PURPOSE: To find out how identity creating and community utter within the Black Metal culture, to get an insight of why people are drawn to Black Metal, and what function it fills to the adherents/practicians. METHOD: Analyses of interviews done by the authors. In addition to them literature, mainly in book form, is used for theories. RESULT: We have seen that there are shared Black Metal values, despite a strong individualism within the culture. And death is important for the survival of the culture and the individuals. / SYFTE: Att ta reda på hur identitetsskapande och gemenskap yttrar sig inom black metal-kulturen, att få en inblick i varför folk dras till black metal, samt vad det fyller för funktion för anhängarna/utövarna. METOD: Analyser av intervjuer gjorda av författarna. Utöver dem nyttjas litteratur, främst i bokform, för teorier. RESULTAT: Vi har sett att det finns black metal-gemenskaper, trots en stark individualism inom kulturen. Och döden är viktig för kulturens och individernas överlevnad.

This thesis is an ethnological study of young Sami living in Sweden. The aim is to describe and analyse different ways of being Sami today and discuss the historical terms of creating identities Reindeer grazing legislation have influenced the informants’ rights within the Sami people and their identity is based on their social and material terms. Membership in a reindeer herding district is important to the informants and they use different ethnic strategies to reach their memberships. Some informants use the political arena while other informants tries to obtain their membership by being invited by all ready existing members. Some informants are influenced by their alienation through the different legislative acts and their families have created a Sami culture based on other values and norms, different from the other informants in this study. They are acutely aware of their own history and use that history in all conversations. The symbolic side of ethnicity becomes more obvious within the reindeer herding communities. The informants of this group acquire the cultural competence which is necessary through their upbringing. The children of the reindeer herders participate and are included in the daily labour of reindeer husbandry and thus are incorporated in the group and learn which norms and values are important within their community. Difficulties occur when traditional terms collide with the modern society. What sometimes seems irrational within this group is explained by using Højrups Lifeform theory. Gender is also an important factor since the informants are expected to act differently and to choose different paths in their lives based upon gender. In a modern society increasingly more fragmented and where identity becomes a personal project can the ethnic togetherness with its clearly defined boundaries be tempting for searching individuals. But questions of who is Sami are brought to a head. An ethnocentrism becomes obvious where different Sami individuals are differently valued. The informants different Sami heritage have resulted in their sometimes being so apart from each other that it may be concluded that they are different kinds of Sami.

This paper focuses on how interior decoration and taste was seen and taught in relation to the vision of the ideal home in 1940s Sweden. Two phenomena that are focused on are surveys of how people actually lived, and the attempts made to alter that way of living. The activities of Svenska Slöjdföreningen (SSF, the Swedish Society of Industrial Design) is used as a prism for discerning the discourse on domestic interior reform, and the study consists of a close reading and analysis based on archival material and publications linked to SSF. Part of the archival material consists of survey protocols and photograph, of Swedish homes, from a survey into “dwelling habits” initiated by the Association of Swedish Architects (SAR) and the SSF. In the late 1930s and early 1940s, these kinds of surveys were made in order to analyse the standard of living, and the usage of homes and furniture with the aim to find adequate ways of building better housing, of producing better furniture, and of educating people to be more modern and enlightened consumers and home-makers. Based on these findings, courses were given on how to furnish and decorate the home. Through courses in how to furnish and decorate the home, the ideal home was to become real. I mean that the concept of “taste” was almost as important as the concept of “home” in the vision of what modern Swedish society should be like, but that manifesting “good taste” in the home in the 1940s meant something more than merely creating an aesthetically pleasing or beautiful interior. Taste was, above all, seen as an indicator of the degree of modernity and social awareness of people.

Tidningens personporträtt är en journalistisk genre som skiljer sig från konventionell nyhetsjournalistik genom en artig och hyllande, snarare än kritisk och granskande karaktär. I den här uppsatsen har jag för avsikt att undersöka hur personporträtt i två svenska tidningars söndagsbilagor, Dagens Nyheters ”DN söndag” och Aftonbladets ”Söndag” konstrueras. I uppsatsen studeras 8 personporträtt utifrån frågeställningen: vad i de valda personporträttens livsbeskrivningar väljer journalisten att se och hur beskrivs det?  Syftet är att placera frågeställningen i en sociologiteoretisk kontext av moderniteten som tillstånd och media som viktig social kunskapskälla och förmedlare av erfarenhet. Metoden som används är Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Analysens resultat visar att det är inre processer och inre utveckling som lyfts fram och problematiseras. Beundran för huvudpersonen konstrueras utifrån hur huvudpersonen övervunnit psykologiska svårigheter. En diskurs där den porträtterade beskrivs i en ödmjuk jantediskurs kombineras med journalistens beundrande röst i texten, en hyllningsdiskurs. I kombinationen av dessa konstrueras en bild av den porträtterade som framgångsrik och beundransvärd. Samhället och omgivningen som eventuellt hinder eller möjlighet i livet utelämnas till förmån för porträttet som beskrivning av ett ”själsliv” snarare än ett ”liv”.   Slutligen argumenterar jag för att den funna problematiseringen av inre processer tar fokus från yttre processer och individen i en samhällellig kontext. Då porträtten konstituerar inre kamp som mer central än strävan efter att förändra yttre faktorer som kan tänkas utlösa ångestkänslor eller nedstämdhet lägger detta stort ansvar på individen att själv lyckas hantera en samhällskontext vars struktur framstår som naturgiven.

Kommissionen presenterade år 2008 ett förslag om en ny europeisk associationsform ett s.k. SPE-bolag (Societas Privata Europaea), ett privat europabolag särskilt anpassat för små och medelstora företag. Syftet med förordningen är bl.a. att göra det enklare och mer flexibelt för små och medelstora företag att utöva sin verksamhet och etablera sig på den inre marknaden och därav stärka deras konkurrenskraft. I takt med utvecklingen av bolagsrätten på den överstatliga nivån är bolagsrätten i Sverige också föremål för utveckling och förändring. En utredning, SOU 2009:34, tillsattes för att överväga ändringar i bl.a. aktiebolagslagen vilka skulle medföra förenklingar för de privata aktiebolagen och däribland göra det enkelt att etablera och driva privata aktiebolag i Sverige. Syftet med förevarande uppsats är att utreda huruvida SPE-förordningen förväntas få genomslagskraft på privata aktiebolag i Sverige. Vidare är syftet bl.a. att utreda om SPE-förordningens eventuella konkurrenskraft påverkas av regelförenklingarna i den svenska bolagsrätten? Fyra verktyg för utvärdering ligger till grund för uppsatsens syfte vilka är flexibilitet, enkelhet, effektivitet (bl.a. i ekonomisk betydelse) och modernitet. Verktygens innebörd klarläggs och analyseras i början av framställningen. För att ett regelverk ska vara konkurrenskraftigt och således få framgång krävs att nämnda fyra verktyg är uppfyllda. Förslaget om en SPE-förordning är, med grund i verktygen för utvärdering, ett betydligt bättre regelverk för privata aktiebolag än vad det svenska regelverket är, trots att den har vissa brister. SPE-bolaget kommer således vara mer konkurrenskraftigt än ABL, även efter att utredningens regelförenklingsförslag träder i kraft. Detta eftersom regelförenklingsförslaget anses vara ett ”klent” försök till att stärka de privata aktiebolagens konkurrenskraft.

Det västerländska intresset för sufism har under 1900-talet varit stort, liksom antalet böcker som har publicerats rörande ämnet, både inom och utanför den akademiska världen. Samtidigt har en fascination för islams esoteriska dimensioner kunnat påträffas bland flera konstnärer, poeter och intellektuella, vilka inte sällan varit befryndade med philosophia perennis och dess läror, som både inom och utanför de akademiska sammanhangen således har utövat ett visst inflytande. Följande studie inriktas dock på de mest framstående och uttalade företrädarna för philosophia perennis som under 1900-talet dragits till sufismen, med fokus på deras föreställningar och tolkningar av sufism och islam. Studiens syfte är att genom en textkritisk och idéhistorisk metod analysera kvalitativt utvalda skrifter av perennialister som ger uttryck för särskilda föreställningar och tolkningar av sufism genom att relatera dessa till teorier om orientalism, occidentalism, globalisering och modernitet. Detta utreds genom problemformuleringarna: Hur framställs och tolkas sufismen av företrädare för philosophia perennis? Varför framställs sufismen så? Vad finner företrädarna tilltalande i islam och sufism? Resultaten visar att perennialisterna anspelar på och använder de orientalistiska och occidentalistiska föreställningar som finns i både öst och väst vid presentationerna av islam och sufism, bland annat för att kritisera moderniteten och definiera sina egna ståndpunkter. Dessutom pekar resultaten vidare på att perennialismen både närts och influerats av modernitens allt mer påtagliga globalisering, även om de ofta reagerar polemiskt emot den. Utan att reducera 1900-talets philosophia perennis till enbart en anti-modernistisk idéströmning, fokuserar studien på dess relation till modernitet, globalisering, orientalism och occidentalism, enligt syftet att belysa perennialismens föreställningar om sufism, varför just islam tilltalar företrädarna samt vilka särskilda implikationer ovan nämnda faktorer genererar i deras föreställningar och tolkningar av sufism.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur migrationserfarenheter hos moldovier som nu bor i Sverige har påverkat deras identitetsskapande. Genom intervjuer med ett levnadsberättelseperspektiv undersöks hur bilden av Europa innan migrationen påverkat beslutet att flytta, hur bilden av Moldavien har förändrats efter migrationen, samt i vilken mån det har betydelse för deras identitet. Studien visar att idéer om språk och historia får stor betydelse vid stora samhällsomvandlingar och kopplas till den egna identiteten. Informanterna omgavs i Moldavien av migrationsberättelser, vilka skapade en migrationslängtan. Moldavien pratades om som något annat och sämre än ”Europa” och de själva konstruerades som icke-européer. Sedan flytten till Sverige ser de på Moldavien och sig själva på ett annat sätt. De vill utvidga bilden av och försvara Moldavien men också ta avstånd från mycket de förknippar med landet och bilden av dem själva som annorlunda.

Uppsatsen har för avsikt att undersöka hur den nypaganistiska, och i första hand nordamerikanska, rörelsen Church of All Worlds reagerar mot förändring och institutionalisering. För att förstå institutionaliseringsprocessens bakomliggande krafter och identifiera dess konsekvenser, är det övergripande syftet med uppsatsen att utifrån en fallstudie av Church of All Worlds undersöka hur organisationen under sina verksamhetsår förändrats i fråga om (1) förhållande till samhället, (2) ideologi, (3) organisatorisk struktur och (4) ledarskap. Utgångspunkten är att betrakta rörelsen som dels religiös och spirituell, dels organisatorisk och ekonomisk, varför uppsatsen lutar sin teoribildning mot både religions- och samhällsvetenskapen och mot organisationsteorin. Som samhälleliga samt organisatoriska faktorer till Church of All Worlds institutionalisering finner vi den postmoderna motreaktionen mot industrisamhällets missförhållanden samt kritiken mot existensen av den objektiva sanningen. Institutionaliseringens följder är emellertid att rörelsen slutligen upptas som en del av det sen-moderna samhällssystemet. Förändringen märks i första hand då rörelsen under 80-talet förvandlas till en ekonomiskt intresserad organisation med tjänstehierarkier och reglerat ansvar som påföljder. Den byråkratiska arbetsordningen urlakar inte bara rörelsens ideologi, utan tvingar också den nu demokratiskt tillsatte ledaren till radikala åtgärder för att återfå sin makt, något som når sin kulmen i en konflikt med ledarens sorti som yttersta konsekvens.

The aim of this essay is to examine how people living in the Swedish countryside looked upon changes in the interiors through modernization in 1850-90. For the first time, there was an abundance of objects available in stores in the countryside that the majority of the population had money buy. Many novelties were introduced in the interior decoration of ordinary peoples´ homes. This study focuses on the introduction and use of wallpaper and is based on a questionnaire about wallpaper sent from the Nordiska museet, National museum of Culture history in Sweden, to people all over Sweden in 1948. 148 people responded to the questions about use and attitudes toward wallpaper during the second half of the 19th century. My theoretical perspective is cultural diffusion, the spread of cultural items, more specific the diffusion of innovations from larger to smaller places, often influenced by social elites, hierarchical diffusion, and between individuals, contagious diffusion. The analytical perspective used for the analysis is based on the concepts of basic and variable modernity, initiated by the historian Sven-Eric Liedman. Basic modernity describes the structural modernization in society as a whole within the fields of economy, technology and natural sciences. The variable modernity represents the different attitudes, likes and dislikes, opinions, viewpoints and cultural differences every individual possesses, the attitudes that decide how and if the modernity is received in each household. My intent has been to ascertain the factors that made production and distribution of relatively cheap wallpaper all over Sweden possible, pinpoint the most important driving forces for creating an interest in wallpaper within the villages, discover how wallpaper was introduced in the individual homes of farmers and how wallpaper was received. The use of wallpaper in the interiors has been examined in order to find out if, and how the modernization affected and was affected by the way people were living their lives within the home.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.