No description available.

No description available.

I läraryrket finns olika delar av yrkesetik som styr lärares handlande och inom denna etik finns olika former av ansvar. Denna studie behandlar lärares syn på ansvar kopplat till skolans antimobbningsarbete. Syftet är att belysa skolpersonalens uppfattning om ansvar samt deras synpunkter och värderingar kring ansvar kopplat till just antimobbningsarbete. Studien fokuserar både på det juridiska och det moraliska ansvaret som ligger på skolans personal i antimobbningsarbetet. Metoden för insamlingen av studiens empiriska material är kvalitativa intervjuer genomförda med två rektorer och åtta lärare i två olika delstudier. Resultatet i studien visar att respondenterna är eniga i de båda delstudierna kring att ansvaret för ett fungerande antimobbningsarbete ligger på all personal på skolan. Det resultat som skiljer sig mest mellan de två delstudierna är synen på ansvar. I delstudie 1 hänvisar respondenterna till det juridiska ansvaret som finns i antimobbningsarbetet medan respondenter i studie 2 hänvisar mer till ett moraliskt ansvar som följer med läraryrket som sådant. Anledningen till denna skillnad tolkas utifrån resultatet bero på att den skola som fokuseras i studie 1 utgår från ett specifikt antimobbningsprogram i sitt antimobbningsarbete medan skolan som fokuseras i studie 2 avsaknad av ett specifikt program förlitar sig mer på personalens individuella engagemang och insatser.

Modernismens storhetstankar om mänsklighetens obegränsade kapacitet har gjort den postmoderna människan smärtsamt medveten om mänsklighetens begränsningar. Medvetenheten förvandlar bland annat den problemfria semestern till en moralisk terräng. Valet av semester anses påverka både resenären och värddestinationen. I denna undersökning söks en förståelse för samtida moraliskt resande genom att studera volontärresans arrangemang och volontärresenärers upplevelser. Teorier som behandlar kulturell identitet, turismens kultur, den postmoderna resenären samt moraliskt resande och hållbar turismutveckling kopplas till empiri grundad på djupintervjuer med volontärresenärer samt representanter från två olika volontärresearrangörer. Analysen av undersökningen leder fram till att volontärresan förstärker individens kulturella identitet, samt att den kommersiella volontärresan är ett bättre alternativ än den ideella. Eftersom den kommersiella arrangören fokuserar mer på den postmoderna individens personliga utveckling, och arrangeras den kommersiella volontärresan utifrån värddestinationens krav kan det tänkas att både värdsamhället och volontärresenären tillfredställs. Volontärresenären reser lika mycket för att göra en god gärning via volontärarbetet som för att finna sig själv.

Det moraliska i ansvar inom omvårdnad är en viktig del för vårdpersonal som är bristfälligt beforskat och diskuterat inom vårdvetenskapen. Moraliskt ansvar anses som självklart av vårdpersonal, därför reflekteras begreppet i denna humanvetenskapliga litteraturstudie för att få en djupare kunskap och förståelse. Syftet var att gestalta det moraliska i begreppet ansvar inom omvårdnad i nutid. Inspiration genom hermeneutiken användes för att tolka de åtta vetenskapliga artiklarna som ingick i resultatet. Studiens resultat påvisade en fördjupning om moraliskt ansvar där den fria viljan, determinism, skuld och moralisk agent framkom. Vårdpersonal är moraliska agenter där determinismen, den fria viljan och skulden påverkar det moraliska i ansvaret. Evidensbaserad forskning om det moraliska i ansvaret inom vårdvetenskapen är bristfällig. Ytterligare forskning inom området är önskvärt för att förtydliga begreppets position inom teoribildning och därmed profession och arbete.

The aim of this essay is to find out how students at Malmö University relate to moral responsibility in their private consumption. I am going to test moral theories in order to find out if researchers have a too moral starting point in comparison to everyday use. Through a critical research, free from valuation, I also aim to raise a discussion about moral responsibility which should lead to fair trade in the long run. My essay discusses the subject out of a Swedish city, Malmö - a place where many stores, cafés and restaurant are using moral responsibility as a step in their marketing.The results show that students are interested in morality but their financial conditions are their prior factor.

<p>Den här uppsatsen studerar och analyserar begreppen ”determinism”, ”fri vilja” och ”moraliskt ansvar”, speciellt i Leibniz Theodicy. I uppsatsens första del utreds och preciseras begreppen vilket är nödvändigt för att sedan, i andra delen, kunna analysera Leibniz teori utifrån dem. Leibniz utgår från att Gud som har skapat jorden och i och med detta även bestämt alla dess förlopp (den förutbestämda harmonin), han anser dock att detta är förenligt med människans fria vilja. Enligt Leibniz är frihet att handla i enlighet med sin natur. Trots att Leibniz hävdar att alla förlopp är bestämda av Gud anser han att moraliskt ansvar ändå har en plats i teorin. För att kunna hävda det måste han anse att det räcker med hypotetiska alternativ till den utförda handlingen. Uppsatsen uppfattar Leibniz determinism som teologisk determinism, något som utesluter frihet och fri vilja i det avseende som vi avser då vi talar om begreppen till vardags. Uppsatsen visar på problem i Leibniz teori när det gäller moraliskt ansvar och skuld, dessa blir svåra att förstå och motivera i Leibniz redan förutbestämda harmoni.</p> / <p>This paper studies and analyses the concepts of “determinism”, “free will” and “moral responsibility”, particularly in Leibniz’ Theodicy. In the first part of the paper the concepts are investigated and specified, a necessity in order to use them in the second part. There they are the base of the analysis of Leibniz theory. Leibniz assumes that God has created the world all its and courses of events (the pre-established harmony). He thinks this is possible to combine with human free will. According to Leibniz, people are free when they act as they themselves want to. Even though Leibniz argues that all courses of events are determined by God he still believes that his theory admits of moral responsibility. To say this Leibniz must think that it is enough if there are hypothetical alternatives to the preformed action. This paper understands Leibniz’ determinism as a form of theological determinism, something that rules out the possibility of freedom or free will, at least in the sense that we use the concepts on a daily basis. The paper shows problems in Leibniz’ theory when it comes to moral responsibility and guilt. These concepts are hard to understand and motivate in Leibniz pre-established harmony.</p>

Den här uppsatsen studerar och analyserar begreppen ”determinism”, ”fri vilja” och ”moraliskt ansvar”, speciellt i Leibniz Theodicy. I uppsatsens första del utreds och preciseras begreppen vilket är nödvändigt för att sedan, i andra delen, kunna analysera Leibniz teori utifrån dem. Leibniz utgår från att Gud som har skapat jorden och i och med detta även bestämt alla dess förlopp (den förutbestämda harmonin), han anser dock att detta är förenligt med människans fria vilja. Enligt Leibniz är frihet att handla i enlighet med sin natur. Trots att Leibniz hävdar att alla förlopp är bestämda av Gud anser han att moraliskt ansvar ändå har en plats i teorin. För att kunna hävda det måste han anse att det räcker med hypotetiska alternativ till den utförda handlingen. Uppsatsen uppfattar Leibniz determinism som teologisk determinism, något som utesluter frihet och fri vilja i det avseende som vi avser då vi talar om begreppen till vardags. Uppsatsen visar på problem i Leibniz teori när det gäller moraliskt ansvar och skuld, dessa blir svåra att förstå och motivera i Leibniz redan förutbestämda harmoni. / This paper studies and analyses the concepts of “determinism”, “free will” and “moral responsibility”, particularly in Leibniz’ Theodicy. In the first part of the paper the concepts are investigated and specified, a necessity in order to use them in the second part. There they are the base of the analysis of Leibniz theory. Leibniz assumes that God has created the world all its and courses of events (the pre-established harmony). He thinks this is possible to combine with human free will. According to Leibniz, people are free when they act as they themselves want to. Even though Leibniz argues that all courses of events are determined by God he still believes that his theory admits of moral responsibility. To say this Leibniz must think that it is enough if there are hypothetical alternatives to the preformed action. This paper understands Leibniz’ determinism as a form of theological determinism, something that rules out the possibility of freedom or free will, at least in the sense that we use the concepts on a daily basis. The paper shows problems in Leibniz’ theory when it comes to moral responsibility and guilt. These concepts are hard to understand and motivate in Leibniz pre-established harmony.

No description available.

Mobbning är ett socialt fenomen där flera deltagarrollerna ofta är närvarande. Dessa deltagarroller inkluderar mobbare, offer, assistent, understödjare, passiv åskådare och försvarare. Mobbning betraktas av barn och ungdomar som omoraliskt beteende och de flesta barn och unga anser att mobbning är fel – trots detta ökar mobbningen i svenska skolor. Bandura menar att för att individer ska kunna leva med omoraliska handlingar använder de moraliskt disengagemang. Syftet med denna studie var att undersöka vilka rationaler gymnasieelever själva identifierar som möjliga för att rättfärdiga de olika deltagarrollerna i mobbning. Fem fokusgruppsintervjuer med 23 gymnasieelever genomfördes i vilka två mobbningsvinjetter (en om killmobbning och en om tjejmobbning) som innefattade de sex olika deltagarrollerna presenterades och utgjorde utgångspunkter för fokusgruppssamtalen. Analys av data genomfördes med hjälp av konstruktivistisk grundad teori. Resultatet visade på tre huvudkategorier som eleverna använde för att förklara motiveringarna bakom deltagarrollerna: Mobbningsfrämjande kultur, Social Navigering och Att försvara eller inte försvara. Det gick även att se skillnader i hur gymnasieeleverna talar om mobbning bland killar respektive mobbning bland tjejer. Studien har bidragit till att ge djupare förståelse kring varför individer hamnar i eller tar olika deltagarroller vid mobbning samt hur de använder moraliskt disengagemang för att rättfärdiga, neutralisera eller förklara olika deltagarrollers ageranden i mobbningssituationer. Detta kan ge en djupare förståelse i hur barn och unga tänker kring mobbning och kan användas vid utformning av interventioner för mobbning.