The aim of this paper is to study how Swedish ­Jewish women and non-men relate to widespread notions of Jewish motherhood and the trope of ”the Jewish mother”, through their own  stories. The paper asks how they relate to notions of Jewish motherhood, how these notions  function in the construction of their identities as Jewish and how it relates to processes of  community and nationalism. The material that is analyzed is the narrative of fourteen Jewishidentified women/non-men gathered with a survey interview. It is analyzed through theories  of the relation between motherhood and nationalism, the constitutive terms of a diaspora and an intersectional approach to racialized processes of gender and gendered processes of the  constitution of race and ethnicity. The thesis concludes that through the informants’ stories  the cultural symbol of ”motherhood” is dependent upon certain symbols in its own, such as  food and religious practices, that relate to identity processes among the informants, and to  processes of community and nationalism tied to motherhood. Jewish mothers, potential  mothers and parents are effected by expectations of certain Jewish ways of performing  motherhood in their identification as Jewish and in their sense of belonging to the Jewish  community. They also relate these expectations to portrayals of Jewish mothers from popular culture as well as to the parenting and memories of their own mothers and ancestral women.

The aim of this study was to examine how expectations may affect a new mother during postnatal depression, both her own expectations and he expectations she feels from her surroundings. The result is based on seven interviews with mothers who have had postnatal depression. It is not uncommon for women to suffer from postpartum depression after childbirth, studies show that approximately ten percent of all new mothers are affected. Symptoms of postpartum depression are, besides the symptoms for regular depression also feelings of worthlessness and hopelessness or she might difficulties feeling happy about the situation and the baby. Qualitative content analysis was used to analyse the material. The study shows that those feelings does not go well together with the so called mother myth, that the new mother is supposed to feel instant love towards the baby and be the more responsible parent. This leads to the mother feeling guilty and ashamed. Because of this, several mothers feel reluctant to seek help. This is due to emotions of guilt and shame. The study also showed that the women felt a lack of professional care and the need for development in the professional field. Three important factors in the care were presented: Information, knowledge and understanding.

<p>Antologins gemensamma tema är livsvillkor och identitetsskapande vilket kommer att belysas ur sex olika perspektiv Vi ämnar undersöka hur informanterna påverkas och förändrar sin självbild utifrån sina livsvillkor. Studierna bygger på informanternas egna upplevelser och erfarenheter av sina liv och levnadsvillkor. Det första bidraget handlar om huruvida sexualdebuten har betydelse för den process som skapar sexuell identitet i tonåren. Den andra delen är en studie om hur kvinnor skapar sin identitet som mamma. Tredje undersökningen behandlar hur före detta missbrukare har fått omskapa sina identiteter och livsvillkor, från att vara beroende till att leva ett drogfritt liv. Det fjärde bidraget belyser hur det är att leva med stamning och dess inverkan på identiteten. Femte bidraget handlar om hur nyblivna pensionärer upplever och påverkas av de livsvillkor som pensioneringen innebär. Det sista bidraget tar upp hur identiteten påverkas när en närstående går bort. Gemensamt för samtliga bidrag är att fokus ligger på den identitetsskapande processen och hur identiteten formas, utvecklas och vidmakthålls.</p>

Antologins gemensamma tema är livsvillkor och identitetsskapande vilket kommer att belysas ur sex olika perspektiv Vi ämnar undersöka hur informanterna påverkas och förändrar sin självbild utifrån sina livsvillkor. Studierna bygger på informanternas egna upplevelser och erfarenheter av sina liv och levnadsvillkor. Det första bidraget handlar om huruvida sexualdebuten har betydelse för den process som skapar sexuell identitet i tonåren. Den andra delen är en studie om hur kvinnor skapar sin identitet som mamma. Tredje undersökningen behandlar hur före detta missbrukare har fått omskapa sina identiteter och livsvillkor, från att vara beroende till att leva ett drogfritt liv. Det fjärde bidraget belyser hur det är att leva med stamning och dess inverkan på identiteten. Femte bidraget handlar om hur nyblivna pensionärer upplever och påverkas av de livsvillkor som pensioneringen innebär. Det sista bidraget tar upp hur identiteten påverkas när en närstående går bort. Gemensamt för samtliga bidrag är att fokus ligger på den identitetsskapande processen och hur identiteten formas, utvecklas och vidmakthålls.

Studien belyser hur kvinnor upplever ungt moderskap och möjligheter till att fullfölja gymnasiestudier. Intervjuer har genomförts med fyra kvinnor som blivit föräldrar under sin tid i grundskolan/kring 15/16 års ålder. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer i form av gruppintervju samt individuell intervju som metod. Resultaten visar att kvinnorna upplever att ansvaret moderskapet medfört har bidragit till att de blivit motiverade till att få ordning på sitt liv och att barnet blivit en symbol för mognad som i flera fall stärkt självbilden. Självkänslan har dock påverkats negativt om man inte lever upp till förväntningarna på sig själv som mamma, vilket dock inte kan kopplas direkt till kvinnornas ålder. En negativ påverkan på självbilden är också om det sociala nätverket kännetecknas av instabila relationer. Resultatet visar att ingen av de intervjuade kvinnorna har fullföljt sina gymnasiestudier. Det har framkommit att den främsta anledningen till avhopp är den ekonomiska situationen. Kvinnornas sociala nätverk som omfattas av både familjemedlemmar, samt aktörer inom utbildningsväsendet möjliggjorde gymnasiestudier för den tid de hade möjlighet att gå. Unikt i denna studie är att mammorna återger att skolorna har anpassats för dem. Vidare har vi analyserat materialet och tolkat att de unga mammorna har skapat sig strategier till hur de förhåller sig till först sina egna föreställningar om andras åsikter och sedan samhällets och omgivningens faktiska åsikter om ungt moderskap. / In this study we examined how Swedish women experience young motherhood in relation to their perceived ability to complete their gymnasium studies. We have interviewed 4 women who became mothers around 15-16 years of age.  The investigation is based mainly on qualitative group and individual interviews. None of the women interviewed had completed their studies, despite that three of the women expressed desire to do so, and the acknowledgement of the existence of a social network of family and community actors making this goal achievable.  Unique to this study’s findings was the perception among the women that the schools themselves had been adapted for them and thus did not present a barrier.  Rather, economic difficulties were cited to be the most common reason for dropping out, with mental health and class identity also cited as complicating factors. We then provide an analysis from feminist and normative perspectives in order to provide a framework for understanding how social norms of gender, age, motherhood can constitute perceived barriers for young mothers who wish to complete their gymnasium education. In particular, this study highlights the importance of further investigation of how economic factors can complicate young parenthood.

Diss. Uppsala : Univ., 2004. - Recension: Kvinnovetenskaplig tidskrift, 2004(25):3, s. 107-109.

Inledning: Övergången till att bli mor belyses i denna studie utifrån fem ensamstående mödrars subjektiva upplevelse av sitt moderskap.  Frågeställningar: Hur upplever den ensamstående kvinnan moderskapet? Vilken inverkan har moderskapet på hennes självuppfattning? Vad upplevs hjälpsamt respektive begränsande för övergången till att bli mor? Metod: Studien baseras på intervjudata från narrativt inriktade intervjuer med fem ensamstående förstagångsmödrar med barn, 9-15 månader gamla. Data har analyserats med tolkande fenomenologisk analys. Resultat: Tre framträdande teman framkom. Det första temat fokuserar på barnet som en brytpunkt i kvinnans liv. Det andra temat illustrerar att det ur mor-barn-relationen som en jag-du-relation kan växa fram ett vi i relationen, vilken såväl utmanar som berikar moderns själv. Det tredje temat fokuserar på att den ensamstående modern brottas med frågor som rör tillräcklighet i sitt föräldraskap, vilket här ses som både ett resultat av det ensamma ansvaret och att den ensamstående modern tycks utmana såväl en tvåsamhetsnorm inom föräldraskapet som ett internaliserat kärnfamiljsideal.  Diskussion: Med utgångspunkt i relationell psykoanalytisk teori analyserades resultatet. Moderskapet visade sig i studien kunna medföra en själv-förändring genom en förändringsprocess i tre steg som för modern visar sig som: själv-uppluckrande, själv-utmanande och själv-förstärkande. Processen ses vila på såväl det praktiska som det etiska ansvar som modern har för barnet, något som i sin tur också genererar ett ansvar för sig själv. Intersubjektiviteten mellan mor och barn ses som en motor i processen. Den ensamstående modern tycks särskilt sårbar under denna process när hennes behov av närhet, stöd och erkännande accentueras. Den ensamstående modern riskerar också att uppleva sig ensam-stående om omgivningens uttryckliga och indirekta budskap går isär när hon genom sitt föräldraskap finner sig utmana vissa normer. Då finns risk att hon upplever sig ensam, utsatt och ifrågasatt. Att erbjuda kvinnan samtalsstöd under graviditet och framväxande moderskap med öppenhet för såväl den kroppsliga, psykologiska, relationella, sociala som existentiella dimensionen är en klinisk implikation som föreslås i studien. / Introduction: In this study, which is based on the interviews concerning the experiences of five single mothers, the transition to motherhood is highlighted. Objectives: How does the single mother experience motherhood? What is the impact of motherhood on her self-perception? In the transition to becoming a mother, what is considered helpful and what is considered limiting? Method: Based on five narrative interviews, with single mothers having children aged in the range 9 to 15 months, a qualitative interpretative phenomenological analysis (IPA) approach has been used. Results: In the analysis, three themes emerged. In the first theme, the child was seen as a breakpoint in the woman’s life. In the second theme it is acknowledged that, out of the mother-child relationship, like an I and a You relationship, a sense of a We emerged in the relation, which challenges as well as strengthens the mothers’ sense of self. The third theme acknowledges that, the single mother struggles with a feeling of insufficiency as a parent, which is seen as both a result of the sole responsibility and that the single mother seems to challenge both a two-parent norm within the parenthood and an internalized ideal of nuclear family.  Discussion: Starting from relational psychoanalytical theory, the results were analyzed. In the study, the transition to motherhood follows a three-step process of self-changes that initially dissolves the self, then challenges the self and finally strengthens the self. The process is developed from an actual and ethical responsibility of the mother for the child, which in turn also generates a responsibility for herself. Intersubjectivity was seen as a driving force in the process. The single mother seems particularly vulnerable during this process when the need for closeness, support and recognition is accentuated. The single mother seems also at risk of experiencing herself standing alone when she finds that her parenthood might challenge certain norms and the immediate and indirect message of the environment might be divorced. Then there is a risk that she experiences herself questioned, exposed and lonesome. Providing women with therapy support during pregnancy and emerging maternity is a clinical implication suggested in the study.

The purpose of this study is to examine the schoolteachers and parents distribution of the responsibilities of the upbringing of children. To do so my aim is to examine what responsibilities was attributed to the schoolteachers as well as the parents and how the responsibilities could take shape. By utilizing protocols from the Childcare committee 1913-1924 (Barnavårdsnämnden) my aim is to link the questions to the material and examine how this manifested within the committee. I also examined if the committee applied a certain gender construction on the parenting. I have applied a power perspective derived from Foucault aswell as the usage of Durkehims and Marx theories about the schools role in society and a gender perspective developed by Joan Scott and Yvonne Hirdman. The results of the study shows that schoolteachers possessed a position of power where their responsibilities over the social upbringing of the pupils reached beyond the confinements of the schools. The schoolteacher was placed with disciplinary responsibilities and was expected to help raise pupils of high morality. Teachers held a high role of participation in the work of the committee and was expected to hold insights of their pupils home situations. The parents showed to be neglected far more in comparison with the teacher but parenthood was nonetheless expected to hold responsibilities. However, parents was not allowed to interfere with the responsibilities of the teacher whereas the teachers role was not constricted to the interior of the school. Regarding mother- and fatherhood the study shows that the mother was given a clear role of parenting while the fathers function was more of an authoritarian background figure. The father was expected to provide for the family and the mother to care for the upbringing. The study proved that the committee was in a position of power where they could affect the tasks of parenthood. Meanwhile the committee granted schools and teachers positions of power where the teacher’s professional role extended beyond the schools. Within the sphere of parenthood a position of power was showing whereas the mother was attributed a larger responsibilities over the children’s upbringing but with the father acting as the authority of the family.

Ensamstående mödrar kan utifrån samhällets normer betraktas som ett socialt problem, eller en social framgång. Forskning har funnit att ensamstående mödrar ofta har sämre livsvillkor än andra samhällsgrupper, även i jämförelse med ensamstående fäder. Följande studie undersökte hur de ensamstående mödrarna själva såg på sin situation, utifrån stigma och social exklusion i det svenska samhället. Studien baserades på en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer, med sju ensamstående mödrar. Resultaten visade att majoriteten av informanterna har upplevt stigmatiserande och socialt exkluderande behandling från såväl samhällsinstanser som övriga samhällsgrupper. Resultaten visade också på att samtliga informanter upplever att den generella förståelsen och det tillgängliga stödet för deras livssituation är bristfällig.

The aim of this study is to analyse how women talk about their breasts, how their breasts affect their orientations in the world as well as how their relationship to their breasts changes throughout life. The study is based on semi-structured interviews with eight white and heterosexual cisgender women between the ages of 23-64 years old. The main theoretical frameworks for the study are phenomenology and the life schedule. The interpretational work has been conducted through thematic analysis.  The study shows how the women meet different expectations and ideals connected to their breasts throughout their lives. The heteronormative life schedule is relevant for understanding how these experiences are formed. Starting from the women´s entry into puberty and when they develop breasts, their place in the world changes. The breasts bear a strong meaning for how the women in the study construct themselves as sexual beings as well as heterosexual subjects. The meaning of the breasts is generally mirrored against the male desire. The relationship to their own breasts is formed by ideals of normative breasts which shape their experience of having breasts. The ideals are perceived as more intense during younger years, whereas age is a way of negotiating the meaning of the breasts. The empirical material show that the meaning of the breasts changes with the different stages of life but always plays a vital part in the women’s orientation and how they perceive themselves in their everyday life.