Long-term and sustainable workforce planning in the Armed Forces requires a continuous recruitment at all levels, including officers. This comparative study of motivational factors intends to explore similarities and differences between Swedish and Norwegian cadets when they make their decision to seek further commitment as an officer in their own Armed Forces. The aim of this study is to create an awareness of these factors in order to assist the Swedish Armed Forces to improve the enlistment to officer training. The method used is an inductive textual analysis of Swedish and Norwegian studies conducted between 2007 and 2012. The analysis relates to the collected data, and Fabrizio Battistellis motivation categories are used in the analysis in order to structure motivational factors of the applicants. In this, the sub-questions about the motivational factors are linked to Battistellis typology and are addressed and answered. The study then carries out a comparative analysis of the outcome of the previously inductive approach. The purpose of this is to clarify any similarities and/or differences between the two countries. The study shows that there are some differences in motivational factors that influence Norwegian and Swedish candidates applying to the officer training, but also similarities. All three motivation categories, paleomodern – modern - postmodern, were represented at the two countries' candidates, but also some gender-related differences were found in both countries.

Idag är det många fler i Sverige som startar företag än tidigare. Samtidigt kan det också vara svårt att livnära sig på egenföretagande, bland annat då företag beskattas hårt i Sverige, vilket kan minska incitamenten. Enligt rapporter ökar ändå antalet egenföretagare, också verksamma inom kreativa näringar, trots kända motsättningar. Detta indikerar att det finns många incitament till att bli egenföretagare, men vilka är dessa? Den här studiens syfte är att öka förståelsen för vad som motiverar designande och tillverkande egenföretagare inom textilbranschen att driva sina verksamheter. Undersökningen gjordes genom en kvalitativ fallstudie där sju olika företag verksamma inom den specifika yrkesgruppen intervjuades påm ämnet motivation och vad som driver just dem att driva företag. Respondenternas svar sammanställdes och analyserades därefter med stöd av vetenskapliga forskningsteorier på området. Underökningen kom fram till att de medverkande egenföretagarna motiverades av faå vara kreativa och skapande i sin yrkesroll, likaså av att få arbeta självständigt och med sina egna idéer. De motiverades också av att tjäna pengar så att de kunde få en större inkomst och för att deras verksamheter skulle kunna växa och utvecklas med tiden. Andra motiverande faktorer var också att känna bekräftelse och framgång, samt visionen om att kunna bygga upp någonting eget. De medverkande ansåg också att betydelsen av att få arbeta med något de brinner för var mycket stor, eftersom det i flera fall genererade en större upplevd meningsfullhet i deras arbetsliv.

No description available.

Föreliggande studie syftade till att undersöka om det fanns något samband mellan respondenternas upplevda tillfredsställelse gällande motivationsfaktorer och deras upplevda tillfredsställelse gällande hygienfaktorer på arbetet. Vidare syftade studien till att se om personlighetsdraget extraversion predicerar respondenternas upplevda tillfredsställelse av hygien- och motivationsfaktorer på arbetet. 61 respondenter från två olika organisationer fick svara på en enkät med personlighetsfrågor som konstruerades med hjälp av mätverktyget “Ten item personality inventory”. Vidare fick respondenterna svara på frågor angående deras upplevda tillfredsställelse av hygien- och motivationsfaktorer på arbetet som konstruerades utifrån Herzbergs tvåfaktorsteori gällande arbetstillfredsställelse och arbetsmotivation. Resultatet som kunde utläsas av enkäten påvisade ett statistiskt signifikant samband mellan respondenternas upplevda tillfredsställelse av hygienfaktorer och deras upplevda tillfredsställelse av motivationsfaktorer på arbetet. Inget statistiskt signifikant samband kunde upptäckas i föreliggande studie mellan personlighetsdraget extraversion och respondenternas upplevda tillfredsställelse av hygien- och motivationsfaktorer på arbetet. / The present study aimed to investigate whether there is any connection between the respondents perceived satisfaction regarding motivational factors versus their perceived satisfaction regarding hygiene factors at work. Furthermore, the study aimed to see if the personality trait extraversion predicts the respondents perceived satisfaction with hygiene and motivational factors at work. 61 respondents from two different organizations were asked to answer a questionnaire with personality questions that were constructed using the measuring tool "Ten item personality inventory". Furthermore, the respondents had to answer questions regarding their perceived satisfaction of hygiene and motivational factors at work, which were constructed on the basis of Herzberg's two-factor theory regarding job satisfaction and work motivation. The results that could be deduced from the survey showed a statistical significant relationship between the respondents perceived satisfaction of hygiene factors and their perceived satisfactions of motivational factors at work. No statistical significant relationship were found in the present study between the personality trait extraversion and the respondents perceived satisfaction with hygiene and motivational factors at work.

Syftet med uppsatsen är att bidra med kunskap kring vad som motiverar studenter att arbeta vid sidan av deras pågående studier. Frågeställningarna som studien har som avsikt att besvara berör vilka faktorer som är drivande i studenternas val att arbeta samt hur deras arbete påverkar deras pågående studier. Undersökningen har haft ett kvalitativt tillvägagångsätt, där sex studenter som arbetar vid sidan av sina studier har intervjuats. Teoretiska perspektiv från Ryan och Deci (2000) och Herzberg (1993) har varit centrala och användes för att analysera intervjumaterialet. Resultatet från uppsatsen visar att studenterna arbetar för att bli mer konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden, vilket är en typ av yttre motivation. De upplever en inre motivation till deras arbetsuppgifter där de har utvecklande och ansvarsfulla uppgifter som påverkar deras lärande positivt. Deras arbete påverkar deras heltidsstudier på så sätt att de är mindre på plats i skolan och läser mindre av kurslitteraturen. Det har även en påverkan på deras hälsa där de under hektiska studieperioder upplever en ökad stress. / The purpose of this study is to examine what motivates students to work alongside their ongoing full-time studies. This study intends to clarify the factors that are motivating the students to work and how their work affects their ongoing studies. This study has a qualitative approach, where six students who are working alongside their studies have been interviewed. Theoretical perspectives from Ryan and Deci (2000) and Herzberg (1993) have been central and used to analyze the interview material. The results of this study shows that the students work alongside their studies mainly to make them more competitive in the labor market, which is a part of the external motivation. They experience an inner motivation regarding their work assignments where they get responsible task and develop, which leads to positive impact on their learning and competence. Their work affects their full-time studies by less attendance at important parts of the education and less reading of the course literature. It also affects the students mental health where they experience increased stress during hectic study periods.

Syftet med studien är att utveckla kunskap om yrkesverksamma pedagogers motivation till vidareutbildning. Metoden bestod av kvalitativa semistrukturerade intervjuer som utfördes på fem pedagoger som arbetade i Sverige. Analysen bestod av en Interpretativ Fenomenologisk Analys och resultaten pekar på att det finns både inre och yttre motivationsfaktorer till att vidareutbilda sig. Utöver det så visar resultaten att de inre motivationsfaktorerna var starkast när det kommer till motivation till vidareutbildning. Dessa motivationsfaktorer består bl.a av en tro på att pedagoger är viktiga för samhället, konsekvenser av elever, ämnes- och intresse relaterade motivationer och hur kollegor kan påverka motivationen.

I en bransch där krav från olika håll ställs på de anställda är det viktigt att som arbetsgivare veta hur de ska göra för att främja motivationen på arbetsplatsen. Bankanställda ska idag bl.a. bygga upp ett förtroende i samhället, vara ansiktet utåt för bankens varumärke och bygga långvariga relationer med kunder, helst i flera generationsled och samtidigt hålla en hög kompetensnivå och leverera en bra produkt till sina kunder. Deci och Ryans Self-determination theory (SDT) delar in motivationen i två huvudkategorier, inreoch yttre motivation. Kasser och Ryan har sedan skapat Aspiration index, som fungerar som instrument för att mäta motivation. Indexet kategoriserar olika typer av livsmål och skapar inre- och yttre motivationsfaktorer utifrån dessa. Studiens syfte är att undersöka vilka motivationsfaktorer från Kasser och Ryans index som värdesätts högst hos de bankanställda och om denna prioritering skiljer sig mellan bankerna. Med hjälp av insamlade data, via enkäter, från 3 olika bankkontor drar vi slutsatsen att samtliga medarbetarna anser att inre motivationsfaktorer är viktigare än yttre motivationsfaktorer. Vi har även kunnat visa att det bland vissa av dessa faktorer även finns skillnader i värdesättning mellan de olika bankkontoren, där slumpen kunnat uteslutas.

En förutsättning för att möta de krav som råder på arbetsmarknaden för unga arbetstagare är att inneha arbetsmotivation. Arbetsmotivation är ett samlingsnamn för faktorer som påverkar människans sätt att agera i olika situationer och kan delas in i inre och yttre motivation. Inre motivation innebär en känsla av fri vilja där individen agerar utifrån intresse att skapa tillfredsställelse på arbetsplatsen. Yttre motivation innebär att skapa en tillfredsställelse genom yttre konsekvenser, vilket kan vara belöningar. Syftet med denna studie är således att undersöka arbetsmotivation med fokus på inre och yttre motivationsfaktorer bland unga vuxna i åldern 20–25 år utifrån en kvalitativ ansats. Det är även av intresse att studera om det föreligger någon skillnad mellan män och kvinnor. Materialet har samlats in via tio semistrukturerade intervjuer och analyserats utifrån en tematisk analys. Resultatet visar att ansvar, kompetensutveckling och feedback är inre motivationsfaktorer som påverkar unga vuxnas arbetsmotivation. De yttre motivationsfaktorerna är belöningar, sociala relationer samt tydliga riktlinjer. Det råder även ingen större skillnad mellan män och kvinnor vad det gäller arbetsmotivation. Utöver detta visar resultatet att unga vuxna anser att ett arbete i slutändan inte ska betraktas som ett jobb utan som en rolig aktivitet för att uppnå maximal arbetsmotivation. / A presumption for meeting the demands of the labor market for young workers is to have work motivation. Work motivation is a generic label for factors that influence a person's way of acting in different situations and can be divided into internal and external motivation. Internal motivation means a sense of free will where the individual acts on the basis of interest in creating satisfaction in the workplace. External motivation means creating satisfaction through external consequences. The purpose of this study is to study work motivation with focus on internal and external motivational factors among young adults aged 20-25 years based on a qualitative approach. It is also of interest to study if there is any difference between gender. The material was collected through ten semi-structured interviews and analyzed on the basis of a thematic analysis. The result shows that responsibility, skills development and feedback are internal motivational factors that influence young adults' work motivation. The external motivating factors are rewards, social relationships and clear guidelines. There is also no major difference between men and women in terms of work motivation. In addition, the results show that young adults believe that a job in the end should not be regarded as a job, but as a fun activity in order to achieve maximum work motivation.

Rebranding har idag blivit en vanligt förekommande marknadsföringsstrategi som många företag använder sig av. Rebranding syftar till att öka en organisations relevans genom att göra en förändring i organisationens identitet eller ett försök att ändra uppfattningen om varumärket hos externa intressenter. Det är ett långsiktigt mål och innebär inte bara förändring av organisationens visuella identitet, utan också förändring inom organisationen. Det har gjorts mycket forskning kring utformandet av rebrandingprocessen och vad rebranding har förpåverkan på varumärken. Dock har det gjorts väldigt lite forskning kring vad det egentligen är som gör att organisationer väljer att genomgå en rebranding. Denna studie har därför som syfte att undersöka vilka motivationsfaktorer som ligger bakom en rebranding. Vidare fokuserar studien specifikt på ett second hand företag, då det finns ett upplevt gap inom det området i tidigare forskning. Därmed analyserar studien ett fallföretag för att få en djupinblick och förståelse för vad det är som driver företaget till att genomgå en rebranding. Studien utgår från en kvalitativ fallstudiedesign då syftet med studien är att skapa förståelse. Insamling av material har skett genom semistrukturerade intervjuer med utvalda respondenter från fallföretaget. Studien redogör för fallföretagets olika bakomliggande motivationsfaktorer för rebranding och analyserar och diskuterar dessa utförligt. Studien är på svenska. / Today, rebranding has become a common marketing strategy that many companies use. Rebranding aims to increase the relevance of an organization by making a change in the organization’s identity or an attempt to change the perception of the brand with external stakeholders. It is a long-term goal and involves not only a change in the organization's visual identity, but also a change within the organization. A lot of research has been done regarding the design of the rebranding process and what impact rebranding has on brands. However, very little research has been done regarding what it actually is that makes organizations choose to undergo a rebranding. Therefore, this study aims to investigate the motivational factors behind a rebranding. Furthermore, the study focuses specifically on a second hand company, since it is an experienced gap in that area in previous research. Thus, the study analyzes a case company to gain a deep insight and understanding of what it is that drives the company to undergo a rebranding. The study is based on a qualitative case study design as the purpose of the study is to create an understanding. The material has been collected through semi-structured interviews with selected respondents from the case company. The study describes the case company’s motivational factors for rebranding and analyzes and discusses these in detail. The language of this study is Swedish.

Bakgrund: Bröstcancer har kommit att bli den vanligaste cancerformen för kvinnor och omkring 20 kvinnor varje dag får beskedet att dem har bröstcancer. Uppkomsten till varför bröstcancer uppstår är inte heller helt klarlagd men en av riskfaktorerna för både uppkomst och återfallsrisk är fysisk inaktivitet. Under behandling av bröstcancer visar forskning att det endast är 32 procent av kvinnorna som uppnår en rekommenderad fysisk aktivitetsnivå. Fysisk aktivitet under behandling av bröstcancer har visat sig ha god effekt på bland annat fatigue, vilket är den vanligaste biverkningen av cytostatika. Motivationen till att vara fysiskt aktiv under behandling styrs också av en rad olika faktorer. Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka motivationsfaktorer som upplevs vara bidragande till att bibehålla – eller öka den fysiska aktivitetsnivån under behandling av bröstcancer hos kvinnor. Metod: Angreppssättet som applicerades i föreliggande studie var av kvalitativ karaktär. Insamlingen av empiri skedde med hjälp av semistrukturerade intervjuer från sex kvinnor som var under behandling av bröstcancer. I bearbetning och analys användes en innehållsanalys. Det teoretiska ramverket som avvändes var Self-determination theory. Resultat: Resultatet visar på att motivationen till fysisk aktivitet under behandling av bröstcancer styrs av en rad olika motivationsfaktorer, både yttre och inre. Totalt identifierades tio underkategorier som upplevs bidra till motivation att vara fysisk aktiv under bröstcancerbehandling. I föreliggande studie fanns det inget som gav stöd åt upplevd amotivation till fysisk aktivitet. Diskussion: I föreliggande studie finns det likheter med tidigare forskning kring det valda forskningsområdet. Motivationen av att vara fysisk aktiv under behandling av bröstcancer tycks bero på en tidigare vana och erfarenhet av fysisk aktivitet före diagnos- och behandling. Vidare upplevs socialt stöd, fysisk miljö, hjälpmedel, covid-19, begränsningar, mående och hälsa, självförtroende och positiva känslor och glädje bidra till motivationen att vara fysisk aktiv. Slutsats: Föreliggande studie visar att både det valda forskningsområdet och begreppet motivation är komplext. Vad som motiverar en kvinna till att vara fysisk aktiv under behandling behöver nödvändigtvis inte vara det som motiverar en annan. Även om studien kunnat identifiera olika typer av inre- och yttre motivationsfaktorer så regleras dessa av både en inre-, integrerad-, identifierad-, introjicerad- och extern reglering. / Background: Breast cancer has become the most common form of cancer for women and about 20 women are told every day that they have breast cancer. The origin of why breast cancer occurs is also not completely clear, but one of the risk factors for both onset and recurrence risk is physical inactivity. During treatment of breast cancer, research shows that only 32 percent of women achieve a recommended level of physical activity. Physical activity during the treatment of breast cancer has been shown to have a good effect on, among other things, fatigue, which is the most common side effect of chemotherapy drugs. The motivation to be physically active during treatment is also governed by a number of different factors. Purpose: The purpose of the present study is to investigate which motivational factors are perceived to contribute to maintaining - or increasing the level of physical activity during the treatment of breast cancer in women. Method: The approach applied in the present study was of a qualitative nature. The collection of empirical data took place with the help of semi-structured interviews from six women who were undergoing treatment for breast cancer. A content analysis was used in processing and analysis. The theoretical framework used was Self-determination theory. Results: The results show that the motivation for physical activity during the treatment of breast cancer is governed by a number of different motivational factors, both external and internal. A total of ten subcategories were identified that are perceived to contribute to motivation to be physically active during breast cancer treatment. In the present study, there was nothing to support perceived motivation for physical activity. Discussion: In the present study, there are similarities with previous research on the chosen research area. The motivation to be physically active during the treatment of breast cancer seems to be due to a previous habit and experience of physical activity before diagnosis and treatment. Furthermore, perceived social support, physical environment, aids, covid-19, limitations, mood and health, self-confidence and positive emotions and joy contribute to the motivation to be physically active. Conclusion: The present study shows that both the chosen research area and the concept of motivation are complex. What motivates a woman to be physically active during treatment does not necessarily have to be what motivates another. Although the study has been able to identify different types of internal and external motivational factors, these are regulated by both internal-, integrated-, identified-, introjected- and external regulation.