Denna kvantitativa studie har sitt fokus på faktorer som motiverar valet av att bli socionom. Individuella faktorer inkluderar studenternas bakgrund, intressen och tidigare erfarenheter, medan strukturella faktorer innefattar utbildningens utformning och arbetsmarknadens förutsättningar. En enkät skickades ut till nio lärosäten i Sverige och besvarades av 214 socionomstudenter i terminerna 1, 2, 6 och 7. Enkäten användes som ett verktyg för att mäta studenternas attityder och motivation till utbildningsvalet. Attitydfaktorer operationaliserades med hjälp av mätinstrument och tidigare forskning vilket resulterade i olika variabler. För att specificera vilka variabler som skulle ingå formulerades fyra hypoteser som hjälpte till att vägleda analysen och uppnå studiens syfte.  Det insamlade materialet presenterades med hjälp av olika statistiska analysmetoder i SPSS, såsom Kruskal-Wallis, Chi-två, Anova och Mann-Whitney U test. Resultaten analyserades vidare med hjälp av våra teoretiska referensramar, habitus- och kapitalteori, Wounded healer och en modell över förklaringsfaktorerna i utbildningsval.  Studiens resultat visar att individuella faktorer, särskilt altruism och personliga erfarenheter, har en signifikant inverkan på socionomstudenternas utbildningsval. Det framkommer att kvinnliga studenter i högre utsträckning väljer socionomutbildningen av altruistiska motiv än manliga studenter. Dessutom observerades det att graden av altruism varierar bland terminerna, där studenterna blir mindre altruistiska ju längre fram i utbildningen de kommer.

Syftet med denna studie var att genom en kvantitativ metod undersöka vilka som är pojkars respektive flickors i årskurs 5 och 6 motivationsfaktorer i ämnet idrott och hälsa. Frågeställningarna är: vilka är pojkarnas, respektive flickornas motivationsfaktorer, vilket innehåll i ämnet idrott och hälsa motiverar eleverna och om idrott på fritiden påverkar elevernas syn på ämnet? Undersökningen gjordes på en skola i en mindre ort i Skåne. För att tolka resultatet användes en genusteori för att se skillnader mellan pojkar och flickor samt en motivationsteori för att kategorisera elevernas motivationsfaktorer. För att kunna uppnå syftet och frågeställningarna använde jag enkät som metod som besvarades av elever som går i årskurs 5 och 6. Resultatet av studien där 114 elever varav 60 pojkar och 54 flickor deltog visar att den största motivationsfaktorn för både pojkar och flickor till att delta i idrottsundervisningen var att det är roligt, därefter kommer rörelse och sedan kommer betyg och lärande. Betyg är viktigare för pojkarna än för flickorna, medan lärande är viktigare för flickorna än för pojkarna. Pojkarna anser att faktorn roligt är avsevärt viktigare än att de får röra på sig medan flickorna har dessa två faktorer som ungefär lika viktiga. Innehåll som eleverna anser vara roligt och mest motiverande är bollspel för båda könen, träning och motion för pojkarna och gymnastik och redskap för flickorna. De som inte är aktiva på fritiden i någon idrott har mer spridda motivationsfaktorer än de som är aktiva. Synen på ämnet i helhet var väldigt positivt både hos pojkar och hos flickor oavsett om man var fritidsaktiv eller inte. / The purpose of this study was to use a quantitative method to examine which ones are boys and girls in grades 5 and 6 motivators in physical education. The questions are: what are the boys, and girls 'motivational factors, if the content of physical education motivates students and if sports leisure affect students' views on the physical education? The study was conducted at a school in a small community in southern Sweden. To interpret the results, a gender theory were used to see the differences between boys and girls as well as a motivation theory were used to categorize students' motivation factors. In order to achieve the purpose and issues, I used a survey method that was answered by students in grades 5 and 6. The results of the study where 114 students including 60 boys and 54 girls participated, showed that the greatest motivating factor for both boys and girls to participate in physical education was that it is fun, then comes moving and then comes grades and learning. Grades are more important for boys than for girls, while learning is more important for girls than for boys. The boys believe that the fun factor is much more important than that they think of moving, while the girls, thinks that these two factors has equal importance. The content that students consider to be the most fun and motivating is the ballgames for both sexes, training and exercise for boys and gymnastics for the girls. Those who are not active in their leisure time in any sport, has more scattered motivators than those who are active. The view of the subject as a whole was very positive both by boys and girls whether they were active in their leisure time or not.

På den allt mer konkurrensutsatta arbetsmarknaden blir det viktigt för organisationer att attrahera och behålla sin kompetenta personal, något som kan göras med hjälp av arbete med intern employee branding. Syftet med studien var att undersöka vad som motiverar anställda på Exsitec och hur företagets employer branding-arbete påverkar detta, samt kopplingen mellan dessa. För att göra detta undersöktes de anställdas behov samt deras uppfattning av företagets employer brand för att se om företagets arbete kunde tillfredsställa behoven. Studien har undersökt de brister som finns inom det interna employer branding-arbetetet och vad som kan göras för att förbättra motivationen hos de anställda. En fallstudie med semistrukturella intervjuer genomfördes med nio anställda på företaget, alla med olika arbetserfarenheter inom både anställningstid och avdelning. Utifrån de valda teoretiska referensramarna om employer branding och motivationsfaktorer togs en sammanfattande modell fram som genom den teoretiska bakgrunden ämnade att analyser hur employer branding påverkar motivationen hos de anställda och därmed deras prestation. Inom employer branding undersöktes aspekterna arbetsuppgifter, karriärmöjligheter, utbildning och kompetensutveckling samt företagskultur. De två första kopplades till motivationsteorins motivationsfaktorer och de två sista till hygienfaktorer. I analysen undersöktes processerna inom employer branding med dess effekter gentemot de anställdas motivation. Det visade sig att företaget har en god och genuin arbetskultur med en fri inställning till arbete, något samtliga respondenter såg som positivt för deras arbetsprestation. I studien framkom dock att det fanns en avsaknad av kortsiktiga mål från företaget vilket bidrog till att respondenterna tyckte det var svårt att se de kortsiktiga effekterna av sitt arbete, något som skulle kunna ge upphov till lägre motivation. Studien fann belägg för att Exsitec placerar sig högt i skalan motivationsfaktorer men lägre för för hygienfaktorer, en anledning till detta var att vi kunde se att det fanns ett behov till tydligare utvecklingsmöjligheter och möjligheter till utbildning inom alla affärsområden. Även det interna employer brandet på Exsitec såg vi kunde förbättras genom att utveckla den interna kommunikationen.

Elever tenderar ha en negativ inställning till religionskunskapsämnet. Det övergripande syftet är att identifiera faktorer hos elever på högstadiet som skulle kunna öka intresset för religion som kunskapsämne. Frågeställningar som ställs är; Vilken inställning har elever till religionskunskapsämnet i skolan? Vad uppfattar elever som intressant samt ointressant med religionsämnet? Vad enligt eleverna skulle motivera dem själva till en positivare attityd till religionsämnet? Hur vill eleverna förändra religionskunskapsämnet för att göra det mer intressant och motiverande? Uppsatsen lutar sig mot en premiss att elever har en negativ inställning till religionskunskapsämnet. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med tretton nionde klass elever och utifrån motivationsteori, synnerhet medbestämmandeteorin analyseras detta. Resultatet visar att eleverna vill och behöver få påverka undervisningssättet och sättet de undervisas på. Analysen visar att eleverna motiveras av en inre motivation till största del och den uppnås när eleverna känner ett intresse för det de gör och att aktiviteten blir viktigare än beröm eller andra yttre incitament. Inre motivation ökas genom anpassning av innehåll, mer valmöjligheter för eleverna samt ett ökat elevinitiativ. Läraren har en stor roll i att detta genomförs.

Syftet med studien var att undersöka vilka motivationsfaktorer som påverkar elever i årskursnio att delta aktivt respektive inte delta aktivt i idrott och hälsa. Dessutom undersöktes huridrottslärarna motiverar sina elever så att de deltar i idrottsundervisningen. Studien hade sinteoretiska utgångspunkt i Vallerands motivationsmodell (Vallerand & Ratelle, 2004), menäven annan relevant forskning inom området har haft betydelse för den teori som resultaten istudien har kopplats till. Valet av metod var intervjuer av sex idrottslärare och med deintervjuresultaten som grund utformade vi en enkät till elever i årskurs nio på tre olika skolorangående deras motivationsfaktorer till att delta aktivt respektive inte delta aktivt i idrott ochhälsa. I studien medverkade totalt 164 elever i årskurs nio. Urvalet gjordes genom att vi valdedessa tre skolor som vi tidigare varit i kontakt med på något sätt och där var det slumpen somavgjorde vilka deltagarna i studien blev. Resultaten visade att det fanns flera faktorer sompåverkar elever i årskurs nio och deras aktiva deltagande i idrott och hälsa. Dessa faktorer haren påverkan både på elevernas inre samt yttre motivation. De huvudsakligamotivationsfaktorerna till att eleverna deltar i idrott och hälsa visade sig vara betyg och attidrott och hälsa upplevs som ett roligt ämne. De elever som inte deltar aktivt har en typ avmotivation som kallas för amotivation, vilket innebär en brist på motivation. Resultatenvisade även att eleverna dels motiverar sig själva, men även att de blir motiverade av andrapersoner i sin omgivning, genom framförallt uppmuntran och positiv feedback. Vår slutsatsvar att det är en mängd olika faktorer som motiverar elever i årskurs nio att delta i idrott ochhälsa, samt att idrottsläraren har en viktig roll i att motivera sina elever till ett aktivtdeltagande i idrottsundervisningen.Nyckelord: Motivation, aktivt deltagande, idrott och hälsa, motivationsfaktorer, elever. / The aim with the study was to examine which motivation factors that influence students inclass nine to participate actively and not to participate actively in physical education (P.E).Moreover, there was interest of examining how the P.E teachers motivate their students sothat they participate in the sport education. The study had its theoretical starting point inVallerand’s motivation model (Vallerand & Ratelle, 2004), but also other relevant researchwithin the area has been of importance for the theory that the results in the study have beenlinked to. The choice of method was that we used the interviews of six P.E teachers and withthose interview results as ground we formulated a questionnaire to students in class nine onthree different schools concerning their motivation factors to participating actively and not toparticipate actively in physical education. 164 students in class nine participated in the studyaltogether. The results showed that there were several factors that influence students in classnine and their active participation in physical education. These factors have an impact both onthe students’ intrinsic and extrinsic motivation. The main motivation factors for the reasonthat students participate in physical education was to be the grades and that physical educationis experienced as an enjoyable schoolsubject. The students that did not participate activelyhave a type of motivation called amotivation, which means a deficiency in motivation. Theresults also showed that the students partly motivate themselves, but also that they becomemotivated because of other persons in their environment, specifically by encouraging andpositive feedback. Our conclusion was that there is an amount of different factors thatmotivate students in class nine to participate in physical education, and also that the P.Eteacher has an important role in motivating the students to an active participation in physicaleducation.Keywords: Motivation, active participation, physical education, motivation factors, students.

Studien syftar till att få en djupare förståelse för varför anställda frivilligt valt att avsluta sin anställning och påbörja en annan under covid-19 pandemin. Pandemin resulterade i flera rekommendationer, restriktioner och nedstängningar vilket bidrog till en helt ny vardag. Anställda blev antingen permitterade eller varslade, medan andra blev tvungna att arbeta hemma för att minska smittspridningen. Trots denna oroliga tid samt en mer osäker arbetsmarknad visar undersökningar nu på att fler personer går i tankarna att byta jobb. Vi fann därför ett intresse av att undersöka varför personer frivilligt valt att byta arbete samt om pandemin påverkat deras val. Studien är genomförd utifrån anställdas perspektiv men vi anser att det arbetsgivare som har användning för studiens resultat.  Studiens teoretiska referensram uppmärksammar i stora drag orsaker till varför anställda väljer att lämna sin arbetsplats samt vad som motiverar och skapar ett missnöje i ett arbete. Vidare redogörs det även för externa faktorer i form av balansen mellan arbete och privatliv samt pandemin. Metoden i vår studie är en kvalitativ ansats och vårt empiriska material har samlats in utifrån nio intervjuer. Respondenterna är personer som frivilligt valt att byta arbete under pandemin mellan perioden 2020–2022. Vårt insamlande material har sedan analyserats med hjälp av en innehållsanalys. I studiens resultat framkommer det olika faktorer till varför personer valt att byta arbete under pandemin. Majoriteten återger således en kombination av flera faktorer inom både tidigare arbetsplats samt den nya. Det är svårt att dra någon generell slutsats om pandemins påverkan på de anställdas val att byta arbetsplats. Men delar av det empiriska materialet tyder på att pandemin förändrat deras arbetssituation och således förstärkt vissa aspekter och åsikter inom deras arbete. Vi kan se att det framkommer att pandemin förstärkt vissa missnöjesfaktorersåsom arbetsuppgifternas utformning, uppfattningen av företaget, samt den ekonomiska ersättningen. Några respondenter reflekterar samt beskriver att pandemin påskyndat deras arbetsbyte till följd av detta. Vår uppsats avslutas sedan men diskussion gällande studiens resultat, metod samt förslag på framtida forskning.

Var tredje polis i Sverige planerar för att lämna yrket, vilket kan medföra allvarliga konsekvenser för säkerheten i samhället. Vi blev nyfikna på vad som lockar människor till yrket från första början. Tidigare forskning har utforskat den frågan utifrån vuxnas perspektiv - syftet med vår studie är att undersöka vad ungdomar ser som motivationsfaktorer för att välja det närmaste en polisutbildning som gymnasieskolan erbjuder: uniformsförberedande inriktning.55 respondenter som läser den specifika inriktningen har svarat på en digital enkät som vi klassificerar som kvantitativ metod med element av kvalitativ analys i svaren; enkäten var försedd med frågor som går att mäta kvantitativt respektive analysera kvalitativt.De teoretiska verktyg vi har använt oss av består av utvalda kapitalbegrepp enligt Pierre Bourdieu; kulturellt kapital och symboliskt kapital, samt begreppet sammanbindande socialt kapital av Robert Putnam.Vår undersökning visar att ungdomars val av uniformsförberedande gymnasieutbildning motiveras av faktorer som har att göra med vidare studier, arbetsmarknad och yrkesprestige, möjligheten att få arbeta med samhällsnyttiga frågor samt en positiv konnotation till uniformen i sig.

Aim The purpose of the study is to investigate and describe how low-performing students in year 9 look at their achievements in connection with teaching in sport and health. Furthermore, it is of interest to examine which motivational factors influence them to participate or not participate in the teaching.  Method The study is based on a qualitative interview study in which five pupils in year 9 between the ages of 15-16 years participated. The interview guide is based on the motivation theory Self-Determination Theory in order to be able to answer the questions of the study. The participants in the study were selected after a comfort selection and a school in the Stockholm area Results The students who participated in the study considered that the learning environment, choice of activities and how the teaching was organized affect their motivation. Additional factors that affect the students' motivation are linked to the feeling of belonging to the teacher and the students in the class. The self-esteem and experience of competence motivates the majority to participate in activities. Furthermore, the students reported that grades are considered an important factor in their desire to participate in the teaching. A couple of students also presented the inaccessibility of the dressing room as a motivational factor. Conclusions From the results and the analysis, the following factors emerged affecting the motivation of low-performing students; choice of activity, the teacher, grades, changing rooms and the feeling of competence, autonomy, and affinity. All factors are categorized as internal and external motivation factors. The conclusion for the study is that the motivational factors have a great impact on whether the students are motivated to participate in sports education. / Syfte och frågeställning  Syftet med studien är att undersöka hur lågpresterande elever i åk 9 ser på sina prestationer i samband med undervisningen i idrott och hälsa. Vidare undersöks vilka motivationsfaktorer som påverkar eleverna till att delta eller inte delta i undervisningen. ▪         Hur ser elever på sina prestationer i samband med kunskapsämnet idrott och hälsa? ▪         Vad motiverar elever till att delta eller inte delta i idrottsundervisningen? ▪         Vilka orsaker anser eleverna är bidragande till att deras betyg ligger på gränsen till godkänt i ämnet idrott och hälsa? Metod Studien baseras på en kvalitativ intervjustudie där fem elever i åk 9 mellan åldrarna 15-16 år deltog. Studiens teoretiska utgångspunkt är Self-Determination Theory. Deltagarna i studien valdes ut efter ett bekvämlighetsurval och en skola i Stockholmsområdet. Resultat Majoriteten av eleverna ansåg att prestationen är kopplad till en vilja att vilja anstränga sig och göra sitt bästa.  Vidare ses prestation vara kopplad till förmågan att ta sig an uppgiften, men också att prestationen ska visa prov på en god hanteringsförmåga samt ett gynnsamt resultat i förhållande till uppgiften. Eleverna som deltog i studien ansåg att lärandemiljön, val av aktiviteter samt hur undervisningen organiseras påverkar deras motivation. Ytterligare faktorer som påverkar elevernas motivation är kopplade till känslan av samhörighet med läraren och eleverna i klassen. Självkänslan och upplevelse av kompetens motiverar majoriteten att delta i aktiviteter. Vidare redogjorde eleverna för att betyg anses som en viktig faktor till att de vill delta i undervisningen. Ett par elever framlade även omklädningsrummets otillgänglighet som en motivationsfaktor. Slutsats Av resultat och analysen framkom följande faktorer ha inverkan på lågpresterande elevers motivation; val av aktivitet, läraren, betyg, omklädningsrum samt känslan av kompetens, autonomi och samhörighet.  Samtliga faktorer kategoriseras som inre- och yttre motivationsfaktorer. Slutsatsen för studien är att motivationsfaktorerna har en stor inverkan på huruvida eleverna motiveras att delta i idrottsundervisningen.

Bakgrund och problem: Innebörden av karriärvägar har förändrats under de två senare årtiondena och har idag blivit mer som ett eget ansvar för medarbetarna. Kan inte organisationen möta medarbetarnas behov kan det medföra att de anställda blir frustrerade och att det sedan påverkar deras prestation. Detta kan leda till en lägre arbetsnöjdhet och kan bli en bidragande faktor som ligger till grund för karriärutveckling. Syfte: Syftet med denna studie är att få en förståelse om hur karriärvägar används som en motivationsfaktor inom banksektorn och utifrån ett chefsperspektiv. För att få en mer övergripande uppfattning kommer även medarbetarnas åsikter att involveras. Metod: Studien har genomförts med en abduktiv ansats och en kvalitativ metod. Det har genomförts semistrukturerade intervjuer med sex stycken lokala bankchefer samt två medarbetare. Slutsats: Efter utförda intervjuer kan man se att medarbetaren har ett eget ansvar för sin egen karriärväg. Det framkom även att alla motiveras av olika faktorer och att karriär inte skapar motivation hos alla medarbetare.

Syftet med denna studie är att utforska vilka motivationsfaktorer som ungdomar i åldern 18 – 25 år upplever som drivkrafter för att engagera sig som ledare inom en idrottsförening, samt vilka faktorer de upplever som viktiga för att upprätthålla sitt engagemang över tid. Som hjälp att besvara syftet användes följande tre frågeställningar: Vad motiverar ungdomar till att bli ledare i en idrottsförening? Vad driver ungdomar till att fortsätta vara ledare inom en idrottsförening? Vad anser ungdomar att idrottsföreningar kan göra för att locka fler unga att bli ledare? En kvalitativ metod med fokusgruppsintervjuer tillämpades för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Det genomfördes tre fokusgruppsintervjuer med 4 till 6 informanter. Med hjälp av RF – SISU Gävleborg valdes deltagare som ansågs vara mest passande för studiens syfte, vilket kallas handplockat urval och totalt deltog 14 informanter. Fokusgruppsintervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades därefter utifrån en deduktiv innehållsanalys. Resultatet visade att ungdomar blir ledare då de motiveras av intresset för ledarskap och att det är roligt. En vanlig anledning till att ungdomarna fortsätter som ledare visade att de vill vara en förebild samt att de vill känna gemenskapen föreningsidrotten bidrar med. För att utveckla unga ledare bör idrottsföreningar erbjuda utbildningar. Slutligen visade resultatet att unga ledare inledningsvis bör ha en mindre roll och allteftersom utöka sitt ansvarområde för att behålla motivationen. Slutsatsen blev att ungdomar drivs av inre motivation till att bli ledare och att fortsätta som ledare. Studien bidrog med värdefull information då ungdomarna i studien visade att den inre motivationen var viktigare än yttre motivationen. Att få tid att komma in i rollen som ledare ansågs värdefullt ur ett långsiktigt perspektiv. De unga ledarna fortsätter då de vill vara en förebild åt de yngre. I föreningarnas arbete att locka fler ungdomar till ledarskapet, värdesätts utbildningsmöjligheter i syfte att utveckla betydelsefulla egenskaper.