I denna uppsats utforskas tankegods och diskurser i statens offentliga utredning Höjd bostadsstandard (SOU 1965:32) som utgör det huvudsakliga planeringsunderlaget inför byggandet av miljonprogrammet. Materialet har bearbetats med hjälp av kritisk diskursanalys och analyserats med hjälp av Beverly Skeggs begrepp respektabilitet för att undersöka de klassmarkörer som uttrycks i underlaget. Studiens resultat visar att det finns flera diskursiva mönster i utredningen som bygger på klassmotsättningar. Genom att reglera arbetarklassens boendemiljöer och få dem att eftersträva nya ideal skulle den historiska arbetarklassen byggas bort. De nya idealen kan förstås som en strävan efter att förändra denna samhällsgrupp och att medelklassen genom detta kunde omforma Sveriges klasshierarkier, underkuva arbetarklassen och bygga in spärrar för klasskamp. Allt detta paketerades i en vision om att bygga en modern stadsbild med flervåningshus, samtidigt som målgruppen för projektet önskade något annat. / The aim of this essay is to explore the planning bias in the Swedish blue books inquiry Raised housing standards (SOU 1965:32). This document was the primary planning material for theone million homes built in Sweden between 1965 and 1974, also known as The Million Programme. Using critical discourse analysis, the material has been analyzed in search of class traits expressed in the material. These discursive expressions have subsequently been analyzed with Beverly Skegg's theoretical concept of respectability. The results shows that there are several discursive patterns in the planning document which are based on class antagonism. By regulating the ordinary environments of the working class and making them strive for new ideals, the historical working class was supposed to be transformed. These new ideals for the working class can be understood as an attempt to change this social group and through this the middle class could reshape Sweden's class hierarchies, subdue the working class, and build in barriers against class struggle. All this packaged in a vision of building a modern cityscape with apartment buildings, whilst the target group sought for something else.

Between year 1961 and 1975 were about one million homes produced, which today is called the million programme. These homes are now in a great need of renovation as they contain hazardous substances in the materials, unnecessarily high energy use and they are in critical technical condition. Purpose: of the degree project is to identify how we can become increasingly sustainable in ROT-projects within the million programme areas. The degree projects studies among other things how a renovation will be sustainable, materials and waste impact, about the million programme rebuilding needs and rebuilding needs of low-energy houses in the million programme. The method: The degree project is based on a literature study, a questionnaire study and an interview study. The literature study has been carried out to gain an increased knowledge of how a ROT-project works and facts about the million programme. The survey consisted of questions about what the environmental work looks like in various ROT-projects. Entrepreneurs working on ROT-projects, landlords who manage housing in the million programme and tenants who live in the million programmehave participated in the survey. An interview study has been conducted with various ROT-entrepreneurs and landlords to get an overview of how the work of the million programmehas looked environmentally. The result: The million programme leak large amounts of energy and heat. Older have shown that greenhouse gas emissions and energy use have increased, so the need for renovation is becoming more apparent. Sustainable renovation is needed to reduce the negative environmental impact of greenhouse gas emissions and energy gas. In a construction process does material production have a major impact on the environment. When it comes to material selection and waste management is an important aspect for the environment within a ROT-project. In order to be able to work in an environmentally friendly way, it is necessary to plan in detail about various factors when handling the use of materials. The various factors are inventory, waste sorting, ordering materials in the right dimension, choosing materials with regard to the environment and handling the materials well during the construction process. Conclusion: The million programme homes are energyintesive and require among other things trunk replacement, ventilation replacement, replacement of electrical installations, windows, balconies and facades. In order to renovate the million programme homes good knowledge is required about ay hazardous substances in the materials and what measures are required to make the homes more energy efficient.

Modernitet har ofta skildrats i litteraturhistorien med hjälp av en sammanbindning mellan panoramavy och bildningsresa. Ettsärskilt narrativ återkommer i sådana berättelser: protagonisten kämpar för att hitta genom storstadens myllrande gator, blir så småningom bekant med democh fullföljer därmed sin bildningsresa. Detta symboliseras genom en panoramavy över staden. Uppsatsen undersöker Hassan Loo Sattarvandis Still (2008), vilken använder panoramavyn i sin skildring av Stockholmsförorten Hagalund men tematiserar monotoni i stället för den förändring som tematiseras i skönlitteratur om moderniteten. Syftet med uppsatsen är att diskutera i vilken utsträckning denna kontrast beror på stadsplaneringen i Hagalund och vad ett sådant samspel mellan monotoni och miljö innebär för skildringen av modernitet. Genom geokritisk metod, vilken analyserar hur miljön påverkar berättelsen genom karaktärers rörelsemönster, framträder stadsplaneringen som gemensam komponent mellan de återkommande panoramavyerna, moderniteten, bildningsresan, flanerande och slutligen monotonin som tematik. Stadsplaneringen i romanen är nämligen utformad för att stävja moderniteten, och förlagan till utformningen härrör ur panoramavyn som uttryck för kontroll. Detta resulterar i att protagonisten i Still flanerar i cirklar och aldrig kan fullfölja sin bildningsresa, vilket symboliseras med en konstant panoramavy. Monotonin som tematik integreras och binds således till romanens miljö för att uttrycka segregation, avsaknad av utvecklingspotential och en avstannad modernitet. Uppsatsens bidrag består i en ny läsning av romanen, i vilken tematiken är bunden till sin miljö, som bör skänka nytt ljus till svensk arbetarlitteratur och läsningar av förortsskildringar i stort.

Miljonprogramsområden karaktäriseras i många fall av en enformig bebyggelse, storabostadsgårdar, trafikseparering och mycket grönska. Dessa områden är i behov avupprustning, både invändigt men även i den offentliga miljön. Idag råder ett stadsmässigtideal inom stadsplanering. Det innebär att man vill eftersträva innerstadens kvaliteter ochstruktur med tät bebyggelse, levande bottenvåningar och urbana stråk. Ett argument fördetta är att det är hållbart, och därmed även socialt hållbart. Social hållbarhet är ett begrepp som saknar en entydig definition och måste därför anpassastill varje enskild situation. Inom stadsplanering är det därför svårt att hitta en modell försocialt hållbar stadsutveckling som går att applicera på stadens alla delar. En faktor i socialhållbar stadsutveckling är en trivsam utemiljö. Syftet med studien är att undersökamiljonprogrammets utemiljöer utifrån ett socialt hållbart perspektiv, både på lokal och på enstorskalig nivå. Arbetet undersöker även huruvida en stadsmässighet är lämpligt attapplicera på storskaliga miljonprogramsområden eller inte. Genom att göra en litteraturstudie om social hållbarhet och offentliga rum definieras ensocialt hållbar utemiljö. Vidare görs en fallstudie på Husbys utemiljöer, där analysen baseraspå ovan nämnda teori för att ta reda på vilken roll fysisk utformning har inom socialhållbarhet. Vidare diskuteras potentiella konsekvenser av Stockholms stads fokus på attskapa en stadsmässighet i Husby. Analysen visar att en socialt hållbar utemiljö möjliggör för en tillgänglig miljö, trygg miljöoch en miljö som skapar förutsättningar för utförande av aktiviteter. Detta betyder attstadsplanering kan med hjälp av sina verktyg skapa förutsättningar för att en miljö skakunna bli socialt hållbar, men huruvida den är social hållbar är upp till fler samhällsorgan änenbart stadsplanerare. Socialt hållbar stadsutveckling ur ett större perspektiv ställer ävenkrav på goda samband mellan stadens olika delar för ökad integration och gemenskap.Analysen pekar även på att stadsmässighet troligtvis inte är det enda sättet att skapa ensocialt hållbar stad. Istället kan en anpassning till varje områdes unika förutsättningar varamer lämpligt, där området kan kompletteras med kvaliteter som skulle förbättraboendemiljön för områdets invånare. Arbetets slutsats kan vara användbart för attproblematisera hur miljonprogramsområden ska hanteras i framtidens stadsutveckling. / The Million House Programme areas are characterized in many cases by a uniformsettlement, large housing estates, traffic separation and lots of greenery. These areas are inneed of renovations, both internally but also in the public environment. Today, an urbanideal prevails in urban planning. This means that one wants to strive for the qualities andstructure of the inner city with dense buildings, living ground floors and urban streets. Oneargument for this is that it is sustainable, and thus also socially sustainable. Social sustainability is a concept that lacks a clear definition and therefore must be adaptedto each individual situation. In urban planning, it is therefore difficult to find a model forsocially sustainable urban development that can be applied to all parts of a city. A factor insocially sustainable urban development is a congenial outdoor environment. The purpose ofthe study is to investigate the Million Homes Programme's outdoor environments from asocially sustainable perspective, both on a local and on a large-scale level. The work alsoexamines whether an urban approach is suitable to apply to large-scale Million HomesProgramme areas or not. By conducting a literature study on social sustainability and public spaces, a sociallysustainable outdoor environment is defined. Furthermore, a case study is made of Husby'soutdoor environments, where the analysis is based on the theory mentioned above to findout what role physical design of public spaces plays in social sustainability. Additionally, adiscussion is held about potential consequences of the City of Stockholm's focus on creatingan urban environment in Husby. The analysis shows that a socially sustainable outdoor environment is accessible, safe and anenvironment that enables the execution of activities. This means that urban planning can beused as a tool to create conditions for an environment to be socially sustainable, but it alsodemands that other sectors in the society are engaged in the work in order for it to besuccessful. Socially sustainable urban development from a larger perspective also requiresinterconnections between different parts of the city for increased integration andcommunity. The analysis also points out that urbanism is not the only way to create a sociallysustainable city. Instead, an adaptation to each area's unique conditions may be moreappropriate, where the area can be supplemented with qualities the area lacks and thatwould improve the living environment for the area's residents. The work's conclusion can beuseful for problematizing how Million Homes Programme areas should be handled in futureurban development.

The content of greenhouse gases in the atmosphere is increasing resulting in climate change and efforts to stop the negative trend need to be intensified. The energy use in the Swedish residential and service sector constitutes 40 % of the total energy use of 378 TWh in the country. Nationally there is a target to reduce the energy use per heated area with 20 % to 2020 and 50 % to 2050. Energy renovation of buildings from the Million Programme is foreseen to be able to contribute to achieving the targets owing to the large building stock and energy efficiency potential. In the master thesis cost optimal energy renovation strategies are investigated for two multi-family buildings in Linkoping built during the Million Programme, one with an unheated attic and one with a heated attic. The thesis is carried out by using life-cycle cost optimisation (LCC-optimisation) by utilising the software OPERA-MILP, developed at Linkoping University. The aim of the thesis is to obtain the energy renovation strategy that is optimal from an LCC-perspective and to investigate the energy reduction and LCC. Optimal energy renovation strategies are also investigated for energy renovation to levels of the Energy Classes of the National Board of Housing, Building and Planning in Sweden and the stricter limits for nearly zero-energy buildings (NZEB) that will likely come into force in 2021. Greenhouse gas emissions and primary energy use are also investigated for the different cases with the purpose of putting energy renovation in relation to climate impact. Local environmental factors are used for district heating while electricity is assigned values based on the Nordic electricity mix and Nordic marginal electricity respectively. The current LCC and annual energy use is 2 945 kSEK and 133 MWh for the building with an unheated attic and 3 511 kSEK and 162 MWh for the building with a heated attic. The result shows that LCC can be reduced by approximately 70 kSEK and 90 kSEK respectively. The optimal solution constitutes of a window change from windows with U=3,0 W/m2°C to windows with U=1,5 W/m2°C and results in a reduction of the energy use by 13 % and 15 % respectively. LCC increases with 240 kSEK for the building with unheated attic and decreases with 18 kSEK for the other building when Energy Class D is reached. Energy Class C is attained through an increase in LCC by 300 – 590 kSEK and Energy Class B through an increase by 1610 – 1800 kSEK. It is not possible to reach Energy Class A or the future requirements for NZEB (55 kWh/m2Aheated) with the energy renovation measures that are implemented in OPERA-MILP. The largest energy reduction that can be attained is approximately 60 %. The most cost optimal insulation measure is additional insulation of the attic floor/pitched roof followed by additional insulation of the ground concrete slab. It was shown to be more cost efficient to change to windows with U=1,5 W/m2°C in combination with additional insulation compared to changing to windows with better energy performance. For greater energy savings additional insulation on the inside of the external wall is applied, while insulation on the outside of the external wall is never cost optimal. To reach Energy Class B installation of HRV is required which gives a large increase in cost. Less extensive energy renovation is needed to reach the energy classes for the building with heated attic compared to the building with unheated attic. The annual use of primary energy in the reference case is 22 MWh for the building with an unheated attic and 26 MWh for the building with a heated attic. The emissions of greenhouse gases are 18 tonnes CO2e and 22 tonnes CO2e per year respectively when the emission factor of the Nordic electricity mix is applied and 20 tonnes CO2e and 25 tonnes CO2e respectively when the Nordic marginal electricity is applied. The yearly primary energy use can be reduced with up to 7 MWh through energy renovation. When the energy renovation leads to an increase in electricity use the primary energy can however increase with up to 12 MWh. The yearly greenhouse gas emissions can be decreased with up to 14 tonnes CO2e. When Nordic marginal electricity is applied to estimate the emissions of greenhouse gases for an energy renovation strategy that leads to an increase in electricity use the result is less beneficial from a climate perspective compared to when Nordic electricity mix is applied.

Studien har genomförts efter ett förslag från ÅWL Arkitekter och handlar om hur utformningen av den fysiska miljön kan påverka känslan av trygghet. Studien behandlar ett torg i förorten Husby i norra delen av Stockholms stad där människor upplever otrygghet. Stadsdelen byggdes under det så kallade miljonprogrammet. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer i den fysiska miljön som har inverkan på människors upplevelser. Målet är att ta fram förslag på hur platsen kan fungera som en mötesplats där invånare känner sig trygga, säkra och välkomna. För att uppnå syftet och målet har undersökningar gjorts via intervjuer och egna observationer. De åtgärder i den fysiska miljön som tycks ha störst inverkan på människors upp-levda trygghet, och som ligger till grund för förslagen, är belysning, mötesplatser, verksamheter och växtlighet. Trygghet är en komplex fråga som innehåller många olika aspekter. För att lösa trygghetsproblemen krävs många olika åtgärder på flera olika områden. Utformning av den fysiska miljön kan vara en bidragande faktor. / This study is conducted on behalf of ÅWL Arkitekter and is about how the configuration and design of the physical environment can influence the perceptions of security. The study is about a square in the suburb Husby, in northern part of Stockholm. Husby is characterized by insecurity. The district was built during the so called “million apartment program”. The purpose with the study is to examine which factors in the physical environment has an influence on people’s experience and perceptions. The goal is to present a design for the square in order to make it to a meeting place, which can contribute to inhabitants’ feelings of security and safety. The study is based on interviews and observations. The actions within the physical environment that has the greatest influence on people’s perceptions of security, seems to be lightning, meeting places, common activities and vegetation. The design and proposals is based on these conceptions. Security is a complex matter and it contains various aspects. It takes a lot of actions in several areas to solve issues regarding security. The design of the physical environment can be a contributory factor among others.

Density is more about an experienced nearness to functions and activities than buildingsbeing physically close to each other. Density is interaction, and the intensity of itdepends on accessibility to the functions and activities of the built environment. The current planning, continuing the thoughts of the modernist, are a threat to publichealth and the environment, as sprawling settlements demand more resources forinfrastructure and time spent commuting between home and work, taking up the timeto spend with family and friends. The suburban planning principles of the Swedish housing estate unit have graduallytransformed the suburban neighbourhoods into dispersed, disconnected islands, wheresocial life is inhibited in the mere configuration of space. Legibility of the urban environment is important regarding orientation and navigation,but also to understand the underlying meanings of spaces and places. The urbanstructure should be easily read to be understandable in the choices of everyday life. How we understand the boundaries and transitions of our surrounding affects howspaces are used. Unclear territorial interfaces, like the open space landscape ofmodernist planning feels too exposed to be appropriated. If activities should take placein the outdoor environment, there must be a certain quality to the spaces that areinviting and promote interaction between people. The suburban housing estate neighbourhoods can be developed to promote thisinteraction, providing spaces where the different layers of social life can take place, fromthe private home – through mediating interfaces of front yards, indoor collective spaceand collective gardens – to the public realm of the streets, pathways and parks. The thesis studies the suburban neighbourhood Årsta in eastern Uppsala, whichshows the signs of a disperse suburban housing estate in its configuration of buildings,withdrawn from the streets, turning inward away from the public spaces. By adding built volume within the existing structure of the open yards, the boundariesbetween the public and the private spaces can be clearly defined and new activatedspaces can be created. Many fronts towards the streets and paths make people meet inevery-day life and new types of spaces can be used to set a framework for interactionbetween residents as well as outsiders. Such spaces can also work as a buffer betweenpublic life and the private dwelling, e.g. a collective garden mediates the space inbetween a pedestrian path and an inner yard.

Det finns idag ett underhållsbehov i en stor andel av de flerbostadshus som kvartstår från det Svenska miljonprogrammet. Många allmännyttiga kommunala bostadsbolag har påbörjat stora och kostsamma investeringar inom delar av deras miljonprogramsbestånd. Omfattningen på investeringarna varierar mellan bolagen och det råder oklarhet kring vad som kan anses leda till långsiktig lönsamhet. En stor andel av dessa områden innehar en social utsatthet och marginalisering hos delar av befolkningen. Investeringarna bedöms därför också kunna påverka samhällsutvecklingen i en positiv riktning inom dessa områden. Detta examensarbete har som syfte att genom en fallstudie över det allmännyttiga kommunala bostadsbolaget Svenska Bostäder AB:s pågående upprustningsprogram inom miljonprogramsområdena kring Järvafältet i Stockholm utvärdera om dessa investeringar kan anses vara lönsamma. På grund av den sedan 2011 nya lagstiftningen gällande allmännyttiga kommunala bostadsbolag råder det viss oklarhet kring i vilken omfattning samhällsekonomiska investeringar kan motiveras inom ramen för ett allmännyttigt bolag. Analysen särskiljer därför lönsamhet på fastighets- och samhällsnivå. Maximalt utrymme för fastighetsekonomiskt lönsam investering bedöms utgöras av skillnaden i fastighetsvärde före och efter att investering har genomförts. Effekter på samhället av ökad sysselsättning och minskad kriminalitet beräknas i en investeringskalkyl och nuvärdet adderas till den fastighetsekonomiska lönsamheten med jämförelse på lägenhetsnivå. Resultatet visar på att investeringarna inte är lönsamma för samhället enligt den metod som används, däremot bedöms en längre kalkylperiod samt inkluderade av ytterligare variabler kunna medföra lönsamhet på samhällsnivå. Vidare konstateras att Svenska Bostäder erhåller sämre lönsamhet än privata bolag för liknande standardhöjningar i bostaden, vilket kan ha en effekt på den långsiktiga värdeutvecklingen i beståndet. Trots att analysen ej påvisar lönsamhet i dessa investeringar dras ändå slutsatsen att det finns potential för en förbättring av metoden för hur renoveringar genomförs. Det bedöms samtidigt som möjligt att sänka kostnaderna för drift och administration ytterligare. Det finns även stor potential för allmännyttiga bolag att genom sin storlek som beställare och genom samordning med andra fastighetsägare bidra till en positiv social utveckling av dessa områden och i förlängningen en stor ekonomisk vinst för samhället. / A large share of the existing multi-family housing units built during the Swedish million homes programme includes a major amount of neglected maintenance. Several municipal housing companies have initiated large and costly investments within their stock of million program units. The extent of which kind of measures that is undertaken by each company varies and it is uncertain if the measures are profitable in the long term. A large share of residents within these areas undergoes marginalization as a result of heavily developed segregation. Investments are therefore estimated to not only affect real estate companies but also provide an opportunity to change the development of the society within these areas. This paper aims to evaluate profitability of these investments through a case study of the municipal housing company Svenska Bostäder AB and its renovation program of socially exposed housing areas within the northern parts of Stockholm. Since 2011 it is however unclear if social investments within the area can be justified by municipal housing companies due to a legislative change. The analysis differentiates profitability on single property level from profitability on municipal level. The method, which is used on single property level, is based on valuation of the real estate asset before and after renovation. Maximum level of investment on single property level which could be seen as profitable comprises of the difference in value of the asset before and after renovation. Effects on the society from increased employment, reduced criminality is estimated through a cash flow analysis and the present values of reduced costs are added to the existing analysis on property level. The result shows that the investments are not profitable for the society according to the method that has been used. However, an extension of the cash flow period and addition of extra variables could lead to profitability. Further, it is stated that Svenska Bostäder AB obtains lower net operating income compared to private real estate companies for similar quality improvements within their renovations; this could affect the value of the real estate asset in a longer run. Despite the fact that the analysis do not show any proof of profitability from these investments, the conclusion that there is room for potential improvements in how these renovations are executed could still be drawn. It should also be possible to lower the costs of operation and administration further. The municipal housing companies also have a great potential to contribute to further progress of social wealth fare within these areas through their size as clients and through coordination with other real estate companies.

Torg, parker och stråk är platser som ofta ses som något gemensamt, en viktig del av det offentli- ga rummet, en skådeplats för diverse yttringar och därmed en fungerande demokrati. Offentliga rum och dess möbler är viktiga för ett stadsdels välmående, som en egen kategori av artefakter som berättar om stadsdelens historia och samtid. Ledtrådarna finns där som för att hjälpa oss att förstå dess sammanhang både mentalt och fysiskt, såsom ett inristat budskap eller hur möbeln är placerad i förhållande till sin omgivning. Offentliga möbler och rum kan liknas vid komponenter- na som får en stadsdel att vara bebodd, hemtrevlig och vital. I stadsrummet kan invånarna mötas och bänken blir då en central förutsättning för samtal och integration i stadsrummet. En offentlig möbel är på sätt och viss något gemensamt, likaså kan den vara en förlängning av individens hem och privata svär. I mitt examensarbete, för kandidatutbildningen på Konstfack, kandidatprogram- met inredningsarkitektur och möbeldesign under vårterminen 2022, formges - ett rum, en möbel för möten i det offentliga rummet.

Elementbyggnad medför ofta problem, dels på grund av avsaknaden av naturliga kopplingar mellan dess element, dels kring hur konstruktionen i dess utformning ska motstå fortskridande ras. Med fortskridande ras avses det förlopp som uppstår då kollaps av en enskild bärverksdelsprids till intilliggande konstruktion. En konstruktion som har tillräcklig förmåga att motstå detta förlopp benämns robust.Bo G. Hellers, professor emeritus i konstruktionslära vid Kungliga tekniska högskolan, beskriver i en debattartikel att många byggnader uppförda med prefabricerade betongelement från miljonprogrammet inte uppnår tillräcklig robusthet.Syftet med denna studie baseras på Bo G. Hellers uttalande och har varit att undersöka om en befintlig byggnad uppförd under miljonprogrammet är utformad på ett sådant sätt att tillräcklig robusthet uppnås. Om otillräcklig robusthet påvisas tas även åtgärdsförlag fram för att öka byggnadens robusthet enligt dagens norm.De frågor som studien besvarar är: Hur är undersökt byggnad konstruerad i avseende på robusthet? Kan det med någon av dagens dimensioneringsmetoder påvisas att byggnaden är robust? Hur kan eventuella åtgärder utformas för att uppnå tillräcklig robusthet?För att besvara den aktuella frågeställningen har en litteraturstudie av de metoder som finns för dimensionering i avseende på robusthet genomförts, liksom av material som rör miljonprogrammet och dess områden. Dessutom har ritningar av en aktuell byggnad samlats inoch analyserats. Vidare har även diskussioner med professionella aktörer med kompetens inom området genomförts.För att uppfylla de normkrav som ställs krävs att det finns horisontella och vertikala dragband, alternativt att konstruktionen utformas med horisontella dragband och att alternativa lastvägar kan påvisas vid fiktivt avlägsnande av en bärverksdel. Kan inte alternativa lastvägar påvisasska avlägsnad bärverksdel dimensioneras som en väsentlig bärverksdel. Konstruktionen ska även innehålla tillräcklig sammanhållningsarmering mellan fasad och bjälklag.Vid analys av ritningar över den befintliga byggnaden konstateras att de kopplingar som finns mellan bjälklagselementen, tillsammans med bjälklagens böjarmering, samt mellan bjälklag och gavelelement kan utgöra horisontella dragband respektive sammanhållningsarmering. Eftervidare undersökning påvisas dock att de horisontella kopplingarnas kapacitet inte är tillräcklig för att överföra de krafter som erfordras och kräver därav åtgärd.De vertikala kopplingar som finns mellan gavelelementen bedöms inte kunna vara verksamma som vertikala dragband då dessa kopplingars förankringslängd är bristande. För innerväggar saknas helt kopplingar i vertikalled vilket omöjliggör ett uppfyllande av kraven.Ett alternativ för att uppfylla normen är att möjliggöra alternativa lastvägar. Vid fiktiv borttagning av ett gavelelement betraktas fallet som en flaggkonstruktion. Här krävs att en skjuvkraft ska vara överförbar mellan kvarstående gavelelement och ovanpåliggande bjälklag. Vid undersökning av kapacitet hos de befintliga kopplingarna mellan elementen visar sig denna vara bristande och kraftöverföringen är inte möjlig. Samma fall kan tillämpas vid fiktiv borttagning av en innervägg men då denna helt saknar kopplingar är inte någon kraftöverföring möjlig. Innerväggen kan även betraktas som en fritt upplagd balk där dragkapaciteten i underkant ska vara tillräcklig, vilket den efter undersökning inte kan påvisas vara. Inga bärverksdelar uppfyller heller kraven för väsentliga bärverksdelar.För att uppnå tillräcklig kapacitet och möjliggöra erforderliga kraftöverföringar används i samtliga fall plattstål samt L-stål som förankras i betongen med expander. För att möjliggöra inre dragband monteras plattstål mellan bjälklagen och då böjarmeringens kapacitet är tillräcklig i samtliga riktningar kan bjälklagen, efter denna åtgärd, utnyttjas som både inre och yttre dragband.Vid gavelelementen monteras plattstål på dess utsida och L-stål på dess insida. Dessa förankras med expander och möjliggör tvärkraftsöverföring och ger tillräcklig förankring på varje bjälklagsnivå. Plattstål kopplar även samman enskilda gavelelement och vertikala krafter kan därmed också överföras. För innerväggen monteras L-stål vilket möjliggör tillräcklig kraftöverföring mellan innerväggen och ovanförliggande bjälklag.Efter genomförd undersökning kan följande slutsatser dras: Byggnaden är till viss del utformad i avseende på robusthet då gavelelement är kopplade till varandra samt till bjälklagselement. Även bjälklagselementen är kopplade till varandra. Byggnaden i dess aktuella utförande kan inte påvisas vara tillräcklig robust för att uppfylla kraven som ställs i dagens gällande normer. För att uppfylla kraven på tillräcklig robusthet kan fogarna förstärkas genom att montera L-stål och plattstål förankrade med expandrar. Med föreslagen åtgärd kan tillräcklig robusthet endast uppnås vid dimensionering enligt betongnormen. / The avoidance of joints in critical locations and how to design a structure to prevent progressive collapse is often two major problems associated with the use of precast concrete structures. This is due to the lack of natural connections between the elements which is generated automatically when using structures cast in situ. A building which has a good ability to withstand a progressive collapse can be referred to as “robust”.The purpose of this study is to investigate the robustness of a building from the million program era in regards to its initial structural design. If the ability to withstand a progressive collapse is proven to be insufficient, actions based on current standards will be proposed.Questions intended to be answered by this study are: How is the examined building designed in regards to robustness? Can the building by current standards be referred to as robust? Which actions can be taken to achieve sufficient robustness?To answer these questions a survey of literature, relevant for the subject, has been conducted as well as discussions with professionals with expertise in the subject. Blueprints of a building from the million program era has also been collected and analyzed.Analysis of the blueprints show that the building was built with some regards to robustness. Horizontal ties were placed in joints to connect the floor elements and the floor elements with the wall elements. Between exterior wall elements vertical ties were also placed to handle vertical loads. However, vertical ties, that connect the inner walls to the floor elements, are none existent.Further analysis of these joints show that their capacity does not meet the requirement for them to be able to transfer the desired forces. Therefore actions have to be taken to meet current standards.The actions proposed in this study is based on placing flat steel connections and L-steel connections in the joints to increase the capacity and enable the required force transfers. The steel connections are anchored to the concrete with expansion anchors.The study leads to the following conclusions: The building is in some ways designed to withstand a progressive collapse. The wall elements are connected with horizontal and vertical ties to nearby elements. The floor elements are also connected with horizontal ties. The initial building design does not meet the requirements of the current standards in regards to robustness. To meet the current standards the joints have to be reinforced. These reinforcements are done by placing flat steel connections and L-steel connections in the joints. These actions only fulfill the requirements of the concrete structures standard.