Det här arbetets syfte är att undersöka hur ett urval länder placerar och förändrar sigöver tid sett till överlevnads och traditionsdimensionen som presenteras av Inglehart& Baker. Detta sker genom en kvantitativ metod och mer specifikt en sekundäranalysav material sammanställt av World Value Survey. Till detta kommer en kopplinggöras till modernitet och postmodernitet. Resultatet visar att det är en tämligen jämnfördelning mellan länderna hur de placerar sig på traditions kontra den sekulärrationella skalan. De sker desto fler förändringar när man ser till överlevnads kontrasjälvförverkligande.

Despite a situation of poor state finances 1848 marks the starting point of Sweden’s railroad history, as this is year when the country’s first railroad was proposed and approved in parliament. Not sufficient funds for the project was raised though, and a new motion was raised in parliament in 1851 with improved financial support from the state. This caused an intense debate which is the main subject of this essay. By analyzing the public discussion regarding railroads, as expressed in news media, during 1851 this essay aims to analyze the discussions about railroads in search of the 19th century’s overarching themes of modernity and nationalism. These terms are to be understood as rhetorical expressions, in accordance with Aguiars and Andersons interpretation of the terms. The performed analysis displays how nationalism is a theme present in both sides of the debate in 1851, though in different ways. Those skeptical of the planned railroad line argues about the nation being tricked into embarking on an expensive project that will never be financially viable by bought foreign interest. Those in favor argues rather that the project will bind together a fragmented Sweden into one nation. Arguments involving modernity though, are just to be found amongst those in favor. Here we find arguments about the promises that the future holds with railroads connecting the swedes and a pervasive optimism regarding the future. Less concern is displayed to current day problems, other than how it might threaten future railroad expansions.

Denna studie handlar om rådgivning i kärlek- och intimitetsfrågor i svensk veckopress under 1940-talet. I undersökningen analyseras veckotidningarna Damernas värld, Veckorevyn och Husmodern. Undersökningens syfte är att förstå hur en ideal intimitet skapades i tidningarnas rådgivning i dialogen mellan expertis och läsare. Undersökningen har ämnat belysa denna ideala intimitet i relation till den historiska epok av intensiv samhällelig modernisering i vilken denna rådgivning skedde. En tid där relationen mellan det privata och det politiska börjat se en ny typ av överbryggning. I undersökningen beskrivs hur ett ideal om upplysning och vetenskaplighet fick strukturera sättet läsaren tilltalades i populärmagasinen och hur det förkroppsligades i en idé om emotionell kompetens. Jag argumenterar för att idealet om emotionell kompetens fungerade som ett sätt att upprätthålla institutioner av vikt för det samhällsideologiska bygget i tiden – att intimiteten kunde regleras efter önskvärda mål genom ett ideal av upplyst kunskap och emotionell kompetens istället för moraliska regler och konventioner. Genom en reglering av de intima sfärernas emotionella ekonomi, där ett upplyst subjekt med emotionell kompetens skulle styra, kunde den ideala intimiteten skapas. Jag visar hur talet om den unga generationen och oron för dess lössläppta sätt att behandla känslovärlden fick stärka ideal om upplysning, vetenskaplighet och emotionell kompetens i intimitetsfrågor, samt hur talet om trasiga och förlorade äktenskap gjorde detsamma. Vidare argumenterar jag för att idealet om emotionell kompetens kan förstås som en del av gränsdragningar i dikotomin sjukdom/hälsa, där den ickekompetenta intimiteten patologiserades. Med denna historiska analys av moderniseringens samspel med intimitetsideal har jag velat bidra till en djupare förståelse för kärlekens och intimitetens nutida tillstånd, och hur det kan spåras tillbaka till en tid då kunskap och konceptualisering började bli viktiga aktörer i det individuella känslolivet.

Denna uppsats analyserar Henning Bergers författarskap åren 1901-1911, utifrån en nyläsning av verken Där ute, Ridå, Ysaïl, Drömmen om helvetet samt Drömlandstrilogin (Drömlandet, Bendel & Co och Fata Morgana). Utifrån ett dekadens- och modernitetsperspektiv reviderar jag den traderade uppfattningen om författarskapet som ytligt, och visar att Berger gör en betydande skildring av moderniteten, med större komplexitet än man tidigare uppmärksammat. Jag belyser jag konturerna av ett underliggande idékomplex, som särskiljer honom från samtidens svenska författare men ställer honom med förbund till stora, internationella modernitetsskildrare. I och med åren som utvandrare i Chicago, är han i vissa avseenden före sin tid när han debuterar i Sverige. Amerika blir i hans skildringar en representation för en längre gången utveckling än man erfarit i Stockholm vid samma tid; jag tar hjälp av Anna Jörngårdens begrepp tidströskel för att konceptualisera tidsandan, med dess skiljelinje mellan framtid och förflutet.       Jag förhåller mig till den övergripande frågeställningen om vilken attityd till det moderna som kan utläsas i verken, samt vad de uttrycker om moderniseringens innebörd för människan. Den kluvenhet som genomsyrar Bergers verk fungerar som ett sammanhållande tema i min analys. En av uppsatsens huvudfrågor är hur denna kluvenhet skall förstås och förklaras, i ljuset av hans starka skildringar av såväl positiva som negativa sidor av moderniseringen. Bergers verk visar upp moderniteten i all sin glans, men utan att skönmåla. Asfaltsromantik, nuets underverk, tyglandet av naturkrafterna, möjligheterna och berusningen, ställs sida vid sida med dess destruktiva konsekvenser: skördandet av offer, skövlingen av allt gammalt, mänsklig nedbrytning och skärande orättvisor. Jag drar slutsatsen att hans skildring ytterst är bejakande gentemot utvecklingen. Acceptans och determinism framträder som förklarande nyckelbegrepp. Intertextualitet mellan min studie och Marshall Bermans Fauststudie bidrar till att synliggöra den faustiska kärnan hos Berger; utvecklingens destruktivitet betraktas som ett nödvändigt och oundvikligt ont. Jag har därmed kunnat påvisa konturerna av en existentiell analys, som tidigare forskning inte uppmärksammat. Börsmotivet framträder där som ett centralt motiv.      En annan slutsats av min genomgång är att författarskapet förhåller sig avvisande till det svenska sekelslutets pessimistiska tankestrukturer. Det svenska och amerikanska behandlas som antiteser; den svenska mentaliteten framstår som ett nedtyngande arv. I arvet ingår dock även ett romantiskt drömmartemperament, vars status är mer tvetydig. Stilistiskt används t.ex. en naturromantiskt vokabulär på unikt moderna företeelser. Även om framställningssättet framhäver de romantiska aspekterna av det moderna, kategoriserar den yttre handlingen ett romantiskt sinnelag som icke gångbart i den amerikanska moderniteten. Arvet blir ett hinder för den som vill ansluta sig till den nya tiden – tidströskeln kräver en själslig transformation, ett definitivt brott med arv och bakgrund, och med alla egenskaper som tillhör det förflutna.

Uppsatsen är en redogörelse för en dekonstruktivistisk läsning av Karin Boyes första prosaverk Astarte (1931), utifrån James L. Calderwoods teori om creative uncreation i det poetiska skapandet. Med denna blick på texten så som varande en akt av nedmontering och med utgångspunkt i Judith Butlers teori om könets performativitet, framträder i läsningen av Boyes roman en strävan efter att plocka isär samhälleliga (van)föreställningar och schabloner gällande konsten, poesin, modet osv. i allmänhet och kvinnan, i synnerhet. Analysen är strukturerad efter Calderwoods idé om att det poetiska skapandet kan vara en rörelse från ingenting mot ett någonting eller en rörelse från någonting mot ett ingenting, och är således ordnad i två delar: en som behandlar creation, skapandet av föreställningar, och en rörande creative uncreation, nedmonterandet av dessa. I slutdiskussionen aktualiseras två essäer av Boye, ”Dagdrömmeriet som livsåskådning” och ”Språket bortom logiken”. Boyes tankar kring konst och litteratur som stelnad i konvention och hennes längtan efter ett nytt språk som kan söka sig bortom vedertagna symboler och tecken, sätts här i samband med resultaten för den dekonstruktivistiska läsningen av romanen. Uppsatsen innehåller även en kort redogörelse för Astartes mottagande vid dess utgivning och synen på romanen i tidigare forskning.

Syftet med denna studie har varit att ge ett tillskott till forskningsområdet gällande digitalt sexarbete i form av en kvalitativ intervjustudie av kvinnliga kreatörers upplevelser på plattformen OnlyFans. Vi har belyst att plattformen utmärker sig i ledetav nya gig-ekonomiska företag som agerar mellanhand för köpandet och säljandetav kommersiella sexuella tjänster. Fenomenet har spridits genom sociala medieroch lockat många att träda in i dess värld, särskilt under COVID-19 pandeminsosäkra tillvaro. Vi har undersökt fenomenet med hjälp av två feministiska ramverk;radikalfeminismen och liberalfeminismen som har hjälpt oss att svara på vilkaaspekter som är exploaterande eller självstärkande. Dessutom har vi redogjort förhur informanterna använder sammanlänkande arbete och rollspel i sitt arbete,samt att pengar och resonans är stora motivationsfaktorer. Resultatet har visat attkvinnorna upplever ett sammanhängande spektrum av erfarenheter och formas avkomplexa strukturella förutsättningar vilket bäst fångas av Weitzers (2010; 2012) “polymorphous paradigm”.

What if we try to make Sergels torg into the best place it can possible be? There is one place in Stockholm that I am very fond of… its Sergels torg. Not because I like the existing solution, but because this is where the whole city meets; to celebrate, to express art or to demonstrate and express opinion. Its everyone’s center! This projects is a research into time how centerpoints form over time, who/what shapes it. With this extensive research. I explored every option possible to improve our center Sergels torg. Exploring new ideas, I worked with a new traffic solution, landscape design, art and architecture to make this space as good as it can be. Sergels torg is so important and complex that one person cannot draw it alone, but I could not wait, I had to try.

I det allt mer digitala samhället, har olika samhällsaktörer implementerat digitala verktyg i sitt arbete. Däribland socialtjänsten, som samhällets yttersta skyddsnät och en minst sagt betydelsefull välfärdsaktör. Det relateras till syftet med denna kvalitativa fallstudie, som har varit att undersöka det sociala arbetets innehåll, på det webbaserade råd- och stödforumet Soctanter på nätet. Fallstudie har använts som forskningsstrategi och analysmetoden består i en tematisk analys. Studien tar avstamp i hermeneutiken och Zygmunt Baumans teori "liquid modernity", som har använts för analys av frågor och svar. Därutöver används begreppen makt och maktutövning, vilka har förankrats i Foucaults maktanalys. Studien visar att de som ställer frågor på forumet har olika relation till socialtjänsten. Vissa har en etablerad kontakt, andra har inte det och vissa ställer frågor åt någon annan. De frågor som ställs berör olika områden inom socialtjänsten, men även sådana som faller utanför. Utvecklingstrender har också visats, när det gäller frågorna som ställs. Däribland speglar dessa det aktuella samhällstillståndet som råder. Bland frågorna har också en trend angående anonymisering kunnat spåras. Ett annat resultat är att svaren som finns många gånger är generella samt att frågeställare ofta blir upplysta om rättigheter och skyldigheter. Därtill visas det att frågeställare har en syn på socialtjänsten som sakkunniga, oförstående och i vissa fall ett emotionellt stöd. Det är tydligt att det sociala arbetet befinner sig i en digitaliserad era. Vi har i den här studien kunnat konstatera att vidare forskning om onlinebaserat socialt arbete behövs.

Studiens syfte är att undersöka kvinnornas funktion i narrativet i House of the Dragon, speciellt med avseende på skildringen av förlossningar, i relation till spänningen mellan tradition och modernitet. Vi har undersökt om en viss typ av kvinna premieras i narrativet, om förlossning fungerar som belöning eller bestraffning av kvinnan, samt hur tv-serien synliggör och bearbetar samtida konflikter i narrativet. Studien utgår dels från Koselleck och Habermas teori om modernitet, dels från Habermas teori om familjestrukturen. Det teoretiska ramverket bygger även på Caweltis teori om litterära formler, främst angående hur narrativ kan bearbeta konflikter i samtiden. Materialet för studien är säsong ett av House of the Dragon som analyseras genom Ecos narrativa analysmodell med fokus på motsättningar. Resultaten visar bland annat att den kvinna som efterlever de traditionsenliga förväntningarna som ställs på henne premieras i narrativet och belönas med okomplicerade förlossningar. Förlossningen kan på det sättet fungera som ett verktyg för att belöna eller bestraffa en kvinna för sina egenskaper och handlingar. Resultaten visar även att tv-serien bearbetar samtida konflikter gällande kvinnlig autonomi och sexualitet.

Denna studie undersöker människors upplevelser av att hoppa av samhället som ett resultat av fenomen som kännetecknar dagens senmoderna samhälle. Prestation, konsumtion och individualisering har kommit att bli ledord för livet i det senmoderna västerländska samhället, men det är inte alla som kan leva upp till samhällets snäva ideal om att vara en lyckad individ. Många av de individer som inte lyckas möta eller finner mening i dessa ideal tenderar undandra sig den sociala arenan. Denna studie koncentrerar sig på de som undandragit sig socialt genom att vända samhällets ryggen för en levande närmare naturen. Studiens resultat är förankrade i Baumans teorier om  flytande modernitet  och kunsumtionssamhället  , Giddens teori om  konfiskeringen av erfarenhet samt det existentiella perspektivets teori om  autenticitet . Fem självbiografier skriver av författare som har hoppat av samhället har i denna uppsatsanalysats med hjälp av en hermeneutisk metodansats. Uppsatsens resultat visar genom och huvudtolkning att det är svårt att hjälpa sig från samhället då människan är beroende av normaliteten som samhället erbjuder. Att leva utanför samhället främjar dock individens mentala hälsa. Jag menar att individen som vill leva utanför samhället blir  den utanförstående samhällsmedborgaren : självständig men ändå beroende av samhället.