<p>Inom socialt arbete med barn och familj är föräldraskap och hur barn och föräldrar</p><p>ser på just detta en viktig faktor. Därför är det väsentligt att medvetenheten om</p><p>vad som innefattas i ett bra, fungerande föräldraskap fördjupas. Barns uppfattning</p><p>om sin egen tillvaro efterfrågas sällan. Vid en översikt av den forskning som</p><p>bedrivits om barn och deras livssituation kunde vi konstatera att empirin i dessa</p><p>avhandlingar i väldigt liten utsträckning kom från barnen själva.</p><p>Uppsatsens syfte var att fördjupa kunskaperna om vad bra föräldraskap är sett ur</p><p>barns perspektiv. Våra frågeställningar var: Hur ser barns bild av ett gott föräldraskap</p><p>ut? Finns det några skillnader mellan hur en bra mamma och en bra pappa</p><p>ska vara? För att besvara dessa frågeställningar lät vi en grupp 6: e-klassare skriva</p><p>uppsatser utifrån de underliggande frågeställningar som bland annat handlar om</p><p>bra egenskaper hos en förälder, vad som är viktigt att kunna prata med en förälder</p><p>om och vikten av gränssättning. Studien utgår dels från Bowlbys anknytningsteori,</p><p>där bindning och en trygg bas är centrala begrepp. Vi anlade ett systemperspektiv</p><p>i vår kvalitativa analys och tittade på föräldraskap både utifrån familjen</p><p>som ett socialt system och familjen sett i ett samhällssystem. Analysen indelades i</p><p>olika teman som både bygger på de frågeställningar barnen hade vid uppsatsskrivandet</p><p>och de mönster vi kunde se i deras uppsatser.</p><p>Resultatet av empirin visade att ett gott föräldraskap handlar om att ge sina barn</p><p>omsorg, skydd och trygghet. Vi kunde även se en viss skillnad i hur den undersökta</p><p>gruppen barn beskriver en bra mamma respektive en bra pappa.</p> / <p>In social work with children and families parenting is an important matter. Children’s</p><p>and parent’s point of view in this matter are of great importance. What</p><p>might be included in good parenting therefore needs to be examined. Children’s</p><p>opinion about their daily life is seldom asked for. When overlooking the scientific</p><p>research that has been made about children and their situation, it became clear that</p><p>the empirical material in a very small amount comes from children themselves.</p><p>The purpose of this study was to obtain deeper knowledge about what good parenting</p><p>is from children’s perspective. Our questions were: What are children’s</p><p>beliefs about good parenting? Are there any differences between a good mother</p><p>and a good father? In order to answer these questions we gave a group of children</p><p>in 6-th class the task to write an essay about good qualities in parents, what’s important</p><p>to be able to talk to ones parents about and the importance of boundaries.</p><p>The study emanates from Bowlby’s attachment theory which holds attachment</p><p>and a secure base as central concepts. In our qualitative analysis we applied a</p><p>systems perspective and looked at parenting as a social system from a family perspective</p><p>as well as from a society perspective. The analysis was classified in</p><p>themes that emanated from the questions the children used when writing their</p><p>essays.</p><p>The results showed that good parenting is about giving the children care, protection</p><p>and security. We were also able to see certain differences in how this group</p><p>of children described a good mother and a good father.</p>

<p>Den här undersökningen belyser ämnet föräldraledighet, föräldraskap och pappor i relation till maskulinitet. Undersökningen genomfördes genom öppet riktade intervjuer med fem pappor som tagit sin del av föräldraledigheten. Analysen struktureras med hjälp av två teoretiska positioner som benämns barnorienterad maskulinitet och reflexiv maskulinitet. Uppsatsens fokus ligger på vad som ligger bakom att de deltagande papporna tar sin del av föräldraledigheten. Hur förhåller sig informanterna till sin föräldraledighet, jämställdhet och kvotering. Vilka förebilder har de? Vilken maskulinitet representerar de fem intervjuade papporna? Analysens slutsats blir att maskulinitet inte är något fast och statiskt. Det kan inte ses som något stillastående och oföränderligt som reproduceras i samhället. Trots att maskulinitet förändras är det något som i huvudsak skapas och görs i motsatsförhållande till femininitet.</p>

Den här undersökningen belyser ämnet föräldraledighet, föräldraskap och pappor i relation till maskulinitet. Undersökningen genomfördes genom öppet riktade intervjuer med fem pappor som tagit sin del av föräldraledigheten. Analysen struktureras med hjälp av två teoretiska positioner som benämns barnorienterad maskulinitet och reflexiv maskulinitet. Uppsatsens fokus ligger på vad som ligger bakom att de deltagande papporna tar sin del av föräldraledigheten. Hur förhåller sig informanterna till sin föräldraledighet, jämställdhet och kvotering. Vilka förebilder har de? Vilken maskulinitet representerar de fem intervjuade papporna? Analysens slutsats blir att maskulinitet inte är något fast och statiskt. Det kan inte ses som något stillastående och oföränderligt som reproduceras i samhället. Trots att maskulinitet förändras är det något som i huvudsak skapas och görs i motsatsförhållande till femininitet.

Föreliggande D-uppsats är en kvalitativ studie vilken handlar om kvinnor som valt att inte skaffa barn, men även om kvinnor som på ett eller annat är tveksamma till moderskapet, eller av olika skäl skaffat barn sent i livet. Respondenterna har i många avseenden känt sig som avvikare från normen där man vid en viss ålder och med vissa förutsättningar förväntas bilda familj. Följaktligen har studien därmed också kommit att avse det jag valt att kalla det omhuldade moderskapet, och varför detta är så uppvärderat, förväntat och ur samhälleligt perspektiv betraktat som självklart. Kvinnornas berättelser har visat att moderskapet inte alltid är självklart och inte heller önskat. Den teoretiska ramen omfattar sådant som kan leda till ökad förståelse för varför moderskapet är så uppvärderat och varför frivillig barnlöshet – så kallad barnfrihet – är nedvärderat och icke önskvärt. Studien berör också alternativa levnadssätt som inte inbegriper kärnfamilj, samt den enligt färsk statistik sjunkande nativiteten. Resultatet ger indikationer på ett samhälle där barn och familj inte är nödvändiga ingredienser, men också paradoxalt nog på att en antimodern nyfamilism står stark och outmanad – lika solid som självständigheten hos kvinnorna i studien visat sig vara.

Inom socialt arbete med barn och familj är föräldraskap och hur barn och föräldrar ser på just detta en viktig faktor. Därför är det väsentligt att medvetenheten om vad som innefattas i ett bra, fungerande föräldraskap fördjupas. Barns uppfattning om sin egen tillvaro efterfrågas sällan. Vid en översikt av den forskning som bedrivits om barn och deras livssituation kunde vi konstatera att empirin i dessa avhandlingar i väldigt liten utsträckning kom från barnen själva. Uppsatsens syfte var att fördjupa kunskaperna om vad bra föräldraskap är sett ur barns perspektiv. Våra frågeställningar var: Hur ser barns bild av ett gott föräldraskap ut? Finns det några skillnader mellan hur en bra mamma och en bra pappa ska vara? För att besvara dessa frågeställningar lät vi en grupp 6: e-klassare skriva uppsatser utifrån de underliggande frågeställningar som bland annat handlar om bra egenskaper hos en förälder, vad som är viktigt att kunna prata med en förälder om och vikten av gränssättning. Studien utgår dels från Bowlbys anknytningsteori, där bindning och en trygg bas är centrala begrepp. Vi anlade ett systemperspektiv i vår kvalitativa analys och tittade på föräldraskap både utifrån familjen som ett socialt system och familjen sett i ett samhällssystem. Analysen indelades i olika teman som både bygger på de frågeställningar barnen hade vid uppsatsskrivandet och de mönster vi kunde se i deras uppsatser. Resultatet av empirin visade att ett gott föräldraskap handlar om att ge sina barn omsorg, skydd och trygghet. Vi kunde även se en viss skillnad i hur den undersökta gruppen barn beskriver en bra mamma respektive en bra pappa. / In social work with children and families parenting is an important matter. Children’s and parent’s point of view in this matter are of great importance. What might be included in good parenting therefore needs to be examined. Children’s opinion about their daily life is seldom asked for. When overlooking the scientific research that has been made about children and their situation, it became clear that the empirical material in a very small amount comes from children themselves. The purpose of this study was to obtain deeper knowledge about what good parenting is from children’s perspective. Our questions were: What are children’s beliefs about good parenting? Are there any differences between a good mother and a good father? In order to answer these questions we gave a group of children in 6-th class the task to write an essay about good qualities in parents, what’s important to be able to talk to ones parents about and the importance of boundaries. The study emanates from Bowlby’s attachment theory which holds attachment and a secure base as central concepts. In our qualitative analysis we applied a systems perspective and looked at parenting as a social system from a family perspective as well as from a society perspective. The analysis was classified in themes that emanated from the questions the children used when writing their essays. The results showed that good parenting is about giving the children care, protection and security. We were also able to see certain differences in how this group of children described a good mother and a good father.

Uppsatsen behandlar moderskapsrepresentationer i det svenska reality-tv-programmet Ensam mamma söker. Syftet är att belysa hur diskurser om moderskap förhandlas genom dessa representationer. Med en representationsanalys och semiotisk analys har jag tittat på mitt material utifrån två tematiseringar med respektive underkategorier: 1) Tvåsamhet: (hetero)sexualitet, monogami, kön och genus; 2) Funktion: social status, familjens och moderskapets funktion. Materialet har studerats utifrån queerteori i bemärkelsen att jag har tittat på normer kring sexualitet, kön och genus, men även feministisk medieforskning avseende kvinnors medierepresentation och teori kring reality-tv som genre med genrespecifika egenskaper, har använts. Jag har kommit fram till att moderskap i en svensk mediekontext idag representeras i nära relation till kön och sexualitet. En viktig del i representationer av den goda modern är prioriteringen av barnen och deras intressen. Kärnfamiljen (mamma, pappa, barn) är en annan central kod som ingår i en livsstil som är eftersträvansvärd och kan anses ge en högre social status än livet som ensamstående mamma.

Studien syftar till att synliggöra och förstå hur kvinnliga före detta missbrukare berörs av ett förflutet liv i missbruk. Hur förhåller sig kvinnliga före detta missbrukare i den drogfria tillvaron till det förflutna missbruket och synen på framtiden? För att besvara mitt syfte och mina frågeställningar genomfördes fem kvalitativa intervjuer vilka analyserades med grundad teori som analysmetod. Studiens teoretiska utgångspunkter är identitet, genus och moderskap som tillsammans med tidigare forskning bidragit till att problematisera och fördjupa analysen. En av studiens slutsatser är att synen på sig själv både påverkas av den sociala omgivningen och samhälleliga föreställningar om rollen som mamma. Vad som även synliggörs är att trots att missbrukslivet är förbi och kvinnorna idag lever ett drogfritt liv gör sig det förflutna påmint på skilda sett. Exempelvis i interaktion med andra, i vissa sociala miljöer, men också i tanken på det gamla och i tanken på framtiden.

Utifrån intervjuer med sju mödrar som har återgått till arbetet efter en så kallad ”kort” föräldraledighet, avser den här studien att undersöka hur dessa kvinnor definierar, förhandlar med samt utmanar eller återskapar ideal och diskurser om moderskap respektive faderskap. Min empiri visar hur kvinnorna genomgående jämför moderskap med faderskap och hur de, i många avseenden, implicit uppfattar faderskap som bättre och något som de vill efterlikna. Kvinnorna definierar förväntningar kring moderskap som negativa och beskriver idealen som ”sunkiga” och de skildrar hur moderskap, både enligt dem själva och samhället, ses som något annorlunda i förhållande till faderskap. Kvinnornas utsagor visar hur de ser faderskap som mindre kravfyllt samt enklare att kombinera med arbete än moderskap. Fäders föräldraledighet upplever kvinnorna som mer valfri och de beskriver hur kvinnor uppfattas som huvudansvariga för barn och hur fäder ses som substitut för mödrar. Respondenterna ser dock män som likvärdiga föräldrar som kvinnor och de förklarar hur kvinnor agerar gällande moderskap och föräldraledighet som något som i hög grad beror på samhälleliga normer, värderingar och strukturer. Vissa menar att det som är avgörande är den egna identiteten. En del har många gånger haft dåligt samvete och upplevt skuld på grund av sin tidiga återgång till arbetet, andra har inte det, men samtliga respondenter ser att det finns en koppling mellan begreppen moderskap och skuld. När det gäller jämställdhet är det viktigt för mina respondenter då det direkt och indirekt har spelat in på fördelning av föräldraledighet. En del av respondenterna ”bryr” sig inte om jämställdhet och i dessa kvinnors utsagor har jag funnit indikatorer på en underordning som jag menar på att de är omedvetna om.

Syftet med denna uppsats var att, utifrån yrkesverksammas perspektiv, undersöka socialtjänstens arbete med mödrar med intellektuell funktionsnedsättning i ett nyblivet föräldraskap, samt hur de yrkesverksamma uppfattar detta arbete. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts. Fem enskilda intervjuer har genomförts med yrkesverksamma inom socialtjänsten i tre olika kommuner i Mellansverige. Resultatet ifrån intervjuerna tolkades och analyserades med hjälp av de två teoretiska perspektiven normalitetsdiskursen och den goda viljans diskurs. Uppsatsens teoretiska ansats kan beskrivas som socialkonstruktionism. Det framkom två övergripande former för socialtjänstens stöd till mödrar med intellektuell funktionsnedsättning: stöd i hemmet och stöd utanför hemmet. Stödet som erbjöds mödrarna skiljde sig inte från det stöd som fanns att tillgå för alla föräldrar som behövde stöd i ett föräldraskap. De yrkesverksamma upplevde att mödrarnas brist på insikt och deras rädsla för socialtjänsten medförde svårigheter i arbetet. Arbetet upplevdes även svårt utifrån en brist på kunskap och adekvata metoder för arbetet med mödrar med intellektuell funktionsnedsättning. Resultatet visade att de yrkesverksamma uppfattade mödrar med intellektuell funktionsnedsättning som avvikande från ett normalt föräldraskap. Det framkom skilda uppfattningar om mödrarnas kapacitet att utveckla ett tillräckligt bra föräldraskap. Stödet som erbjöds mödrarna präglades mer eller mindre av ett kontrollerande syfte. / The purpose of this study was to, based on the social workers perspective, examine social services’ work with mothers with intellectual disability in an early parenthood, and how the social workers perceive this work. To achieve the purpose of this study, we used a qualitative method. We performed individual interviews with five social workers who worked in social service in three different municipalities. The results from the interviews were analyzed by means of the two theoretical perspectives the discourse of normality and the discourse of the good will. The theoretical approach of this study can be described as social constructionism. It appeared two general forms of social services’ support to mothers with intellectual disability: support at home and support outside the home. The support offered to the mothers did not differ from the support that was available to all parents who needed support for parenthood. The social workers felt that the mothers' lack of understanding and their fear of social services caused difficulties at work. The work also experienced difficult from a lack of knowledge and adequate methods for working with mothers with intellectual disability. The results showed that the social workers perceived mothers with intellectual disability as deviant from normal parenting. Differences emerged on the mothers' capacity to develop a good enough parenting. The support offered to mothers was characterized more or less of a controlling purpose.

This thesis explores transnational commercial surrogacy in the context of Thailand, with the specific purpose to examine Thai women’s motives and experiences of being a surrogate mother. The study is based on two months of fieldwork in Bangkok between June and August 2014 during which interviews were conducted with eleven former, current or future surrogate mothers. The analysis take a postcolonial feminist approach, and draw upon theory of motherhood, intimate labor and stratified reproduction. The study shows how the women’s account of why they want to become a surrogate mother is influenced by contemporary cultural and moral values regarding motherhood and womanhood. By being a surrogate mother they live up to the ideal role of the nurturing mother and the dutiful daughter. Furthermore, the women’s experiences of the pregnancy and their position in the arrangement is characterized by worry, uncertainty, and mistrust. This is partly due to how their rights and opinions are deemed less significant than those of the intended parents. The women are also severely limited in their say over various aspects of the pregnancy. Even though the surrogate mothers have made conscious decisions without being persuaded by family or friends, the study shows that they are still in an exposed position within an arrangement that is characterized by uneven power relations. This is further shown by locating the surrogate mothers’ stories and experiences in relation to other stakeholders and within the larger context of commercial surrogacy in Thailand, as well as on a global level.