Huss M. Is a woman aloud to regret her motherhood?. A qualitative study about social workers perception of women who regret having children. Degree project in social work 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social Work, 2018.A common opinion is that having children is a choice you can’t regret. But what happens when women deviate from this norm and regret that they were having children? The purpose of this study was to investigate how social workers perceive women who regret that they were having children and how this perception affects their social work. The empirical material was collected by semi-structured interview questions in combination with the vignette method. Six social workers, which are working with children and families, were interviewed and then the material was processed by using coding and categorization. Eight categories were identified and analysed from a norm critical perspective, a psychological cultural perspective and Goffman’s theory about stigma. The study result showed that the social workers tended to explain the women’s feelings of regret as caused by reasons like postpartum depression, mental illness and attachment problems. The study results also showed that norms about motherhood influenced how the social workers viewed the topic. This was expressed in the discussions about how the children could be affected by the mothers’ feelings of regret. The discussions also gave an indication that the social workers had a different way of reasoning, depending on the gender of the parent who was feeling regret in these situations.Keywords: Motherhood, norms, regret, stigma, social work.

Syftet med denna litteraturöversikt är att sammanställa och granska tidigare forskning, gällande vilka olika vändpunkter som resulterar i att kriminella kvinnor väljer att sluta begå brott (desistance). Laub & Sampson talar om hur äktenskap, anställning, fängelse eller tjänstgöring inom militären är vanliga faktorer som benämns påverka individer på olika sätt. Dessa faktorer påverkar individer olika mycket, vilket kan leda till att individen väljer att avsluta sin kriminella karriär. Men det finns även vändpunkter som kan påverka en individs livsbana, bland personer som inte är kriminella genom att olika faktorer påverkar livet på olika sätt och leder till att nya livsbanor bildas under livets gång. Andra faktorer som har en påverkan på individers vändpunkter, är mognadsprocesser. Det innebär att individer vid olika åldrar kommer att ta olika val i sina liv, vilket också påverkar individers livsbanor på olika sätt. Resultatet som har framkommit i litteraturöversikten är att det som påverkar kvinnors olika vändpunkter i livet är de sociala faktorerna, till exempel socialt stöd eller socialt nätverk, fängelse, vilka identiteter kvinnorna identifierar sig med, barn, ålder samt vilket bostadsområde kvinnorna bor i. Slutsatserna vi kan dra utav vår litteraturöversikt, är att de faktorer som har störst påverkan på kvinnors desistance, är vilken identitet kvinnorna identifierar sig med, deras barn och moderskap. Dessa tre faktorer var även viktiga hos kvinnor som inte hade några kriminella karriärer. / The purpose of this literature review is to investigate which different turning points that have criminal women finalizing their criminal careers as a result, either consciously or subconsciously. Laob and Samson are talking about marriage, employment, prison or military duty affecting individuals in different ways. Depending on which of these factors that is the most influential for the individual, the individual can choose to make the decision to take desistance from their criminal career. But there are also general turning points that are influencing an individual’s life path. This means that there are individuals that do not have a criminal career that are influenced by different factors in their lives and the results are that new life paths are created. Other factors that have an impact on individuals different turning points are maturation processes which is a thing that Rocque talks about. This means that individuals are going to make different choices at different ages that is going to have an impact on their life paths. The result we got from our literature review is that it is social factors that influence womens different turning points in life, for example social support, social network, prison, identity/modern identity, children, age and housing area. The conclusion of our studies is that the most important factor on womens desistance from criminal careers is identity, children and motherhood. But identity, children and motherhood is also three big factors for women without a criminal past.

No description available.

Denna uppsats undersöker och jämför moderskapsrollen hos två karaktärer i varsin fantasyroman. Catlyn stark i A Game of Thrones av George R. R. Martin, och Essun i The Fifth Season av N. K. Jemisin. Uppsatsen tar hjälp av Simone de Beauvoirs bok Det andra könet och det hon skriver om modern som underlag för begreppet moderskap. Analysen visar att båda karaktärernas moderskap präglas av att de vill skydda sina barn och det dikterar hur de agerar i böckerna, vilket även driver romanernas intriger framåt. Moderskapsrollen är dock något som kan skifta beroende på hur de ser på sig själva och sin roll som moder.

Uppsatsen har som utgångspunkt att familjenormer har förändrats under 1900-talet och att detta borde visa sig i framställningen även av en familj som inte är tidstypisk: Familjen Addams. Genom att undersöka hur adaptioner av familjen påverkas genom förändringar i medier, tidsperiod, samtida kultur och normer vill jag besvara om samtida familjenormer har varit en stor faktor i hur framställningen förändrats. För att genomföra detta använder jag Linda Hutcheons perspektiv på mediespecificitet  och ”modes of engagement” för att studera hur medieskiften påverkar adaptionen. Representationsstudier används för att studera hur historisk kontext och samtida kultur påverkar framställningen av familjen. Materialet är Charles Addams skämtteckningar, ABCs tv-serie och Barry Sonnenfelds film. Resultatet verkar vara att samtida normer har haft en mycket större effekt på framställningen av den ursprungliga tv-serien än filmen, och att de båda har formats till en stor del av mediespecifika drag, men att vissa normer som har varit långlivade ändå haft en markant effekt även på filmen, främst det Sharon Hays kallar den permissiva eran.

En vardag fylld av ansvar och krav från både föräldrarollen och arbetsrollen kan upplevas som stressfyllt för individen. I många fall är det mammor som tar det största ansvaret för hem och barn samtidigt som de arbetar heltid. Statistik visar att kvinnor drabbas hårdast av stress i dagens samhälle, vilket kan förstås utifrån kvinnans breda ansvarsområden gällande barn och arbete. Studiens syfte var att undersöka hur kvinnor kombinerar heltidsarbete med föräldrarollen. Vidare syftar studien till att förstå hur stressupplevelser hos kvinnor relaterar till kombinationen av arbete och föräldraskap. För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sju heltidsarbetande mammor i tre olika branscher. Samtliga intervjupersoner är utbildade på universitetsnivå samt har ett eller flera barn i åldrarna noll till tio år. Resultatet av studien visar att intervjupersonerna upplever vissa svårigheter kring att kombinera föräldrarollen med arbetsrollen. En av de största anledningarna till detta är brist på tid, samt ojämn fördelning av praktiska uppgifter kopplat till barnen. Enligt studien tar kvinnorna större ansvar för barn och hushållsuppgifter än vad deras män gör. Mödrarna upplever att det är svårt att hinna med sitt arbete och samtidigt hinna med sina barn och uppgifter i hemmet, vilket ofta resulterar i känslor av stress och otillräcklighet. Ju högre arbetsposition modern har, desto svårare är det att kombinera rollerna. Socialt stöd i form av kollegor, vänner och familj, samt känslan av tillhörighet i många olika sammanhang är av stor vikt för mödrarnas välmående och minskar upplevelsen av stress. Vidare visar resultatet att de kvinnor som har flexibla arbetstider samt hög grad av autonomi i sin arbetsroll upplever mindre arbetsrelaterad stress. Studiens slutsats är att mödrarna generellt upplever sig vara mindre stressade på sina arbeten nu än tiden innan de var föräldrar. Detta är på grund av de inte längre prioriterar arbetet lika högt som de gjorde innan. Däremot känner sig intervjupersonerna mer stressade utanför arbetet när de är föräldrar, vilket beror på att de drar det tyngsta lasset i hemmet och tar störst ansvar för barn.

Syftet med denna studie är att lyfta historier som sällan får ta plats i den offentliga diskursen om lesbiskt moderskap. Det empiriska materialet består av intervjuer med sju lesbiska mödrar och blivande mödrar som berättar om bemötande av sjukvården och av omgivningen i deras process mot att skaffa barn. I studien berörs ämnen som inkluderande och exkluderande processer samt assimileringsprocesser. Studien visar på att konsekvenser av genomgående heteronormativa familjeideal i sjukvården och av omgivningen kan skapa en minoritetsstress, dvs. en känsla som gör att en alltid är beredd på oönskade kommentarer eller frågor om ens påstådda ”annorlundahet” som vidare kan resultera i att olika hanteringsmekanismer används. Slutligen visar studien också på hur rädslan att inte bli ”accepterad” som en förnuftig förälder på grund av sin sexualitet kan skapa assimilering av heteronormativa ideal. Avslutningsvis visar studien även på att den heterosexuella matrisen är tydlig i diskursen som berör samkönad reproduktion, både i vården och av omgivningen men också i utformandet av det lesbiska moderskapet.

Vården bör skapa förutsättningar för att individen ska kunna ta egna informerade beslut rörande sin egen kropp och sexuella och reproduktiva hälsa. Idag vårdas den nyblivna mamman ungefär 6 – 12 timmar efter en normal förlossning. Denna omorganisation har medfört förändringar i barnmorskans arbetsrutiner på en förlossningsavdelning. Barnmorskor arbetar kvinnocentrerat och den kvinnocentrerade vården innefattar även strukturen och det professionella ansvaret i förhållande till varje kvinna och hennes familj under graviditeten, förlossningen och postpartumperioden. Barnmorskan som arbetar på en förlossningsavdelning har till arbetsuppgift att bistå den födande kvinnan genom hela förlossningens gång. I och med tidig hemgång från förlossningen åligger det barnmorskan att ge information, stöd och råd till den nyblivna mamman för att säkerställa att både mamman och barnmorskan känner sig trygga med att gå på tidig hemgång. Studiens syfte är att beskriva barnmorskors upplevelse av vårdandet i samband med tidig hemgång från förlossningen. För att kunna undersöka barnmorskors upplevelse av vårdandet i samband med tidig hemgång användes kvalitativ forskning i form av intervjuer och studien har en fenomenologisk forskningsansats. Barnmorskor som arbetade vid en förlossningsklinik i Sverige intervjuades och intervjuerna transkriberades och analyserades. I resultatet framkom fyra innebördsteman; Från osäkerhet och otrygghet till säkerhet och trygghet, värna rätten till ett informerat val, stärka kvinnan i sitt moderskap och känsla av otillräcklighet. I diskussionen framkommer det att genom att se till barnmorskornas upplevelse av vårdandet finns stora möjligheter till förbättringar så att barnmorskor känner att de kan ge en god vård.

Att vara förälder är en del av vardagen i dagens samhälle, denna studie har utgått ifrån normer och ideal om föräldraskap och moderskap. Tankar om hur en mamma ska eller borde vara för att vara en ”bra” mamma är ständigt närvarande. Sju kvinnor i åldern 24–34 med ett barn var i undantag från en kvinna som hade två barn har blivit intervjuade om hur de ser på sitt moderskap och hur de resonerar kring normer och ideal om just moderskap. Studiens fokus har lagts på hur kvinnorna talar om moderskapet och hur depositionerar sig och identifierar sig inom diskursen moderskap. Med hjälp av diskursanalys och diskurspsykologi har kvinnornas tal och subjektspositioner framkommit i studien. Kvinnorna har diskuterat det naturliga moderskapet, föreställningarna om vad en förälder är samt uppfostran och fostran av sina barn. Kvinnorna har tydligt intagit positionen mamma i alla diskussioner och situationer, de finner det naturligt att inta positionen som mamma. De har även visat hur moderskapet är något som de prioriterar i första hand samt att de trycker undan andra identiteter förutom sin mammaroll.

The aim of our study was to investigate how women in management positions experience the relationship between parenthood and their careers. We also wanted to study how these women experienced expectations from society on parenting in relation to their careers. The study's empirical data is based on semi-structured interviews with eight women in management positions. We analyzed the data from a gender perspective with the help of authors Connell's and Pearse's (2015) concepts of gender domain, gender regime, gender order and gender roles. We also used Elvin-Nowak's and Thomsson's (2001) discourses maintain separate spheres and availability and immunization. Magnusson's (2006) concepts of limitations and delimitations as well as West´s and Zimmerman's (1987) concept doing gender were also applied to the data analysis. The results from our study showed that female managers could be divided into two groups. One group where parenthood was valued higher than professional life and where the female managers had longer parental leave and more days of child care than their partners. The second group valued professional life higher than parenthood and the female managers in this group had shorter parental leave and fewer days of child care than their partners. However, all study participants, no matter the group, felt that parenting and professional life interacted with each other and that one sphere affected the other. Thus, the study participants could not at the same time be as involved in parenting as in their professional life or vice versa. Participants who chose to take greater responsibility for child care did not experience any views from society whilst participants who took less responsibility for child care did. The views were based on the expectations from society on motherhood in relation to a management position.