How does motherhood affect the experience of Swedish citizenship among foreign-born mothers in Järva? Using a theoretical model that combines Ruth Lister and Kallios et al.'s theories of lived citizenship, the paper aims to explore this question. Since motherhood has never been added as a dimension of lived citizenship, the paper aims to contribute to previous research on citizenship in the hope of sowing a seed for further research on the significance of motherhood. Through qualitative semi-structured interviews, eight foreign-born mothers in Järva were asked to talk about their experience of their Swedish citizenship. The study concludes that motherhood seems to have an impact on lived citizenship, as motherhood is strongly present in the mothers’ narratives of their citizenship rights and responsibilities, sense of belonging, and opportunities to participate in the society.  The experience of citizenship rights and obligations is stated through the mothers’ appreciation for their extended rights. Several of the mothers express that the appreciation is sometimes projected onto the children in the form of a debt of gratitude. It also emerges that the mothers’ perception of their rights is influenced by their perceived ability to fulfill their children's rights. Furthermore, the mothers’ experience of belonging to Swedish society seems to be reflected in the mothers’ children, who are not always accepted by society, and it is also clear that the mothers think that implementing a sense of Swedish belonging is an important part of their children's upbringing. The sense of belonging can also be linked to the mothers’ feeling of being excluded from “good Swedish motherhood”, where they feel that they have more demands on them as mothers born abroad. Finally, on the one hand, motherhood seems to increase social and political participation by fostering civic qualities. On the other hand, motherhood may appear to limit participation because it means less time for the mother’s interests.

Varje år förlöses barn som är döda vid födelsen, s.k. intrauterin fosterdöd. Antalet barn motsvarar i Sverige c:a tre till fyra per 1000 förlossningar per år. Första juli år 2008 kom registreringen av dött barn vid födseln att få ny innebörd i enlighet med internationell praxis, dvs. gränsen för vad som är ett barn sattes vid 22 kompletta graviditetsveckor. Orsaker till intrauterin fosterdöd är skiftande. Vid c:a 10 -15 procent av fallen förblir orsaken till barnets död okänd. Tidigare forskning har funnit att vårdpersonalens bemötande och handlande, av såväl kvinnan som av hennes partner, är betydelsefull i den kaotiska situation som uppstår i samband med intrauterin fosterdöd. Föräldrarna behöver stöd, inte bara i mötet med barnet, utan också för att kunna separera från barnet. För att tillgodose omvårdnaden och omhändertagandet av föräldrar som mist sitt barn före födelsen finns riktlinjer framtagna. Föreliggande arbetes författare är verksamma som barnmorskor på en förlossningsavdelning där möten med kvinnor som föder ett dött barn innefattas i omvårdnadsarbetet. Trots vägledande riktlinjer är vår erfarenhet den, att vårdpersonalens handlande ändå kan upplevas som kränkande och/eller sårande av de drabbade föräldrarna utan personalens egen medvetenhet om de egna handlingarnas effekt. Syftet med föreliggande arbete var därför att beskriva kvinnors upplevelse av omvårdnaden i samband med intrauterin fosterdöd utifrån begreppen ledsen, arg och sårad. Materialet i föreliggande arbete byggde på en av frågorna i en webbaserad enkät som under en begränsad period vänt sig till alla kvinnor som mist ett barn före födelsen. En kvalitativ analysmetod med deduktiv ansats användes då forskningsfrågan löd: "Är du idag ledsen, arg eller sårad för något som personalen gjorde i samband med ditt barns födelse?". Av resultatet framgick att de tillfrågade kvinnorna kände sig ledsna då personalen brast i sitt stöd när det gällde den fysiska kontakten med det döda barnet och deras anknytning till det. De kände besvikelse över att personalen vare sig bekräftade eller stärkte deras moderskap. Arga känslor infann sig när personalen visade brist på inlevelseförmåga och förståelse och inte alltid haft kännedom om att de fött ett dött barn och därmed behandlat dem som övriga mödrar. Kvinnorna kände sig sårade när personalen visade brist på respekt och uppträdde kränkande, men också vid de tillfällen personalen skapade en känsla av att ha övergivit kvinnorna. En övergripande slutsats är att omvårdnadsbehovet hos de drabbade kvinnorna och deras familjer inte helt tillgodosetts av vårdpersonalen. Resultatet visar att omvårdnaden i samband med intrauterin fosterdöd därför behöver individualiseras och bedrivas patientcentrerat. Ytterligare en slutsats är att det är av stor vikt för kvinnan att bli bekräftad i sitt moderskap. Resultatet visade att personalen inte hade förmåga att stödja kvinnorna i detta.

Globalt sett uppskattas att det årligen föds omkring 15 miljoner för tidigt födda barn, vilket innebär att de föds före graviditetsvecka 37. Beroende på hur tidigt förlossningen sker ser vården olika ut, men majoriteten av de för tidigt födda barnen vårdas på en neonatalvårdsavdelning. Att amma spädbarn är viktigt och anses idag vara en global folkhälsoangelägenhet på grund av bröstmjölkens överlägsna egenskaper för att främja hälsa hos mor och barn. Bröstmjölk är av ännu större vikt för de prematura barnen och bör ses som en del i behandlingen eftersom den bidrar både till barnets utveckling och hälsa samt minskar risken för olika sjukdomstillstånd, exempelvis nekrotiserande enterokolit [NEC] och neonatal sepsis. Majoriteten av nyblivna mödrar har en önskan och en intention om att amma sina barn. Den prematura amningen innebär dock stora utmaningar för de nyblivna mödrarna, och att pumpa brösten på bröstmjölk betraktas vara en del av den prematura amningen. Barnmorskor har en viktig roll i att stötta kvinnor som önskar amma sina barn. Att amma är en fråga om mänskliga rättigheter och bör skyddas och stödjas till förmån för både barn och mödrar. Syftet med detta arbete var att beskriva kvinnors upplevelser av att amma det prematura barnet. Metoden som användes för att besvara föreliggande syfte var en litteraturöversikt. Sammanlagt inkluderades totalt 17 vetenskapliga studier till resultatet, alla dessa var kvalitativa studier. I resultatet identifierades två huvudteman, dessa var Känslor & beteenden och Omgivningens betydelse för erfarenheten. Till dessa kunde även olika underkategorier identifieras. Till Känslor & beteenden urskildes underkategorierna delaktighet/ medverkan, drivkraften och känsla av ovisshet. Till Omgivningens betydelse för erfarenheten urskildes underkategorierna försvårande omständigheter, stödjande omständigheter samt ett nödvändigt ont. Resultatet påvisade att upplevelsen av att amma det prematura barnet frambringade mycket känslor hos kvinnorna och var en stor utmaning. Känslorna reflekterade situationen av att amma och pumpa brösten på bröstmjölk, men rörde sig även om deras identitet som mor och kvinna. Möjligheten att bidra till vården av sitt barn var också en stark drivkraft. Beroende på stöd, bemötande av personalen och omgivningen, men även kunskap och tidigare erfarenheter hos kvinnorna varierade upplevelsen av att amma det prematura barnet. Både positiva och negativa känslor lyftes fram. Tydligt var dock att för att lyckas med att amma det prematura barnet krävs det stöd och uppmuntran från sin omgivning, men även hängivenhet från kvinnan själv. Kunskap om bröstmjölkens fördelar för deras barn gjorde att majoriteten av kvinnorna kämpade på trots svårigheterna som fanns till följd av den prematura födelsen. Sammanfattningsvis visade det sig att upplevelsen av att amma det prematura barnet är ambivalent. Situationen kräver hängivelse, uppbackning och målmedvetenhet. Upplevelsen skuggades ofta på grund av brister i vården och bemötandet från personal. Många kvinnor var dock entusiastiska och upplevde att situationen, trots många försvårande omständigheter, var värdefull. De såg det som ett tillfälle att få vara nära sitt barn och där grunden för deras relation etablerades.

Bakgrund: Revisionsbranschen innehar tydliga karriärstegar och organisationen omfattas av en tydlig hierarkisk organisationsstruktur. De mest prestigefyllda och kvalificerade posterna utgörs av befattningen om auktoriserade revisorer och partnerskap. Problematiken inom revisionsbranschen bygger på att revisionsbranschen innehar en vertikal könssegregering där kvinnliga revisorer innehar svårigheter i att nå de mest kvalificerade och prestigefyllda posterna. Detta resulterar i kvinnors underrepresentation vid dessa poster samtidigt som männen är överrepresenterade. Andelen kvinnliga revisorer uppgår till en andel på cirka 36 procent, emellertid uppgick andelen kvinnliga partners till drygt 27 procent för år 2021. Frågan lyder, finns det verkligen så få kvinnor med partnerpotential? Syfte: Syftet med föreliggande studie är att skapa en djupare och mer ingående förståelse över faktorer som förklarar kvinnors underrepresentation, alternativt männens överdominans på kvalificerade och prestigefyllda poster i revisionsbranschen. Metod: Studien har sammanställts utifrån en kvalitativ studie. Semistrukturerade intervjuer har tillämpats. Avsikten har varit att samla in empirisk data av revisorer inom The Big Four i Blekinge Län; Karlskrona och Karlshamn. Slutsats: Resultatet indikerar på att det finns ett antal faktorer som förklarar kvinnors underrepresentation vid kvalificerade och prestigefyllda poster. Karriärambitioner, moderskap och familjeansvar, mötet med externa klienter liksom könsegenskaper och könsstereotyper utgör huvudsakliga faktorer till att kvinnor i högre grad släpar efter med karriärutvecklingen.

Denna undersökning är en diskursanalys av tre vetenskapliga artiklar som alla studerat sambandet mellan en individs position i syskonskaran och individens intelligens. De tre artiklarna publicerades 1973, 1976 och 2007. Syftet med denna undersökning är att finns vilka diskurser som framträder i de tre artiklarna. Då texterna analyserats med hjälp av diskursanalys har följande frågeställningar använts: I. Vilka diskurser om intelligens, syskonskap och föräldraskap framträder i undersökningarna? II. Vilka konstruktioner av relationen mellan en individs position i syskonskaran och dess intelligens har konstruerats i undersökningar från 1970-talet och idag?Den tidigare forskningen visar hur forskare ser på intelligens och IQ-mätningar, samt arvets och miljöns betydelse för intelligensen. I tidigare forskning presenteras även forskning om syskon, samt även några moderskaps- och faderskapsdiskurser ur annan forskning. I de tre artiklarna framträdde olika diskurser för intelligens, syskonskap, faderskap och moderskap. Dessa diskurser är; ”den mätbara intelligensen”, ”individdiskurs”. ”syskonpositionsdiskurs”, ”fadern som försörjare”, ”den frånvarande fadern” och ”modern som uppfostrare”.

Denna uppsats belyser familjehem som ett socialt fenomen ur socialtjänstens och familjehemmens egna perspektiv. Det känsliga och komplicerade förhållande som råder mellan ett familjehem och det placerade barnets biologiska föräldrar diskuteras utifrån fader - och modersrollen, med ett teoretiskt utgångsläge. / This project illustrates the fosterhome as a phenomenon from the perspective of the families that function as fosterhomes themselves and the socialworkers who work together with them. A disucssion of the highly sensitive and often complicated relationship between a fosterhome and the biological parents, is presented in a theoretical point of view based on the role as a mother and father.

Denna uppsats har som syfte att utforska hur övergången till moderskapet påverkar svenska äldre förstagångsmammors identitetsskapande. Hittills har det funnits en begränsad mängd forskning kring kvinnor som går in i moderskapet sent i livet, och i en svensk kontext. Av denna anledning utförs denna studie med svenska förstagångsmammor som är 35 år eller äldre. Studien nyttjar en empirisk fenomenologisk ansats, och använder sig därför av semi-strukturerade intervjuer för att samla in personliga upplevelser av övergången till moderskapet. Identitet förstås i denna uppsats genom symbolisk interaktionism, specifikt teorin om det dialogiska självet. Det teoretiska ramverket kompletteras även med teorin om känslokontroll och känsloregler, och en teoretisk koppling mellan kvinnlighet och moderskap. Resultatet visar på att effekten moderskapet har på en kvinnas identitet beror mycket på individens redan existerande uppsättning av jagpositioner, och hur väl de anpassar sig till positionen som mamma, samt hur mottaglig individen är inför att förändras som person. Jagpositionen som mamma är inte enbart en relation mellan mamman och barnet som leder till en upplevelse av att barnet är en del av mammans identitet, utan även ett samspel med omgivningens förväntningar på hur individen ska bete sig i denna position. Resultatet visar även på ett samband mellan förväntningar och upplevelsen av moderskapet; där låga förväntningar tenderar att leda till en positivare upplevelse av moderskapet, än höga förväntningar. Det sena moderskapet bidrar även till utvecklandet av flera positiva jagpositioner som underlättar i övergången till moderskapet, samtidigt som övergången kan vara utmanande, om individens tidigare jagpositioner inte fungerar bra ihop med jagpositionen som mamma.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka kvinnliga yrkesmusikers erfarenheter av moderskap och musicerande. Empirin består av intervjuer med sju stockholmsverksamma frilansmusiker, samt boken Musiker & Mamma (2017) — en antologi skriven av musicerande mammor. Uppsatsen undersöker musicerande och modrande som praktiker, samt hur dessa utövas i vardagslivet. Vidare analyseras hur kvinnorna i materialet positioneras av diskurser, samt hur olika praktiker och handlingsrepertoarer konstrueras genom detta. En central slutsatsär att musicerandet villkoras på ett omvälvande sätt genom moderskapet, vilket riskerar att förstärka strukturella exkluderingsmekanismer. Samtidigt leder dessa erfarenheter till unika former av modrande och konstnärliga praktiker. Uppsatsen avslutas med förslag på hurvillkoren kan förbättras för kvinnor som musicerar och modrar.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Surrogatarrangemang väcker många känslor hos individer och det är en pågående debatt huruvida det ska legaliseras eller inte. I ett nytt avgörande från Högsta domstolen, NJA 2019 s. 504, erkänner domstolen ett utländskt avgörande beträffade moderskap inom surrogatarrangemang. Detta är något som än mer startat den pågående debatten. Det intressanta i målet är att domstolen väger principen om barnets bästa mot det etiska motståndet mot surrogatarrangemang som finns i svensk rätt. Trots det etiska motståndet mot surrogatarrangemang erkände domstolen den tilltänka modern som rättslig mor till barnet. Domstolen framförde att principen om barnets bästa och barnets rätt till privat-och familjeliv vägde tyngre än den negativa inställningen till surrogatarrangemang. Dock ansåg inte rätten att domen borde vara vägledande eftersom beslutet grundar sig i omständigheter i det enskilda fallet. Domen har nu väckt frågan huruvida det bör införas en moderskapspresumtion likt faderskapspresumtionen, detta för att uppnå likheter i fastställandet av föräldraskap oavsett kön. Fastställandet av föräldraskap som sker idag är inte jämställt och uppnår inte de krav på likhet mellan könen. Surrogatarrangemang innebär att en kvinna föder ett barn för en annan persons räkning. Det är inte möjligt att åstadkomma surrogatarrangemang inom svensk hälso-sjukvård men det är inte heller uttryckligt förbjudet. I Sverige grundar sig den oskrivna moderskapspresumtionen på att den födande modern är rättslig mor till barnet. Detta blir problematiskt när par väljer surrogatarrangemang för att få barn då det skulle innebära att surrogatmodern blir rättslig mor enligt svensk rätt. Uppsatsen har utgått från tre frågeställningar som sedan besvarats i det sista kapitlet. Sammanfattningsvis kan sägas att området är i behov av utredning och reglering. Det är inte hållbart att i längden lämna frågan gällande erkännande av utländska domar beträffande moderskap inom surrogatarrangemang till rättstillämparen. Att erkänna sådana avgöranden bör anses förenligt med principen om barnets bästa och rätten till privat-och familjeliv. / Surrogacy arrangements are a topic of an ongoing debate that evokes emotions in many individuals. In a new ruling by the Supreme Court, NJA 2019 s. 504, the Court recognizes a foreign ruling regarding maternity in surrogacy arrangements. This is something that has contributed to the ongoing debate. The interesting thing about this case is that the Court weighs the principle of the best interest of the child against the ethnical resistance to surrogacy arrangements that can be found in Swedish law. Despite the ethical opposition to surrogacy arrangements, the Court recognized the intended mother as the legal mother of the child. The Court argued that the principle of the child´s best interests and the child´s right to privacy outweighs the negative attitude toward surrogacy arrangements. However, the Court did not consider that the judgment should be indicative as the decision is based on circumstances in the individual case. The judgment has now raised the question of whether a written presumption of maternity should be introduced like the paternity presumption, in order to achieve equality in the determination of parenthood regardless of gender. The determination of parenthood that occurs today is not equal and does not meet the requirements for gender equality. Surrogate arrangements mean that a woman gives birth to a child on behalf of another person. It is not possible to carry out surrogacy arrangements in the Swedish health care system due to an implied prohibition against such arrangements in the Genetic Integrity Act. Even so, private surrogacy arrangements are not prohibited. In Sweden, the unwritten presumption of motherhood is based on the birth mother being the legal mother of the child. This becomes problematic when choosing surrogacy arrangements to have children, because it means that the surrogate is the legal mother of the child in accordance with Swedish law. This essay is based on three questions at issue that are answered in the last chapter. In summary, it can be said that the area needs investigation and regulation. In the long run, it’s not sustainable to leave the question concerning maternity to the legal practitioner. Recognizing foreign decisions regarding maternity in surrogacy arrangements should be considered with the principle of the best interest of the child and the right to privacy.