Denna uppsats behandlar ämnet läsmotivation i en medieteknologisk kontext. Syftet är att bidra till kunskap kring huruvida mobilapplikationen Läs upp kan, eller inte kan, användas för att motivera barn i årskurs två till fem att läsa. Utifrån detta ändamål har en longitudinell studie genomförts i vilken sex barn använt applikationen under tre veckor. Empirisk data samlades sedan genom kvalitativa intervjuer med barnen, och deras respektive förälder, vid två tillfällen; efter en, samt efter tre veckors användning. För att utforska barnens initiala inställning till läsning genomfördes en baslinjeenkät innan försöket inleddes. Resultatet visar sammanfattningsvis; att olika aspekter av motivation är olika starka inom olika individer, och att applikationen därför har olika påverkan (samt varierad möjlighet till påverkan) på enskilda barn. Att applikationens tillvägagångssätt implicerar yttre aspekter för att motivera till läsning men Läs upp kan även ses främja inre läsmotivation. Att tillvägagångssättet har potential att både stärka och underminera barns upplevda självförmåga vilket kan påverka deras läsmotivation. Samt att applikationens limiterade urval boktitlar begränsar barnens möjlighet att välja läsmaterial vilket kan ha negativ effekt på deras upplevda autonomi och läsmotivation. / Application equals motivation? This essay considers the subject of reading motivation in a media technological context. The aim is to provide insight into whether the mobile application Läs upp can, or cannot, be used to motivate children in grades two to five to read. For this purpose, a longitudinal study was performed in which six children used the application for three weeks. Empirical data was gathered through qualitative interviews with the children, and their respective parent, on two occasions; after one and three weeks of use. To explore the children's initial approach towards reading, an initial baseline survey was conducted. The result shows, in summary; that different aspects of motivation are different in strength in different individuals. Therefore, Läs upp has different effects on (and mixed opportunity to effect) the individual child. The application's approach implies external aspects, it can however also promote intrinsic reading motivation. The application may potentially strengthen or undermine the child's self-perceived ability, which may affect their reading motivation. The narrow title selection limits children's possibility to choose reading materials, which can have a negative effect on their perceived autonomy and reading motivation.

In Sweden approximately one in four to one in five individuals experience readingdifficulties for various reasons. Existing tools on the market are primarily adaptedfor digital text, but some applications allow users to photograph or upload images oftext and have it read aloud via text-to-speech through OCR technology.Unfortunately, these functions are limited to text-to-speech only and are primarilyused in educational settings. For individuals with ADHD or dyslexia, who mayexhibit similar but not identical difficulties, these tools may be insufficient.This work presents a prototype for a mobile application developed with a user-centered design to extend functionality beyond what is offered in today’s tools. Theprototype enables the customization of the text’s visual presentation directly onmobile devices, which can improve the reading experience not only for individualswith specific reading difficulties but also for the general population. This approach isparticularly advantageous for those with reading difficulties as it allows them toadjust the appearance of their text to best facilitate their reading.The prototype uses OCR technology to extract text from images, allowing users tomanipulate the text’s visual presentation to enhance readability. This includessettings such as character and line spacing, background color, and word highlighting.Research indicates that such adaptations can facilitate reading especially for thoseexperiencing reading difficulties, such as dyslexia and frequently ADHD, byproviding access and less strenuous visual text presentation.By combining technical solutions with social value, this project aims to reduce thegap in information accessibility and support individual independence and integrationinto society. The proposed mobile application represents a step forward in thedevelopment of more inclusive and adaptable reading tools, which are not confinedto digital or educational environments but can be used in a wide range of everydaysituations. / I Sverige har ungefär var fjärde till var femte person lässvårigheter av olikaanledningar. Befintliga verktyg på marknaden är huvudsakligen anpassade för digitaltext, men några applikationer tillåter användare att fotografera eller ladda upp bilderpå text och få den uppläst via talsyntes genom OCR-teknik. Tyvärr begränsas dessafunktioner till enbart talsyntes och används främst i skolmiljöer. För personer medADHD eller dyslexi, som kan uppvisa liknande men inte identiska lässvårigheter,kan dessa verktyg vara otillräckliga.Syftet med det här arbetet är att undersöka hur en prototyp för en mobilapplikationmed en användarcentrerad design kan utvecklas för att erbjuda en bredarefunktionalitet än den som erbjuds i verktygen idag. Prototypen möjliggör anpassningav textens visuella presentation direkt på mobila enheter, vilket kan förbättraläsupplevelsen inte bara för personer med specifika lässvårigheter utan även förbefolkningen i allmänhet. Detta tillvägagångssätt är särskilt fördelaktigt för dem medlässvårigheter genom att det ger dem möjlighet att justera textens utseende till detsom bäst underlättar deras läsning.Prototypen använder OCR-teknik för att extrahera text från bilder, vilket gör detmöjligt för användare att manipulera textens visuella presentation för att förbättraläsbarheten. Detta inkluderar inställningar som tecken- och radavstånd,bakgrundsfärg, ordframhävning. Forskning indikerar att sådana anpassningar kanunderlätta läsning, speciellt för som upplever lässvårigheter, som dyslexi och intealltför sällan även ADHD, genom att erbjuda tillgång och mindre ansträngandevisuell textpresentation.Genom att kombinera tekniska lösningar med socialt värde strävar detta projektefter att minska tillgänglighetsklyftan till information och stödja individenssjälvständighet samt integrering i samhället. Den föreslagna mobilapplikationenrepresenterar ett steg framåt i utvecklingen av mer inkluderande ochanpassningsbara läsverktyg, som inte enbart är bundna till en digital- eller skolmiljö,utan kan användas i ett brett spektrum av vardagliga situationer.

Today smartphones and mobile applications are a part of our everyday life and information has become more accessible then ever before. The notion of sustainability was established in 1987 and is just as relevant now as then. Sustainable Interaction Design is still today a rather unexplored area, nonetheless important to examine. The purpose of this thesis is to study how mobile applications can help and encourage users toa more sustainable lifestyle. Further more we wanted to look into the awareness of people and their willingness to change their everyday life. By choosing two different mobile applications with a focus on environmental questions we have analyzed how users are allowed to be affected. The result is also based on one survey and one focus group. The resultis interpreted based on previous research by Jeffrey Bardzell and Shaowen Bardzell, Elina Eriksson and Daniel Pargman, Maria Normark and Jacob Tholander with theories around Critical Design, Vanilla Sustainability and Perfomative Design. Our conclusion is that mobile applications can help users to a more sustainable living. For users to be encouraged and affected we have defined som key factors. Pleasing aesthetics and structure are required, the information published should not be ambiguous, but clear and accurate, and the behaviour that is encouraged should benefit the user. In addition we have discovered a connection between awareness and the willingness to change. / Smarta telefoner och mobilapplikationer är idag en del av vår vardag och information harblivit mer lättillängligt än någonsin. Begreppet hållbarhet definierades år 1987 och är likaaktuellt då som nu. Hållbar interaktionsdesign är idag ett relativt outtforskat område och somär, möjligtvis just därför, viktigt att undersöka.Syftet med denna studie är att undersöka hur mobilapplikationer kan hjälpa och uppmuntraanvändare till en mer hållbar livsstil. Samtidigt ville vi undersöka medvetenheten och viljantill förändring hos människor i vardagen när det kommer till hållbara val.Vi har valt ut två applikationer med miljöfokus och med hjälp av dem har vi analyserat huranvändare blir påverkade av miljörelaterade frågor. Resultatet är även baserat på enenkätundersökning och en fokusgruppstudie. Vi har tolkat resultatet utifrån tidigare forskningav Jeffrey Bardzell och Shaowen Bardzell, Elina Eriksson och Daniel Pargman samt MariaNormark och Jacob Tholander med teorier kring kritisk design, vanillasustainability och perfomative design. Vi har kommit fram till att mobilapplikationer kanhjälpa användare till en mer hållbar livsstil. Vi har definierad några viktiga faktorer för attanvändare ska bli påverkade och uppmuntrade. En tilltalande estetik och struktur krävs,informationen som ges ut bör inte vara tvetydig utan klar och korrekt samt att denbeteendeförändring som uppmuntras gärna ska gynna användaren själv. Vi har även funnit enkoppling mellan medvetenhet och förändringsvilja.

Syftet med arbetet var att utvärdera mobilapplikationen KATAM avseende noggrannhet, tidsåtgång, precision och praktisk användning i jämförelse med volymuppskattning med dataklave och skördarrapport. Resultatet vid diameterjämförelsen visar på snarlika uppskattningar från KATAM respektive dataklaven. KATAM hade högre medelgrundyta, 7 % och grövre medeldiameter, 3,7 %, i jämförelse med dataklaven. KATAM hade även överskattningar av medelstammen volym i jämförelse med skördarrapporten och dataklaven, från 2,5 % till 17,6 % beroende på vilket urval av provytor och vilken programversion av KATAM som användes. Underlaget från volymuppskattningar var litet och hade felkällor vilket gjorde resultaten från mätningarna osäkra. Trots att studien visade på en överskattning av diametern talar den inbördes precisionen för att KATAM skulle kunna bli ett alternativ till Dataklaven vid uppskattning av medeldiametern. / The purpose of this essay was to evaluate the mobile application KATAM of accuracy, time, precision and practical use in comparison to volume estimation with data Digital Caliper and harvester report. The result of the diameter comparison showed similar estimates from KATAM and the Digital Caliper respectively. KATAM had a higher mean basel area, 7% and coarser mean diameter, 3.7%, compared to the Digital Caliper. KATAM also had overestimations in volume as compared to the harvesting report and the Digital Caliper concerning the mean stem, from 2.5% to 17.6%, depending on which sample areas were included and which version of KATAM was used. However, the basis of volume estimates was small and had error sources, which made the results of the measurements uncertain. Although the study shows an overestimation of the diameter, the mutual precision indicates that KATAM could be an alternative to the Digital Caliper when estimating the mean diameter.

Mobile applications are having a bigger role in our society than ever before. Many of these applications is relying heavily on internet usage, and due to the fact that smartphones have a limited battery capacity it is crucial that these network consuming applications are energy efficient. The traditional usage for communicating with a server is by using the HTTP protocol and a request/response model, but this can be rather limited because the server cannot send out data without the client's request. There are several ways to solve this problem, one widely used method is HTTP-Long Polling. Another protocol that has grown in popularity during the last years is the Websocket protocol, which works in a slightly different manner. The Websocket protocol supports two-way communication, commonly referred to as duplex, by default. This means that both the server and the client can send data to each other simultaneously and without the other parts request. Websocket has been proven more effective in many areas in various benchmarks, but whether it is more energy efficient on mobile platforms remains unclear and will thus be the topic of this thesis. To compare these protocols a mobile application has been developed for iOS and Android. These applications examine the energy efficiency of the two protocols by receiving short messages in a frequent interval from a server application written in Node.js. To measure energy impact of these protocols XCode Energy Report were used for iOS and Android’s built in battery monitor for Android. The result shows that the Websocket protocol was the more energy efficient alternative, especially for iOS. The implementation for Android shown that the choice of protocol did not have too much of an impact the energy consumption. / I dagens samhälle används mobilapplikationer i en större utsträckning än aldrig förr. Många av dessa mobilapplikationer använder sig friskt av mobiltelefonens nätverk, och eftersom mobiltelefoner har en begränsad batterikapacitet är det extra viktigt att dessa nätverkskrävande mobilapplikationer är så energisnåla som möjligt. Traditionellt sett har nätverksprotokollet HTTP använts för att skicka och ta emot data, men detta kan bli problematiskt då servern är beroende av att klienten frågar om data innan den kan skickas ut. Detta innebär att servern själv inte kan initiera en kommunikation med klienten. För att lösa detta problem finns det olika sätt som har kommit fram under åren; HTTP-Long Polling är en av dem. Ett annat protokoll som har växt sig populärt de senaste åren är Websocket, som fungerar på ett annat sätt. Websockets har standardiserat stöd för tvåvägskommunikation, eller duplex, vilket innebär att servern och klienten kan skicka data till varandra samtidigt och oberoende av att den andra parten har frågat om den. Websocket har visat sig vara effektivare inom många områden, men hur dessa kan påverka energiförbrukning när de implementeras på mobiltelefoner står oklart, det är detta den här studien syftar till att undersöka. För att undersöka denna skillnad har två mobilapplikationer utvecklats, en till Android och en till iOS. Dessa mobilapplikationer undersöker de olika protokollens energieffektivitet genom att ta emot meddelanden frekvent från en server skriven i Node.js. För att mäta hur väl de olika protokollen presterade användes XCode Energy Report för iOS och Androids inbyggda batteriförbruknings-översikt. Resultaten som erhölls var att Websocket var det mest energieffektiva alternativet, denna skillnad var dock extra tydlig på implementationen för iOS. Implementationen för Android visade att valet av protokoll inte hade en allt för stor betydelse för mobilapplikationens energiförbrukning, det bibliotek som användes för Websocket var väldigt mycket mindre effektivt än det som testades på iOS.

Personer som lider av migrän har i de flesta fall någon gång funderat över vad som är den utlösande faktorn. Ibland vet de svaret, ibland är svaret inte lika tydligt. Att ha kunskap och förståelse över sin migrän kan öka chanserna till självhjälp och ökad empowerment. Patienterna har tillräcklig kunskap för att kunna ta beslut som bidra till en bättre hälsa för individen. Patienten hjälper således sig själv till ett bättre välmående utifrån den kunskap som patienten har om sig själv och sin sjukdom. För att skapa en förståelse och större kunskap för sin sjukdom kan det underlätta att dokumentera sina migränanfall. Dokumentationen kan sedan användas för att hitta en gemensam nämnare till anfallen. Att dokumentera migränanfall kan också kallas för att föra en migrändagbok. Migrändagböcker kan ordineras ut av hälso- och sjukvård i form av enklare dokumentation på pappersark. Det finns också digitala lösningar där personer som lider av migrän kan dokumentera in mer utförliga uppgifter om sin migränattack via olika migränappar som finns att ladda ner. En digital lösning ger större möjlighet till en rikare information om personens sjukdom, men saknar ofta anpassning för migränpatienters särskilda behov och upplevda problematik. Personer som lider av migrän kan uppleva problematik med att interagera med digitala skärmar. Att interagera med skärmar kan vara en bidragande orsak till ett sämre mående, vilket framkom i denna undersökning. Syftet med denna studie var att undersöka hur ett gränssnitt för en mobil hälsoapplikation för migränpatienter kunde utformas med fokus på empowerment och god användarupplevelse. För att ta reda på detta, genomfördes 7 stycken semistrukturerade intervjuer. Informanterna fick berätta om sina upplevelse av migrän, deras egen kunskap om sin sjukdom, samt tekniska aspekter om hur de vill interagera med mobilappar under tiden som de har migrän. Den data som uppkom utifrån intervjuerna analyserades sedan med hjälp av kvalitativ kodning som resulterade i fyra olika teman. Behovet visar att dokumentation av migränanfall genom mobilapplikationer ska ske med så lite interaktionstid med skärmen som möjligt. Dokumentation av migränanfall kan med fördel ske med hjälp av tal och ljud. Själva gränssnittet ska vara enkelt och simpelt med avskalade ikoner som tydligt ska gå att identifiera. Det ska finnas möjlighet att manuellt eller med automatiska inställningar dämpa ljuset på skärmen. Resultatet av undersökningen mynnade sedan ut i lämpliga gränssnittsförslag i form av mockuper. För framtida forskning rekommenderas att utföra användartester med utökade prototyper, för att undersöka huruvida de designförslag som tagits fram i denna studie upplevs som en god användarupplevelse och bidrar till empowerment. / People who suffer from migraines have probably at some point thought about what the triggering factor is. Sometimes the answer is clear, and sometimes it’s not that obvious. To have understanding and knowledge of their migraine can increase the chances of self-help and also higher levels of empowerment. With self-help, the patient can make better decisions based on the knowledge of the disease, which can lead to a better well-being. In order to establish an understanding and more knowledge about their illness, it can be helpful to document the migraine attacks. The documentation can then be used to find a possible cause of the attacks. This is also called a migraine journal. Migraine journals can be prescribed by the health services, where you get a template with less words and with simple instructions of the tasks on them. There are also digital solutions, like mobile applications, that supports more detailed documentation. A digital solution provides more opportunities for more detailed information about the person's illness, but mobile apps often lacks adaption for the patient's specific needs and problems. Persons who suffers from a migraine attack, can experience difficulties when documenting a large amount of information on applications. The interaction with digital screens may worsen the symptom. This is one of the findings of this study. The purpose of this study was to examine how a user interface for a mobile health application, could be designed with focus of empowerment and a good user experience. To find out, 7 semi structured interviews were conducted. The informants were asked to tell about their experiences, their knowledge about their illness and some technical aspects of how they want to interact with mobile applications while they are suffering from an attack. The data that was obtained from the interviews were then analyzed using qualitative coding that resulted in four different themes. The study showed that the potential users wish to interact as little as possible with the screen. Documentation of migraine attacks can be done with the help of speech and sound. The interface itself should be easy with simple icons which are easy to identify. It should be possible to manually or automatically adjust the light on the screen. The result of the study contributed to suggestions for how to design a suitable interface for migraine patients. The interface is visualised in this report in the form of mockups. For future research , it is recommended to perform user tests with extended prototypes to investigate whether the design principles and design suggestions developed in this study are perceived as a good user experience and contribute to empowerment.

Målet med detta examensarbete har varit att modellera och implementera ett system för att generera medlemskort för idrottsföreningar på uppdrag av Express-Bild AB. Genom deras webbsida vill företaget att man för en förening ska kunna skapa ett medlemskort. En medlem i föreningen ska sedan kunna ladda ner och visa sitt kort i Androidenheten. När kortet visas i mobilen ska det gå att tilta bilden då Androidenhetens position ändras från ett vertikalt läge till ett horisontellt. I samband med att kortet visas i ett vertikalt läge vill företaget att erbjudanden om rabatter och liknande ska visas i samma vy. Skapade kort ska även kunna administreras på sidan. För att åstadkomma detta har tre subsystem identifierats: Ett system för att skapa en mall för korten, ett för att ladda upp viktiga komponenter för korten och ett för att skapa, ladda ner och visa de individuella korten till enheten. Modeller för systemen upprättades i UML för att öka förståelsen av, och insikten i systemens uppbyggnad och funktion. Utifrån modellerna gjordes senare implementationen av systemen. Resultatet av arbetet blev ett system som uppfyllde de flesta av de krav som Express-Bild önskade se uppfyllda. Det enda kravet som inte uppfylldes var att kunna visa erbjudanden om rabatter i medlemskortets vy. / The goal with this bachelor thesis has been to model and implement a system for generating membership cards for sports associations on behalf of Express-Bild AB. By using their webpage, the company wants a privileged user of an association to be able to create a membership card for the association. A member of the association should then be able to download and view the card in his android device. When the card is displayed in the device, it should be posible to rotate the card when the device is being tilted. When the card is displayed in a vertical position, should also offers about discounts be displayed in the same view. The possiblity to administrate these cards should exists on the webpage. To accomplish this, three subsystems has been indentified: One system for the creation of a card template, one for uploading important resourdces for the card, and one for creating, downloading and displaying the individual membership card to the device. Models for these systems were established in UML to increase the understanding, and the insight of the systems structure and functionality. These models were later used when implementing the systems. The result of the thesis was a system that fulfilled most of the requirements that Express-Bild had. The only requirement that was not implemented was the one about displaying offers in the membership card view.

Tidigare forskning har påvisat att ERP-system och komplexa system överlag lider av användbarhetsproblem och låg användarupplevelse. Eftersom ERP-system måste bearbeta och integrera stora mängder av data ställer det ännu högre krav på användbarhet och användarupplevelse när användare vill få åtkomst till denna data via mobila enheter. PACMAD modellen som är en relativt ny användbarhet modell bygger vidare på tidigare etablerade modeller såsom ISO-standarden och Nielsens teorier om användbarhet och kompletterar några av de brister som existerande användbarhetsmodeller har gällande mobila applikationer. Modellen bygger på befintliga teorier i användbarhet men är anpassad speciellt för applikationer som används på mobila enheter. PACMAD-modellen innehåller samtliga attribut för både ISO-standarden och Nielsens modell men introducerar även attributet kognitiv belastning som är av särskild betydelse för mobila applikationer. För att besvara vår frågeställning utfördes workshops och intervjuer hos två leverantörer av ERP-modulen Field Service Management. Utifrån resultatet från dessa utfördes användbarhetstester med slutanvändare från båda leverantörer i form av observation test för att mäta dess effektivitet och verkningsgrad och NASA task load test för att mäta applikationernas kognitiva belastning. Resultatet påvisade att deras befintliga applikation led av stora användbarhetsproblem samt att utformningen av applikationerna beaktade inte faktorer såsom användare, kontext och uppgift. De upptäckter som gjordes i bidrog till framtagning av en ny prototyp med hjälp av etablerade designmönster och PACMAD-modellen som ställdes mot existerande litteratur, testades igen samt jämfördes med deras befintliga applikation. Detta utgjorde studiens huvudsakliga resultat att navigationen bestod av för många steg, att det fanns avsaknad av funktionalitet och hög kognitiv belastning. De nyckelord som var huvudsakliga för slutsatsen var “konsekvens”, “tydlighet” och “struktur” och förklarar designprocessen som utgjorde många upptäckter där företagen inte följde etablerade designmönster eller användbarhet modeller. Dessa nyckelord ägde stor tyngd för att öka användbarhet och användarupplevelse.

Tillgängligheten och användandet av grupprum vid universitet är viktigt för studenter då majoriteten av studenternas studietid är på egen hand. Grupprum erbjuder en plats för diskussion och studier, vilket är viktigt för att uppnå en god studiemiljö. Vid Mittuniversitetet existerar det en webbaserad bokningstjänst för studenter att boka grupprum. I det aktuella bokningssystemet existerar det heller ingen direktkoppling till bokningstjänsten och det finns inget sätt att verifiera att bokningen faktiskt används. Därför har denna studie syftat till att undersöka och utveckla en mobilapplikation för bokandet av grupprum vid Mittuniversitetet. Det presenteras nya funktionaliteter och användargränssnitt för att lösa nuvarande problem. Studien har blivit utförd med hjälp av relaterande arbeten, diskussioner med Mittuniversitetets IT-arkitekter, enkätundersökningar och user stories för att bilda en kravfångst. Därefter skapades en prototyp baserat på kravfångsten, denna prototyp användes som designplan för utvecklingen av mobilapplikationen. Sju deltagare deltog att testa applikationen, där första användartestet var att testa en uppsättning funktionaliteter. Därefter utvärderades applikationen för vidareutvecklingen. I det andra testet genfördes en tidmätning mellan det befintliga bokningssystemet och nya bokningssystemet, detta för att genomföra ett antal funktionalitetstester. Resultatet var att det mobila gränssnittet var snabbare för att utföra testerna vid jämförelse med det aktuella webbgränssnittet. Deltagarna ville också ha möjligheten att använda en mobilapplikation i framtiden för att boka grupprum. / The availability and usage of study spaces in universities is important for students due to that majority of their study time is on their own. Study spaces provides a place for discussions and studies, which is important to achieve a good study environment. At the Mid Sweden University, a web-based booking service is available for students to reserve study rooms. In the current booking system, there exist no direct link to the booking service and there is no way to verify that a reservation that has been made is being used. Therefore, the objective of this study has been to examine and develop a mobile application for booking study rooms at Mid Sweden University that presents new functionalities and user interfaces to solve these problems. The study has been conducted with the aid of previous works, discussions with the IT architects, student surveys and user stories to capture requirement specifications. Thereafter a prototype was made based of said requirements, this prototype was then used as a blueprint when developing the actual mobile application. For testing the application, seven participants were chosen to test a set of functionalities and thereafter evaluate their experiences for further development. After the first test, a second test was done by comparing the time it took for participants to perform a set of tasks using the mobile interface versus the existing booking interface. The mobile interface was faster to perform tasks on and participants would like to use a mobile application for future reservations.

Allt fler studenter anser sig missnöjda med sin ekonomiska situation. Att inte ha kontroll över sin ekonomi kan skapa stress som i sin tur går ut över studierna. Detta arbete är därför ämnat för att undersöka hur ett designförslag för en budgetapplikation, skräddarsydd för studenter, kan se ut. För att hjälpa till att besvara syftet ställdes även fyra forskningsfrågor. Designprocessen bestod av fyra faser - Förstudie, Konceptfas, Bearbetningsfas och Detaljeringsfas. Informationen som kunde erhållas från dessa faser resulterade slutligen i en HiFi-prototyp. Under hela arbetes gång berättade studenter om funktioner och grafiska element som de fann viktiga i en budgetapplikation. De funktioner som de ansåg vara viktiga var bland annat att kunna skapa egna kategorier, kombinera och dela betalningar samt att kunna skapa budgetar. Vad gäller grafiska element så var färg, diagram och ikoner viktiga. I slutet av arbetet, vid användartestet av HiFi-prototypen berättade studenterna att diagrammen i applikationen hjälpte dem att tolka informationen som presenterades. Alltså fick studenterna en bättre överblick med hjälp av visualiserad data. Vid samma användartest konstaterades det även att studenterna fick en positiv upplevelse av applikationen samt att de skulle vilja använda den regelbundet. Därför kan den slutgiltiga HiFi-prototypen ses som ett giltigt svar till hur ett designförslag för en budgetapplikation, skräddarsydd för studenter, kan se ut.