Denna studie har undersökt hur ledare inom privat och offentlig sektor resonerar kring motivation av medarbetare, hur detta överensstämmer med medarbetarnas egna upplevda motivation samt en jämförelse sektorerna emellan. Tidigare forskning har visat att motivation är ett otydligt och mångfacetterat begrepp som kan påverkas av psykologiska behov samt inre och yttre motivationsfaktorer. Därmed är det en utmaning för ledare att hålla sina medarbetare motiverade. Studien baserades på sex halvstrukturerade intervjuer med ledare samt en enkät till medarbetare. Resultatet visade att ledarnas rationaler skiljde sig åt mellan sektorerna. Den offentliga sektorn talade mycket om en vi-känsla och att arbeta mot mål som viktiga verktyg för motiverade medarbetare. Den privata sektorn däremot talade mycket om bonussystem och kostsamma aktiviteter som motiverande faktorer. Resultatet från enkäten visade inga större skillnader mellan medarbetarna. En jämförelse sektorerna emellan konstaterade att olikheterna ligger i ledarnas rationaler samt hur väl ledarna och dess medarbetare överensstämmer med varandra. Likheterna återfanns i medarbetarnas upplevelser av vad som var motiverande för dem.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur organisationer inom banksektorn motiverar sina anställda till att prestera och leverera de resultat som organisationen eftersträvar, samt om de anställda upplever de metoder som används som motiverande.Uppsatsens teoretiska referensram består av etablerade teorier inom området arbetsmotivation. Uppsatsen beskriver fyra olika teorier; Maslows behovshierarki, Herzbergs tvåfaktorteori, Vrooms förväntningsteori och Ryan och Decis självbestämmande teori.En kvalitativ fallstudie på Nordeas kundtjänstavdelning i Uppsala har genomförts, där primärdata insamlats genom semistruktuerade intervjuermed chefer samt anställda. Sekundärdata har inhämtats från litteratur, såsom tryckta läroböcker, samt vetenskapliga artiklar från etablerade tidskrifter. De faktorer som mättes i intervjuerna grundade sig på Herzbergs motivations- och hygienfaktorer, där frågorna ämnade undersöka hur det existerande belöningssystemet såg ut och de anställdas uppfattning kring systemet.  För att motivera sina anställda använder Nordea främst immateriella belöningar som till exempel feedback och verbal uppmuntran. Majoriteten av arbetstagarna uppgav sig vara motiverade, där de flesta upplevde att immateriella belöningar, snarare än materiella belöningar positivt påverkade motivationen. De inre faktorerna, som exempelvis intressanta arbetsuppgifter och erkännande, var enligt arbetstagarna de viktigaste motivationsfaktorerna.För det första bör organisationer inom banksektorn skapa förutsättningar för att de inre faktorerna tillgodoses, då dessa i högst uträckning verkar motiverande. För det andra är motivation ett högst individuellt begrepp, där det inte finns någon enhetlig ”bästa metod”, därför bör banker anpassa metoderna efter den enskilde arbetstagaren. För det tredje dras slutsatsen att belöningssystemet generellt sett uppfyller sin funktion ur motivationssynpunkt, då majoriteten av arbetstagarna uppgav sig vara motiverade.

Bakgrund: Socialt företagande utmärks av entreprenörens förmåga att identifiera samhällsproblem och tillmötesgå de sociala behoven i samhället. Det finns olika definitioner av socialt entreprenörskap, och dessa antyder att de styrande drivkrafterna skiljer sig ifrån de i traditionellt entreprenörskap. De motivationsfaktorer som den sociala entreprenören har skulle kunna återspeglas i hur verksamheten bedrivs och hur organisationens grundtankar förmedlas ut i företaget. Vidare skulle detta kunna ha en påverkan i strävan efter företagets uppsatta mål, vare sig deär socialt, miljömässigt eller ekonomiskt motiverade. Problemformulering: Vad finns det för drivkrafter hos en social entreprenör samt hur genomsyras det i företaget?Syfte:Syftet med uppsatsen är att genom fallstudie skapa ökad förståelse för den sociala entreprenören samt hur den motivation som finns visar sig iverksamheten. Metod: För uppsatsen har en kvalitativ ansats valts,och baseras på en fallstudie av ett företag vars verksamhet utgår ifrån socialt entreprenörskap. Data har samlats in via ett abduktivt tillvägagångssätt, genom semi-strukturerade intervjuer, observationer och teoretisk insamling. Slutsats: Uppsatsen påvisar de drivkrafter som finns hos den sociala entreprenören. Exempelvis att det primära målet är att uppnå en positiv social-och miljömässig påverkan i samhället, snarare än att generera en ekonomisk vinst. Andra drivkrafter är samtidigt att motivera och utbilda personalen inom medvetenhet om hållbarhet, säkerhet och kvalitet.

Den fysiska inaktiviteten är något som ständigt ökar bland människor världen över. Därför har många nya innovationer tagits fram, bland annat mobila applikationer i syfte att främja hälsa och fysisk aktivitet genom att uppmuntra människor till rörelse. Syftet med studien var att öka förståelsen för varför personer från 18 år och uppåt väljer att använda sig av sociala träningsapplikationer i samband med konditionsträning, samt hur de upplever att användandet påverkar deras motivation till träning. Studien genomfördes med en kvantitativ metod, där datainsamlingen skedde genom en webbaserad enkät för att finna ytlig kunskap från en större population. Enkäten besvarades av 103 respondenter som uppfyllde inklusionskriterierna och nåddes av den genom delning via författarnas privata Facebook-profiler eller i en forumtråd på hemsidan Jogg.se. Sammanställningen av resultatet visade att användandet av sociala träningsapplikationer huvudsakligen grundade sig i att användarna loggar och för statistik över sin träning samt håller bättre koll på hur mycket de rör sig. Att logga sin träning var också den fördel som flest respondenter upplevde följt av att kunna tävla mot sig själv. Förekomsten av upplevda nackdelar var få, men bland de som upplevde nackdelar handlade det om att respondenterna kände sig stressade eller dåliga när de presterade sämre än tidigare eller när andra presterade bättre. Avslutningsvis visade resultatet att majoriteten upplever att deras motivation till träning har påverkats av användandet av sociala träningsapplikationer, där merparten av dessa har svarat att motivationen mer eller mindre har ökat. Av detta har slutsatsen dragits att de sociala aspekterna av applikationsanvändandet är mindre viktigt. Det skulle också kunna dras paralleller mellan att logga sin träning och att behålla eller öka sin motivation till träning. Vilket på sikt skulle kunna hjälpa personer att motivera sig till rörelse, hålla igång med sin träning eller att sätta upp utmanande målsättningar.

I dagens samhälle ställs stora krav på läsning och läsförståelse. Således blir elevers läsande intressant att uppmärksamma. Utifrån detta kom funderingar hur läsmotiverade eleverna är i den svenska skolan och vad som kan göras för att inspirera till läsning. Enligt forskning är motivation en viktig del av läsande (Guthrie, Hoa, Wigfield, Tonks, Humenick & Littles 2007). Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning elever i årskurs 2 och 8 identifierar sig med läsmotiverande faktorer samt att jämföra vilka faktorer äldre och yngre känner igen. Studien syftar också till att göra jämförelser mellan faktorerna. Med syftet som bakgrund arbetades följande frågeställningar fram:   I vilken grad identifierar sig eleverna med faktorerna? Vilken relation finns det mellan faktorerna i förhållande till läsmotivation? Finns det likheter/skillnader mellan hur elever i årskurs 2 respektive årskurs 8 identifierar och värderar dessa faktorer?   I studien används en enkätmetodik. Elevernas svar analyseras utifrån studiens syfte och teori. Resultatet visar att flertalet elever har bristande engagemang för läsning, men majoriteten av eleverna anser att läsning är betydelsefullt. En skillnad mellan de olika åldersgrupperna är att eleverna i årskurs 2 har mycket goda läsrutiner medan hälften av eleverna i årskurs 8 har bristande läsvanor. Det är därför betydelsefullt att lyfta hur undervisningen kring läsning ska utformas för att utveckla eleverna på bästa sätt. Att skolan på ett genomtänkt sätt arbetar för att stimulera elevernas intresse för läsning och strävar efter att den bibehålls genom hela skolgången är viktigt.

Vad är det som gör att man börjar arbeta inom rekryterings- och bemanningsbranschen? Vad är det som motiverar en att stanna kvar inom branschen när man regelbundet arbetar övertid utan att få betalt? Den teknologiska utvecklingen gör att man kan ersätta det mesta inom en organisation - förutom medarbetarna - vilket gör att arbetsgivare behöver skapa en tydligare plan för hur man ska motivera medarbetarna (Randlert, Drömarbetsgivaren, 2017: 47). Sedan 1994 har det blivit allt vanligare att företag anlitar rekryterings- och bemanningsföretag. Det gör att konkurrensen mellan rekryterings- och bemanningsföretag blir större, både för att behålla medarbetarna på ett rekryterings- och bemanningsföretag men även för att attrahera de bästa kandidaterna på marknaden. Rekryterings- och bemanningsbranschen kännetecknas av att vara en tävlingsinriktad bransch där arbetsgivarna väljer att erbjuda ekonomiska belöningar i kombination med att ge de anställda uppskattning och bekräftelse för att de ska känna en hög motivation. Enligt motivationsteoretikern Herzberg är frihet och ansvar motiverande faktorer för individer. Vidare uttrycker Herzberg att de anställda själva ska känna till sina mål och vad det är som krävs för att uppnå de resultat som förväntas av dem. I tidigare forskning om rekryterings- och bemanningsbranschen är resultaten tvetydiga till vad det är som främst motiverar anställda att söka sig till dessa jobb; att prestera bra och att stanna kvar. Vi har hittat en hel del tidigare forskning som undersökt motivation hos anställda men då har undersökningarna främst genomförts kvantitativt. Därför är syftet med denna undersökning att komplettera tidigare resultat med kvalitativa infallsvinklar om rekryterings- och bemanningsbranschen på den svenska arbetsmarknaden. Vi anser att detta r ett viktigt omrde att underska då rekryterings- och bemanningsbranschen växer kontinuerligt och står inför utmaningar att inte förlora sina anställda till andra bolag.

Från litteraturen påverkar införandet av Web Services hos 25 storföretag och 3 myndigheter i Sverige. Undersökningen utfördes genom en enkät där motivations- och problemfaktorerna indelades i tre kategorier: innovation, organisation och miljö/omgivning och dessa graderades sedan på en femgradig skala. Den viktigaste kategorin enligt respondenterna var organisation. Dessutom lämnades möjlighet till att lämna egna faktorer och kommentarer. Inom kategorin innovation graderade respondenterna som högsta motivationsfaktorn att Web Services fungerar bra ihop med kommande standarder och som näst viktigast faktorn fördelar med plattformsoberoende. En av de högst graderade problemfaktorerna var säkerhetsproblem. Under kategorin organisation blev den viktigaste faktorn mer flexibla affärslösningar medan den högsta problemfaktorn var otillräcklig kunskap. Under kategorin miljö/omgivning graderades motivationsfaktorn att partners och leverantörer använder sig av tekniken högst och som högsta problemfaktorn att det råder tröghet hos omgivningen. Resultatet av detta arbete visar att faktorerna framtagna ifrån litteraturen är relevanta för de studerade svenska företag och myndigheter och i varierande grad inverkar på införandet av Web Services hos dem.

Syftet med denna studie är att få kunskap om vilka motivationsfaktorer som är viktiga hos elever i årskurs åtta och nio samt om motivationsfaktorerna skiljer sig åt hos elever som bedömer sig själva som motiverade respektive omotiverade. Syftet är också att få en fördjupad kunskap om hur omotiverade elever ser på sin skolgång i relation till motivation. Studien har både en kvantitativ och en kvalitativ forskningsansats som innebär att empirin har samlats in med hjälp av såväl enkäter som intervjuer i syfte att besvara studiens frågeställningar: ”Vilka motivationsfaktorer är av vikt hos elever som anser sig vara motiverade i skolarbetet jämfört med elever som anser sig vara omotiverade?” och ”Hur beskriver omotiverade elever sin upplevelse av sin skolgång med fokus på motivationsfaktorer?” Resultaten visar att de motivationsfaktorer som är av störst vikt för samtliga elever är att de känner sig nöjda med sina prestationer och att få bra betyg. Elever som betecknar sig som omotiverade har signifikativt färre motivationsfaktorer som de tycker är av vikt. Ett utmärkande undantag är att omotiverade elever har ett betydligt större behov än motiverade elever att ha en god relation med sina lärare. Intervjuerna med omotiverade elever bekräftar vikten av goda relationer som en motivationsfaktor. I första hand med läraren där dialog och förståelse efterfrågades, men också vikten av kamratrelationer och att känna trivsel i klassen. I intervjuerna framkom också önskemål om större variation i undervisningen och framför allt att fler lärtillfällen byggde på samarbete med andra framför ensamarbete.

Denna studie undersöker vad som får gitarrelever, som spelat en längre tidsperiod vid en kulturskola i Sverige, att finna lust och motivation till att fortsätta sin instrumentalundervisning. Eftersom kulturskolan är en frivillig organisation får elevens egen vilja ett betydande inflytande på undervisningsinnehållet. Det är därför intressant att, ur ett elevperspektiv, undersöka vilka faktorer som får dem att finna motivation. Syftet är att undersöka elevernas egen syn på sitt musicerande, vad som motiverar dem, och hur motivationsteorier och forskning om lärande kan tillämpas i undervisningen på en kulturskola. En kvalitativ intervju, med tre informanter som vid intervjutillfället gick på högstadiet och gymnasiet, har genomförts. Resultatet visar på nio olika aspekter som ger upphov till motivation: valet av instrument, övningstid, musicerande i hemmet, musicerande utanför kulturskolans väggar, självförtroende och självkänsla, låtval på lektionen, spela eller öva, lärarens inverkan och elevens framtidsorientering. Samverkan mellan dessa nio olika aspekter stimulerar elevens motivation att fortsätta. Vilken kombination som motiverar den enskilde eleven går inte exakt att veta, eftersom elevernas behov varierar, men det kan konstateras att som lärare är det viktigt att förmå ta elevens perspektiv för att finna ut de aspekter som motiverar till fortsatt musikaliskt lärande.

Studiens syfte är att beskriva vad som karaktäriserar revisorer i början på 2020- talet. Tidigare forskning har undersökt revisorers arbetssätt, stereotyper och hur individers personligheter skiljer sig åt utifrån olika motivationsfaktorer samt femfaktormodellen. Revisionsyrket genomgår ständigt förändringar vad gäller metodik och regelverk. Förutom detta innefattar revisorns roll ett stort ansvar i att göra uttalanden om att en organisations finansiella ställningar ger en rättvisande bild till allmänheten. Därför kan det tänkas att revisorer har vissa utmärkande personlighetsdrag. Tidigare forskning har visat att personlighetsdrag har en betydande inverkan på hur väl en individ passar i en viss yrkesroll. En individs personlighet är enligt femfaktormodellen sammansatt av fem olika personlighetsdrag där dessa tillsammans bildar en personlighet och skapar skillnader mellan individer. Samtidigt visar forskning att personliga attribut och beteenden kan skilja sig åt beroende på vilka faktorer en individ motiveras av, vilket även är en faktor som anses ha en betydande roll i anställdas prestation i arbetet. Studien baseras på en kvalitativ metod där datainsamling har skett genom tio intervjuer, fördelat på tre juniora revisionsassistenter, två seniora revisionsassistenter och fem auktoriserade revisorer. Studien avgränsas till de fyra största revisionsfirmorna, Deloitte, EY, KPMG och PwC, också kända som “The Big Four”. Studiens resultat visar att revisorer innehar samarbetsvilja och hög grad av social kompetens vilket är användbart eftersom yrket omfattas av mycket kundkontakt och teamarbete. Yrkets utvecklingspotential visar också att revisorer innehar en hög grad av målmedvetenhet. Förmågan att hantera stress anses också väsentlig för att kunna behärska arbetets tighta deadlines och den periodvis höga arbetsbelastningen. Studien visar även att individerna motiveras av liknande faktorer. Sammanfattningsvis dras en slutsats att vissa personlighetsdrag hos revisorer är mer framträdande än andra, där störst likheter har noterats avseende målmedvetenhet och extraversion. Dessutom är lön och arbetskollegor de två främsta motivationsfaktorerna.