No description available.

<p>D-uppsats vt 2004 vid Etnologiska avdelningen, Institutionen för kulturantropologi och etnologi, Uppsala universitet. Baserad på fältarbetet "Folklivsforskning i Roslagen" som bedrevs 2002-2003 och samfinansierades av Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI, senare ISOF) och Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur som i sin tur var en fristående fortsättning på "Väddöprojektet" från 1972.</p> / Folklivsforskning i Roslagen

denna studie har åtta läromedel i religionskunskap författade efter 2011 års läroplan för gymnasieskolan granskats. Utifrån syftet undersöker studien hur de olika judiska riktningarna framställs med de analytiska begreppsparen mångfald och generalisering samt modernt och bakåtsträvande som verktyg. I studien har kvalitativ innehållsanalys använts som metod. Studien visar att framställningen av de olika judiska riktningarna kan vara färgad av en europeisk sekulär diskurs om religion med avseende på vad som anses vara modernt/bakåtsträvande. Studien visar att läromedelsförfattarna generellt lyfter individer i sin framställning av den reformerta riktningen, och undergrupper i sin framställning av den ortodoxa riktningen. Den konservativa riktningen får ett mindre utrymme än de andra riktningarna.

Detta arbete tar avstamp i frågan kring samhällets påverkan på studie- och yrkesvägle- darens (SYVs) uppdrag och i SYVs tankar kring sitt uppdrag. Syftet var att undersöka vad yrkesrollens uppdrag är idag samt vad som kan tänkas influera riktningen på detta uppdrag. Frågeställningarna för arbetet är 'Vilket uppdrag upplever SYV att deras yrkesroll har idag?' samt 'Hur tänker SYV kring detta uppdrag?'.Den empiriska datan insamlades via sex stycken semi-strukturerade kvalitativa intervjuer med utbildade SYV-are. De analysverktyg som använts är Baumans begrepp flytande modernitet, individualisering (2012) och arbetsestetik (1999) samt Beck & Beck- Gernsheims (2002) begrepp livsberättelser i en undflyende och individualiserad värld.Arbetets huvudresultat visar på att yrkesrollens uppdrag starkt korrelerar med den samhällsbild som Baumans och Beck & Beck-Gernsheims beskriver. De intervjuade studie- och yrkesvägledarna upplever sitt uppdrag i första hand att vara att vägleda individen till individualisering, aktivt egenansvar för sitt liv och flexibilitet. Samtidigt nämns även en förväntan gällande matchning som uppfattas komma ifrån högre politiskt håll. Intervjupersonerna menar att detta matchningsperspektiv inte stämmer överens med deras syn på hur de skall arbeta, samtidigt som de kan se ett samhällsbehov av riktad arbetskraftstillförsel till arbetsmarknaden.Vidare forskning kring hur SYV-utbildningen aktivt kan synliggöra och omforma yrkesrollens uppdrag till att inkludera ett emancipatoriskt perspektiv föreslås.

The essay is an effort to distinguish and highlight the re-/production of an imagined national identity in Swedish newsreel, known as the SF-journal, through the years 1935-1945. Furthermore the essay will also highlight the re-/production of a gender based national identity and the re-/production of ‘the other’. The material was gathered from the SF-journals digitalised library at ÖppetArkiv.se, then analysed using the textual dimension of Norman Fairclough’s critical discourse analysis. The theoretical approach contains, amongst others, Benedict Anderson’s theory regarding the nation as an imagined community, Yvonne Hirdman’s theory concerning the existence of a gender contract and Stuart Halls the preferred meaning. An imagined national identity based on modernity, duty, healthism and the symbiosis between citizen and nature is a reoccurring theme, where modernism is the dividing factor between the imagined identity of Swedish men and women, and where stereotypical and belittling productions of ‘the other’ is a repeated occurrence.

Enligt många bedömare upplever vi nu en typ av samhälleligt paradigmskifte. Den moderna världsordningen byggd på upplysningsfilosofin och industrialismens rationalitet ersätts med hjälp av tilltagande globaliseringsprocesser av vad somliga kallar ett postmodernt samhälle. Med utgångspunkt i ett socialkonstruktivistiskt forskningsperspektiv syftar denna studie till att undersöka hur tre gymnasielärare upplever sin yrkesidentitet i relation till dessa samhällsförändringar och hur detta kan förklaras. Undersökningen bygger på en kvalitativ metodologisk grund och är utförd med hjälp av kvalitativa intervjuer. Som analytiska verktyg används främst de begrepp Anthony Giddens utvecklat i sin analys av senmodernitetens effekter på individers självidentitet. Studien visar att lärarna inte upplever någon tydlig yrkesidentitet. Detta förklaras med att lärarna ger uttryck för en konflikt mellan vad de anser att en lärare skall göra och vad samhället genom läroplanen föreskriver. Orsaken till detta är att lärarna inte känner tillit till skolsystemets förmåga att anpassa sig till de nya förutsättningar som omger den. Denna förväntningskollision resulterar i att lärarna upplever sin yrkesroll som oskarp och utan klart definierade gränser.

Blyghet är ett fenomen som genom tiderna tillskrivits ett flertal olika definitioner och betydelser, och har behandlats utifrån såväl ett individ- som ett samhällsperspektiv. Utifrån ett samhällsperspektiv tycks blyghet, framför allt i västerländska kulturer, betraktas som avvikande i negativ bemärkelse. Denna uppfattning grundar sig bland annat på att blyghet under 1900-talet började betraktas som ett medicinskt tillstånd, vilket inte bara resulterade i en vilja att behandla blyghet, utan även gjorde att det blev ett alltmer uppmärksammat av olika typer av självhjälp. Självhjälpsböcker var då en relativt nytillkommen genre av litteratur, men har under de senaste åren kommit att expandera både vad gäller konsumtion och produktion. Denna uppsats syftar därför till att se närmare på hur blyghet, som historiskt sett har varit ett uppmärksammat ämne för självhjälpslitteratur, framställs i aktuell självhjälpslitteratur. Uppsatsen ska därtill ge en inblick i hur litteraturen porträtterar individens möjlighet till att påverka blyghet. Empirin för studien utgörs av textmaterial i form av två självhjälpsböcker publicerade år 2018. Dessa har bearbetats genom en kvalitativ innehållsanalys av konventionell inriktning. De övergripande teman som identifierats i empirin har analyserats med utgångspunkt i teoretiska begrepp från Anthony Giddens samt Zygmunt Baumans teorier om identitet och självet i det moderna samhället. Sammantaget påvisar resultaten att böckernas framställning av blyghet tycks vara präglad av ett flertal av de tendenser som är utmärkande för synen på individen och självet i det moderna västerländska samhället. Detta bekräftas bland annat av att böckerna lyfter fram blyghet som förändringsbart snarare än konstant, vilket kan ses som ett uttryck för ett såväl reflexivt som flytande förhållningssätt till blyghet. Böckerna uppmuntrar dessutom individen till självreflektion, och beskriver självmedvetenhet och självkritik som en viktig del i processen att förändra sin blyghet.

Mediumskapet förefaller ha varit en kulturellt beständig roll som kvinnor i olika tider, på olika platser och på olika sätt kunnat inta. Under mitten 1800-talet uppstod den spiritistiska rörelsen. Genom seanser ledda av ett oftast kvinnligt medium menade spiritisterna att det var möjligt att kontakta de döda i andevärlden. I Sverige härrörde de kvinnliga medierna, till skillnad från i USA och England, oftast från överklassen. Spiritismen uppkom i en tid då samhället präglades av en ökande modernisering och sekularisering. I denna studie undersöks mediumskap med avseende på svenska kvinnliga medier ur överklassen i tiden kring sekelskiftet 1900. Syftet med studien är att undersöka varför svenska kvinnor ur överklassen sökte sig till mediumskapet vid denna historiska tidpunkt, samt hur deras situation präglade detta mediumskaps möjligheter och begränsningar. Studiens material består i huvudsak av efterlämnade texter författade av två överklasskvinnor- och medium, men också av dessa kvinnors biografier samt tidigare studiers empiriska bidrag rörande den aktuella tidens köns- och klasskodningar. Studien visade att mediumskapet på många sätt vidgade överklasskvinnors levnadsutrymme; deras syn på den egna existensen, deras rörelseutrymme, deras möjligheter att verka som kunskapare. I vissa avseenden riskerade dock utrymmet att bli snävare då deras mediala praktiker av den samtida medicinen kunde tolkas som symptom på kvinnlig galenskap. Genom mediumskapet fanns en möjlighet för överklasskvinnorna att genom ’förtrollning’ utöva motstånd mot den moderna ’avförtrollade’ värld i vilken de kommit att reduceras till sin immanens.

Bakgrund: Statistik visar på att allt fler i Sveriges befolkning upplever en ökad stress i så väl privat- som yrkesliv. Detta yttrar sig till exempel inom områden där digitaliseringen är avhängig för en fortsatt relevans på arbetsmarknaden och inom yrkesgrupper som redan tidigare haft höga krav på kunskap, effektivitet och hastighet. Tidigare forskning visar på ett samband mellan modernitetens framväxt samt de accelerationsprocesser som därigenom tagit fart. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om svenska nyhetsreportrars bakgrund och deras upplevelser avseende stressrelaterade frågor går att påvisa i förhållande till modernitetsstudier. Metod: Undersökningen är en kvantitativstudie som utförts med hjälp av digitala enkäter med främst fasta svarsalternativ på en ordinalskalenivå. Enkätundersökningen genomfördes av 78 svenska nyhetsredaktioner varav 21 TV-, 26 radio- och 31 tidningsredaktioner där 118 respondenter deltagit i undersökningen. Urvalet var icke slumpmässigt vilket medför att studiens resultat utgörs av deskriptiv statistik. Bearbetning av resultaten gjordes i statistikprogrammet SPSS. Resultat: I resultatet framkommer att stressrelaterade utmaningar finns i yrkesgruppen och att dessa går att relatera till modernitetsstudier. Ytterligare resultat visar att yrkesgruppen identifierar sig i mycket hög grad med sitt yrke, att de inte får tid för reflektion mellan arbetsuppdragen och att de inte är oroliga för att inte hänga med i den tekniska utvecklingen. Konklusion: Bakomliggande variabler såsom kön, ålder, medium och utbildningsnivå har inte uppvisat någon påverkan för upplevd stress. Däremot påvisar modernitetsteorier att indikationer finns på att förhållanden inom yrket skulle behöva vara bättre. Nyhetsreportrars höga krav och positiva inställning till förändring och utveckling i kombination med brist på återhämtning och reflektion kan mot bakgrund till att denna studie vilar mot deskriptiv statistik sägas vara i linje med teorier om samhället som en juggernaut och social acceleration i enlighet med både Anthony Giddens och Hartmut Rosa. / Background: Statistics show that more and more of Sweden’s population is experiencing increased stress in both private and professional life. This manifests itself, for example, in areas where continues relevance on the labor market is dependent on digitization as well as in professional groups with high demands on speed, knowledge and efficiency. Previous research shows a connection between the rise of modernity and increasing acceleration processes.  Purpose: The purpose of the study is to investigate whether Swedish news reporters’ background and their experiences regarding stress-related issues can be demonstrated in relation to modernity studies. Method: The survey is a quantitative study carried out using digital questionnaires with mainly fixed response options at an ordinal scale level. The survey was conducted at 78 Swedish newsrooms, of which 21 TV, 26 radio and 31 newspaper rooms, where 118 respondents participated in the survey. The selection was not random, which means that the results of the study consist of descriptive statistics. Processing of the results was done in the statistical program SPSS.  Results: The results show that stress-related challenges do exist in the occupational group and that these can be related to modernity studies according to modernity studies. Further results show that the occupational group identifies to a very high degree with their profession, that they do not have enough time for reflection between work assignments and that they are not worried about not keeping up with technical developments.  Conclusion: Underlying variables such as gender, age, medium and level of education have no effect on perceived stress. On the other hand, modernity theories can be emphasized that there are indications that conditions in the profession need to improve. News reporters' high demands and positive attitude to change and development in combined with a lack of recovery and reflection, in light of the fact that this study rests against descriptive statistics, can be said to be in line with theories of society as a juggernaut and social acceleration in accordance with both Anthony Giddens and Hartmut Rosa.

This study focuses on leadership within the wellness and fitness context. The aim of this study was to describe and analyse Swedish group fitness instructors' views on training, health and body; and also to understand these views in terms of glocalization -the localisation of global ideas. Semi-structured interviews were conducted with six female instructors working with pre-choreographed group training concepts which originated in New Zealand and have spread through the golbal fitness community. The analysis used a theoretical framework based on Pronger's ideas about ”the technology of physical fitness” (2002). The results suggested that the instructors' views were consistent with the five texts that constitute ”the technology of fysical fitness” and that successful instructors have extensive knowledge of physiology, good communication skills and lively personalities. Overall, the instructors adapted the global pre-choreographed concepts to their local context and in balancing the ”inner” and ”outer” aspects of health they devoted less attention to body form and appearance.