Att amma är inte enbart en fysiologisk process utan har även en själslig och existentiell dimension. Amningen ses som en väg in i moderskapet och beskrivs som en strävan mot att bli den goda modern. Forskningen visar att bröstmjölk och amning har många gynnsamma hälsoeffekter för både mor och barn. Barnmorskans kompetensområde omfattar sexuell- och reproduktiv hälsa, i detta ingår att kunna ge stöd och råd vid amning och amningssvårigheter. Barnmorskan har en viktig roll i etablerandet av amningen. Huruvida kvinnan fortsätter att amma eller om det blir en lyckad amning är även ett resultat av vårdgivarnas attityder, förhållningssätt och vårdrutiner. Om barnet av någon anledning inte kan amma så måste mamman mjölka ut och ge sin bröstmjölk på andra sätt än genom amning för att upprätthålla sin bröstmjölksbildning. För att kunna förbättra vården och stärka kvinnor som behöver pumpa behövs mer kunskap om hur kvinnor upplever det att inleda amning genom pumpning. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av pumpning vid inledande amningssvårigheter. En kvalitativ innehållsanalys har använts som metod. I resultatet framkom ett tema vilket var Pumpning hjälper och stjälper kvinnors tilltro till sin egen förmåga att amma. Detta tema omfattas av fyra kategorier; viljan att amma motiverar pumpning; pumpning som ett hinder i det dagliga livet, pumpning medför en känslomässig påverkan samt barnmorskans amningsstödjande roll är betydelsefull. Pumpningen påverkar kvinnans uppfattning om sig själv och sin kropp. Som barnmorska är det viktigt att sätta sig in i kvinnans mål, erfarenheter och behov för att kunna stötta och hjälpa kvinnan på bästa sätt.

No description available.

Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att undersöka unga svenska mödrars upplevelser och erfarenheter av amning för att öka förståelsen för kvinnors subjektiva amningsupplevelse. Studien syftade även till att undersöka hälso- och sjukvårdens och den sociala omgivningens roll i amningsupplevelsen. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades genom tematisk innehållsanalys. Resultatet utgjordes av fem teman: Ömsesidigt utbyte, Oskrivna amningsregler, Att inte klara uppgiften, Någon att vända sig till och När stödet brister. Resultatet visade på informanternas syn på amning som naturlig och det bästa för barnet. Amningen beskrevs vara en viktig del av moderskapet och amningssvårigheter var förknippade med känslor av misslyckande och otillräcklighet. I resultatet framkom hur kvinnorna upplevde en press att amma, från både omgivningen och hälso- och sjukvård. Studien visade även på de unga mödrarnas behov och avsaknad av gemenskap och socialt stöd i relation till amningen. / The aim of this qualitative study was to examine young mothers breastfeeding experiences in order to gain a better understanding of women’s subjective experience.  Furthermore, the purpose of this study was to examine how the health care system and the women’s social environment influenced the breastfeeding experience. Nine semi-structured interviews were conducted and analyzed by thematic analysis. The analysis resulted in five main themes: Mutual exchange, Unwritten rules of breastfeeding, Unable to manage the task, Someone to turn to and When the support fails you. The results showed the women’s view of breastfeeding as natural and the best option for the child. Breastfeeding was described as an important part of motherhood and breastfeeding difficulties were associated with feelings of failure and inadequacy. The women experienced pressure to breastfeed, both from the health care system as well as their social surroundings. The study showed the young mothers’ lack of and need for social support and sense of belonging in regards to breastfeeding.

This thesis highlights depicted motherhood in film. Antichrist is used as the primary object in my analysis, which is a film that has been vividly debated in the literature, beacuse of it's graphic content. To a large extent, this film has been discussed in relation to Lars von Triers intentions and previous works, but in this thesis the film and it's depicted motherhood is viewed through it's symbolic elements. These elements, when analysed in relation to film language and motherhood theory, point out the representation of an ambivalent nature of motherhood. The symbolic content in five different scenes, which is attributed to Her as a mother, is also found in other cultural and religious sources. I claim that this depicted ambigous motherhood is central to the films narrative. As a consequence, this thesis also unfolds the peripheral depicted fatherhood, an aspect in need of futher investigation.

Forskning har visat att den första tiden efter förlossningen är betydelsefull för att den nyblivna mamman skall finna trygghet i moderskapet. Att vårda utifrån ett livsvärldsperspektiv innebär att vårdaren utgår från kvinnans egna hälsoresurser och själva vårdandet och vårdrelationen framträder då som centrala aspekter för att stödja och stärka. Vårdvetenskapliga studier har visat att tiden på BB är den del av mödravårdskedjan där kvinnor är minst nöjda. Syftet med studien är därför att beskriva nyblivna mammors upplevelser av dimensioner som hindrar vårdandet på BB. En kvalitativ ansats valdes och som vetenskapligt verktyg användes Lundman och Hällgren Graneheims modell för kvalitativ innehållsanalys. Data som analyserats är en del av en större enkätundersökning som gjordes på en BB-verksamhet på ett sjukhus i västra Sverige. En rad dimensioner som hindrar vårdandet gestaltades genom mammornas nedskrivna svar. Dessa presenteras under ett tema och fyra kategorier. Det framträdande temat var att inte bli sedd som unik mamma ger upphov till lidande i moderskapets början. Resultatet visar att de nyblivna mammorna kommer till BB med en önskan om att bli stärkta i den nya rollen som föräldrar och en central aspekt är att patientperspektivet inte i tillräcklig omfattning genomsyrar vårdandet. Mammornas upplevelser av de hindrande dimensionerna diskuteras utifrån deras grundläggande behov av att tillåtas vara patienter och därmed bli omhändertagna samt att få individuellt anpassat stöd. När vårdmötet inte präglas av lyhördhet och respekt inför varje mammas unika förutsättningar kan vårdandet skapa ett vårdlidande och detta påverkar mamman i den nya livsrollen som mor. / Program: Barnmorskeutbildning

Bakgrund: Infertilitet är en bristande förmåga eller svårighet att uppnå önskad graviditet. Tiotill femton procent kvinnor är infertila, de utvecklar ofta psykisk ohälsa på grund av denemotionella processen och den press de får från samhället. Många kvinnor väljer idag attsenarelägga sin graviditet för att istället klättra i karriären. Detta försvårar möjligheten tillgraviditet, då äggen börjar åldras redan i 30-års ålder. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av infertilitet och ofrivillig barnlöshet. Metod: En kvalitativ litteraturstudie. Tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar ligger till grundför denna litteraturstudie. Artiklarna har analyserats via en innehållsanalys enligt Graneheimoch Lundman (2017). Resultat: Kvinnorna upplevde en mängd olika känslor. Många av dessa känslor ledde till storsorg, ångest, ensamhet, depression och skuldkänslor, för att vara den som var ansvarig överdet barnlösa livet. Att se en framtid utan barn var svårt att acceptera och många frågor förblevobesvarade. Stödet kvinnorna behövde både från vänner, familj och sjukvård fanns inte där.Kvinnorna valde att istället isolera sig, då de inte hade någon att prata med. Slutsats: Kvinnorna som var infertila drabbades av livskriser och känslan av att tappakontrollen över sin egen kropp. Det framkom att sjuksköterskor har ett behov av mer kunskapoch förståelse för infertila kvinnor. De behöver bättre förståelse för att bättre kunna informera,bemöta och stödja dessa kvinnor på bästa sätt.

<p>Syftet med uppsatsen var att undersöka sex socialsekreterares uppfattningar av modern och fadern som föräldrar i familjer där mannen utövar våld mot kvinnan samt att undersöka om deras uppfattningar av modern och fadern skiljer sig åt, avseende föräldraskapet. Undersökningen bestod av halvstrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare. Resultaten analyserades utifrån tidigare forskning, rollteori och genus. Resultaten av undersökningen visade att socialsekreterarna uppfattade ett bra föräldraskap som att det medför skyldigheter såsom att tillgodose sina barns behov. Mödrar och fäder har lika ansvar för barnets välbefinnande. De uppfattade att våldsutövande fäder och våldsutsatta mödrar brister i sitt föräldraskap. Till skillnad från mödrarna ansågs fäderna däremot, utöver våldet, kunna fungera adekvat i sitt föräldraskap då han omsorgsmässigt ofta kan ta hand om barnen. Opartiskhet samt att se båda föräldrarnas ansvar i hur våldet påverkar barnen, ansågs viktigt för socialsekreterarnas förhållningssätt.</p><p>Vidare framkom att båda föräldrarna behöver hjälp och stödinsatser i sitt föräldraskap. I uppsatsen diskuterades att uppfattningar kring roller och genus är sociala konstruktioner, som styr hur socialsekreterarna uppfattar att våldsutsatta mödrar och våldsutövande fäder fungerar i sin föräldraroll. Mödrars föräldraskap anses omfattas av högre krav då de görs till huvudansvariga för våldet och barnen.</p>

No description available.

<p>Föreliggande D-uppsats är en kvalitativ studie vilken handlar om kvinnor som valt att inte skaffa barn, men även om kvinnor som på ett eller annat är tveksamma till moderskapet, eller av olika skäl skaffat barn sent i livet. Respondenterna har i många avseenden känt sig som avvikare från normen där man vid en viss ålder och med vissa förutsättningar förväntas bilda familj. Följaktligen har studien därmed också kommit att avse det jag valt att kalla det omhuldade moderskapet, och varför detta är så uppvärderat, förväntat och ur samhälleligt perspektiv betraktat som självklart. Kvinnornas berättelser har visat att moderskapet inte alltid är självklart och inte heller önskat. Den teoretiska ramen omfattar sådant som kan leda till ökad förståelse för varför moderskapet är så uppvärderat och varför frivillig barnlöshet – så kallad barnfrihet – är nedvärderat och icke önskvärt. Studien berör också alternativa levnadssätt som inte inbegriper kärnfamilj, samt den enligt färsk statistik sjunkande nativiteten. Resultatet ger indikationer på ett samhälle där barn och familj inte är nödvändiga ingredienser, men också paradoxalt nog på att en antimodern nyfamilism står stark och outmanad – lika solid som självständigheten hos kvinnorna i studien visat sig vara.</p><p>  </p>

<p>The aim of the study is to investigate the practice of psychoanalysis with infants, and its effect on mother and child. With psychoanalytical thoeries and contemporary research on infants interaction as a basis, five interwievs with psychoanalysts in practice has been done. Also taking part of a clinical meeting with nine psychoanalysts has been done. Two of the interwieved analysts where part of this meeting, therefor the total sum of twelve psychoanalysts who reports their thoughts about the process i infantanalysis. The study also includes three participating observations of infantanalysis. The collected material has been examined with the intention to understand the psychoanalysts own experiences as well as the eventual effect the analys could have on mother, child and sometimes the father. The psychoanalysts describes how the treatment really helps both mother an child, and the proof for this is the mothers way to change her way to interact with the baby. The result shows the analysts themselves believes the interaction mother – child is improving with help from analysis. The discussion debate however the eventual effect on mother – child can be established, how the analysis is practised and if the psychoanalysts way to treat children is anything anyone could practise.</p><p> </p> / <p>Syftet med denna studie är att undersöka psykoanalys med spädbarn och dess inverkan på mor-barn samspelet. Med utgångspunkt i psykoanalytiska teorier och nutida forskning om spädbarnets medfödda samspelskompetenser har fem intervjuer med praktiserande psykoanalytiker utförts. Utöver dessa fem intervjuer har medverkande på ett kliniskt möte med nio närvarande psykoanalytiker gjorts. Två av de intervjuade ingår i gruppen psykoanalytiker på det kliniska mötet; totalt redogörs tolv psykoanalytikers uppfattningar om processerna i spädbarnsanalys. I undersökningen ingår också tre deltagande observationer av spädbarnsanalys. Det insamlade materialet har granskats med intentionen att förstå både psykoanalytikernas egna upplevelser av spädbarnsanalysen, och den eventuella effekt analysen har på mor, barn och i vissa fall även fadern. Spädbarnsanalytikerna beskriver att behandlingen hjälper både mor och barn och beviset för det är att moderns beteende och förmåga att uttrycka sig förändras så att samspelet mor-barn fungerar bättre. Resultatet visar att spädbarnsanalytikerna själva anser sig se att samspelet mellan mor och barn stärks av analys. Diskussionen tar upp hur den eventuella effekten på mor - barn i analys kan påvisas, hur analysen praktiseras och om psykoanalytikerns sätt att bemöta spädbarn kan användas av alla som möter mor - barn par där samspelet inte fungerar.</p><p> </p>