• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 138
  • 6
  • Tagged with
  • 144
  • 40
  • 40
  • 28
  • 23
  • 21
  • 21
  • 18
  • 17
  • 17
  • 16
  • 15
  • 15
  • 15
  • 15
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
141

Mammorna och dödsvåldet : En studie på hur moderskap används som en retorisk plattform för att tala om dödsvåld i den urbana periferin

Bergström, Isabell January 2022 (has links)
The aim of this study is to perform a rhetorical analysis of how motherhood is used as a shared platform for rhetorical agency to discuss the deadly violence that occurs in the urban periphery. The object of study is the theater play Mammorna; a drama that is based on interviews with women of a low socio-economic status that lost their sons to violence. Using a close-reading method, this study seeks to investigate how motherhood is used to create rhetorical agency, as well as how the deadly violence in the urban periphery is articulated in the play. Furthermore, this bachelor thesis discusses the complex relation between the narrative created in Mammorna and the story of real-life people, to understand how the play effects the agency of women living in areas that are exposed to criminality and violence. The theory of this work is based on Campbell’s definition of agency as the capacity to act in a way that will be recognized or heeded by others, in addition to Entman’s framing analysis and Alcoff’s perspective on the problem with speaking for others. The conclusion made is that motherhood could be a useful platform to form a shared identity between women of different race and class to stand together against violence – no matter where it occurs.
142

Moderskap : En kvalitativ studie om moderskap som ett område för teologisk reflektion och analys / Motherhood : A qualitative study of motherhood as an area of ​​theological reflection and analysis

Sekersöz, Awista January 2024 (has links)
Moderskap är ett brett och universellt ämne som bör utforskas utifrån olika perspektiv. Trots omfattande forskning som har genomförts är moderskap ännu inte fullt utforskat från ett teologiskt perspektiv. Denna undersökning syftar till att utforska och analysera moderskapet inom den kristna traditionen genom att granska tolkningarna av två kristna teologer. Arbetet kommer att jämföra och kontrastera deras perspektiv.Två böcker har valts ut för att fördjupa förståelsen om moderskap ur ett kristet perspektiv och utgör kärnan i arbetet. Valet av materialet ur ett kristet perspektiv har en praktisk koppling som ligger i att Sverige är ett kristet, om än sekulärt land, där detta kan bidra till att skapa en utgångspunkt till att bättre förstå de sociala och normativa kopplingarna i samhället. Då arbetet innefattar jämförelse och analys av texter författade av två teologer krävs en undersökningsmetod som möjliggör kritisk granskning av innehållet, därför har innehållslig idéanalys som vetenskaplig metod tillämpats. Arbetet grundar sig i en etisk teori, då etik beskrivs som en gren inom filosofin som ägnar sig åt att vetenskapligt granska och analysera moralen. Inom kristendomen finns kopplingar till olika etiska teorier som exempelvis dygdetik och pliktetik som är detta arbetes huvudsakliga teoretiska perspektiv.Analysen av arbetet visar att de studerade teologerna delar likhet i sin syn på moderskap i relation till etiska och moraliska krav och betonar att moderskapet är ett komplext fenomen. Teologerna belyser dock olika frågor vilket visar varierande perspektiv på moderskapet.Det främsta fyndet i denna studie ligger kring moderskapets roll och förändringsstadiet från den traditionella uppfattningen till den moderna, feministiska och individualistiska synen. Arbetet visar att dessa syner inte är oförenliga, utan att det finns gemensamma beröringspunkter. Forskning, analys och diskussion kring detta öppnar upp den teologiska didaktiken och uppmuntrar till en diskurs som ifrågasätter och bjuder in till samtal om sociala roller och normer. / Motherhood is a broad and universal topic that should be explored from different perspectives. Despite extensive research that has been conducted, motherhood is not yet fully explored from a theological perspective. This study aims to explore and analyze motherhood within the Christian tradition by examining the interpretations of two Christian theologians. The work will compare and contrast their perspectives.Two books have been selected to deepen the understanding of motherhood from a Christian perspective and form the core of the work. The choice of the material from a Christian perspective has a practical connection that lies in the fact that Sweden is a Christian, albeit secular country, where this can contribute to creating a starting point to better understand the social and normative connections in society. Since the work includes comparison and analysis of texts written by two theologians, a research method is required that enables critical examination of the content, therefore substantive idea analysis as a scientific method has been applied. The work is based on an ethical theory, as ethics is described as a branch of philosophy that is dedicated to scientifically examining and analyzing morality. Within Christianity there are connections to various ethical theories such as virtue ethics and duty ethics, which are the main theoretical perspectives of this work.The analysis of the work shows that the studied theologians share similarity in their view of motherhood in relation to ethical and moral requirements and emphasize that motherhood is a complex phenomenon. However, the theologians shed light on different issues, which shows varying perspectives on motherhood.The main finding of this study is around the role of motherhood and the stage of change from the traditional view to the modern, feminist and individualistic view. The work shows that these views are not incompatible, but that there are common points of contact. Research, analysis and discussion around this opens up the theological didactics and encourages a discourse that questions and invites conversation about social roles and norms.
143

Lovecrafts kvinnor : En undersökning av kvinnlig monstrositet i Howard Phillips Lovecrafts litteratur / Lovecraft’s women : A study of female monstrosity in Howard Phillips Lovecraft’s literature

Oskarson Kindstrand, Gro January 2014 (has links)
While the strategy of lending a voice to the monstrous is a well known aspect of Howard Phillips Lovecraft's works, the female monster is a notable exception to this case. In this thesis, I excavate a theory of female monstrosity through a reading of some of Lovecraft's most read stories and the agency of female characters that appears within. Comparing these female registers of monstrosity to their masculine counterpart, I develop a concept of female monstrosity manifested through categories of class, race and gender with the help of Judith Halberstams theories of monstrosity. Rather than treating these women as active characters, I argue that Lovecraft's inability to handle these monsters forces him to literally put them away – in attics, cellars, or boxes. These are the marginalized positions from which these women elaborate a monstrous form that transcends the boundaries of sex, gender, class and race. Here lurks a female monster, powerful, independent and evil, Lovecraft's treatment of which reveals his fear of its unfettered emergence. Thus Lovecraft’s narrative technique is broken by his own creation. Indeed, these women, in their reproductive capabilities and the monstrous motherhood they represent, are the true monsters of the Lovecraftian universe.
144

Surrogatmodern och den mänskliga värdigheten : En diskursanalys av den statliga utredningen om surrogatmoderskap, ur ett kritiskt postkolonialt feministiskt perspektiv

Zanzi Ferrando, Diana January 2019 (has links)
Uppsatsen undersöker hur ”SOU 2016:11 Olika vägar till föräldraskap” formulerar problemet med surrogatmoderskap, vilka subjektspositioner som kan urskiljas i utredningen och analyserar den ut ett kritiskt postkolonialt feministiskt perspektiv.   Utredningen utgår ifrån mänsklig värdighet, autonomi och barnets bästa vilket uppsatsen belyser får konsekvenser för hur problemet med surrogatarrangemang porträtteras olika beroende på om surrogatmodern och barnet är från det globala syd eller det globala nord. Utgångspunkterna är centrala när surrogatmodern och barnet från det globala nord lyfts men får inte samma roll gällande surrogatmodern och det barn hon föder. Vidare undersöks hur subjektspositioner formuleras utifrån emotionell/icke-emotionell, sårbar/icke-sårbar, skyddsvärd/icke-skyddsvärd och blottlägger hur den svenska surrogatmodern och det inrikesfödda barnet konstrueras som emotionella, sårbara och skyddsvärda vilket skiljer sig från hur den utländska surrogatmodern och det utrikesfödda barnet konstrueras. Dessa omges att tystnad vilket får konsekvenser för hur de porträtteras och för vilka åtgärder som föreslås.   Uppsatsen bidrar till en utveckling av tidigare forskning med ett tillägg av nyckelordet skyddsvärd för att undersöka konstrueringen av surrogatmödrar. Uppsatsen visar att begreppet är relevant genom att materialet visat på delvis konstuering av emotionell och sårbar men inte skyddsvärd och att detta påverkat resultat och åtgärder. Vidare stärker uppsatsen tidigare forskning som menar att utgångspunkten mänsklig värdighet verkar för en avhumanisering av surrogatmödrar från det globala syd samt att synen på biologi varierar beroende på var ett barn föds. Uppsatsen bygger vidare på tidigare forskning som menar att uttryckt rationalitet och brist på emotion resulterar i en avhumanisering, genom att blottlägga hur det kan räcka med att subjektspositionerna möts av tysthet för att uppnå samma resultat. Detta arbete belyser hur olika subjektspositioner framställs olika i den statliga utredningen och hur koloniala idéer hänger kvar och påverkar underlag till svensk lagstiftning, samt blottlägger vilka konkreta konsekvenser detta kan få för lagförslag och för surrogatmödrar i det globala syd samt de barn de föder.

Page generated in 0.0364 seconds