventional heating system.The building is heated by the heat generated from the people and home appliances in the building.The concept is based on minimizing the energy consumption in a building.The methods used for gathering information for this thesis were: literature review of books, reports,dissertations and the Internet. Conversations with knowledgeable people within their area ofexpertise have also been made to clarify some issues that have arisen during the process of thesis.Energy calculations were made in the calculation program Isover 3 to apply the passive houseconcept in the building in Kristianstad.The conclusion from the work is that it is possible to refurbish a non-energy efficient building tobecome an energy-efficient passive hose. The greatest difference in the energy calculations isreached when the ventilation system is changed from an exhaust system to a supply and exhaustheat exchanger. The efficiency of heat recycling from exhaust air is an important part of the buildingto reach the passive house standard.