Reglering och styrning av barns beteende och agerande kan ses som en del av deras uppfostran i såväl förskolan som i det övriga samhället. Men vad är det som regleras och vad eller vem är det som styr och reglerar och vad förväntas regler och styrning leda till? Kan barns motstånd ses som betydelsefullt? Den här studien har som syfte att belysa ovanstående frågor men den berör även barns förmåga att självreglera samt vilka former makthandlingar kan ta i den institutionella förskolemiljön. Det teoretiska perspektivet som används i analysen av det empiriska materialet bygger på maktbegrepp och tankar vilka lånats ifrån Foucault med tyngdpunkt på reglering och styrning. Studien bygger på ett antal observationer gjorda i förskolemiljö. Det som bland annat blir synligt i resultatet är att barn anpassar sig till de regler som pedagoger satt upp men även att de reglerar varandra samt att barn i stora grupper verkar styras av fler regler än individen. Det som regleras är bland annat beteende, agerande och rumslig kontext, vissa aktiviteter ska ske på bestämda platser men även individantalet på dessa platser regleras i stor utsträckning. Förskolemiljöerna är därmed en aktiv del i den styrning och reglering som existerar och pedagogerna använder sig ofta av miljön för att tydliggöra regler. Det visuella i miljön kan tänkas underlätta för barns inlärning av regler, förhållningssätt och självreglering men är inte alltid tillräckligt enligt denna studie. En del barn besitter förmågan att självreglera i vissa situationer medan andra barn har svårigheter och behöver stöd i de samma. Detta innebär att det finns ett behov av kunskap hos pedagoger i hur stöttning av barns förmåga att självreglera kan utformas. Det som också blir synligt i resultatet är ett frekvent förekommande motstånd mot regler och styrning. Motståndet sker på olika sätt och ibland i ganska subtila former men kan ses som barns möjlighet att utöva delaktighet och erhålla inflytande över sin tillvaro i förskolan.

Föräldrasamverkan är viktig och många gånger helt avgörande för att målen, som finns för verksamheterna, ska kunna nås. Vår teori, som stödjer sig på Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsteori, är att föräldrasamverkan, vilken äger rum i mesosystemet, är en viktig del av en specialpedagogs arbete. Ingen av de specialpedagoger vi intervjuat har sagt emot detta. De allra flesta har svarat att det är en förutsättning för att de ska kunna göra ett fullvärdigt arbete. Förutsättningarna för samverkan skiljer sig åt i verksamheterna. De har arbetat sig fram till olika mer eller mindre lyckade samverkansstrategier för att kunna nå sina mål. Kanske de genom att snegla lite på varandras arbetssätt skulle kunna förändra sitt eget arbete till ett sätt som skulle kunna ge en högre måluppfyllelse. Målet för samtliga verksamheter måste vara att barnet/individen ska kunna leva ett värdigt liv i samklang med resten av världen.Inledningsvis talar vi om ett återförande av ansvaret för den grundläggande fostran till hemmet. En av andra vägar mot detta, skulle kanske kunna vara att vi i skolverksamheterna lånade tankarna från barn- och ungdomshabiliteringen om att se familjerna som en helhet för samverkan. I vår undersökning har vi fått beskrivet för oss hur habiliteringen har utvecklats från en reaktiv verksamhet, där arbetet ofta gick ut på att så fort som möjligt försöka dämpa föräldrarnas ångest över sitt barns funktionsnedsättning, till en proaktiv verksamhetskultur, där arbetet präglas av kontinuitet med bl. a. föräldrautbildning. Intresse har väckts hos oss för vad som skulle hända om skolverksamheterna genomgick samma utveckling.

Studiens syfte är att undersöka vilka makttekniker pedagoger använder samt hur barnens motstånd kommer till uttryck vid övergångarna från den fria leken till planerade aktiviteter. I vår studie har vi utgått från våra frågeställningar. Vilka makttekniker använder pedagogerna för att bryta barns lek och samla de inför nästa aktivitet? Vilken typ av motstånd kommer till uttryck i barngruppen gentemot pedagogerna? För att få svar på våra frågeställningar gjorde vi en kvalitativ studie på en förskola i ett mindre samhälle. Metoden som vi använde var observation genom filmning. Därefter transkriberade vi vårt insamlade material och strukturerade det efter fyra teman.Grunden för vårt analysarbete är Michel Foucaults teori om makt och styrning. Vi har även kompletterat med studier av Dolk, Nordin-Hultman, Markström och Tullgren som även de har utgångspunkt i Foucaults teorier med i sin forskning. Resultatet av vår studie visar att det finns många olika makttekniker som pedagogerna använder för att styra barnen i önskvärd riktning. Vår studie visar också på hur bjällran som är en disciplineringsteknik styr både barn och pedagoger i verksamheten. Barnen använder sig av olika motståndsstrategier beroende på vilken styrteknik pedagogerna använder och även när barnen gör motstånd tvingas de att inordna sig i verksamhetens rutiner. De slutsatser vi har gjort är att den makt pedagogerna använde sig av för att styra barnen i önskvärd riktning har skett i all välmening.

Detta examensarbetes syfte är att undersöka påverkansfaktorer kring studie och yrkesvägledares val av gruppbaserad studie och yrkesvägledning på högstadiet. I genomförandet av detta arbete har vi valt att intervjua sex personer, vilka arbetar som vägledare på olika grundskolor. Studien är gjord med ett kvalitativt förhållningssätt för att särskilja informatörernas sätt att tänka, samt att hitta mönster i deras förhållningssätt. Teorier i arbetet är hämtade från flera skilda forskningsfält, sociologi, filosofi och det organisationsteoretiska. Dessa teorier har hjälpt till att ge en ökad förståelse om intervjupersonernas handlingar ur olika perspektiv. Med utgångspunkt i frågan om vägledning i grupp sammanställer vi resultatet kring huruvida det finns ett motstånd eller inte. Analysen av intervjuerna visar att individcentrerade samtal är dominerande hos intervjupersonerna. Vi har erfarit att intresset finns för att fördjupa sina kunskaper i användandet av vägledning i grupp och få in det i arbetet på ett naturligt sätt.

Bakgrunden till min studie är statsmakternas ökade krav på matematikkompetens i lärarutbildningen och den tar sin utgångspunkt i forskning om vuxnas lärande i matematik och i forskning om affektiva faktorer i matematikdidaktik. Syftet med magisteruppsatsen är att undersöka på vilka olika sätt lärarstudenter reagerar på statsmakternas krav. De dialektiska relationerna mellan motivation och motstånd hos studenter som tvingas återuppta studier i matematik undersöks kvalitativt och kvantitativ i en enkät. Resultaten visar att lärarstudenters lärande måste ses utifrån den vuxnes komplexa lärandesituation. Motivation och motstånd kan tas tillvara eftersom de båda rymmer lärandepotential. De bakomliggande orsakerna kan genom analyser och kategoriseringar synliggöra graden av förändringsbenägenhet hos drivkrafterna motivation och motstånd. / In 2007 mathematics was made into a compulsory subject in Swedish Teacher Training and the resulting increased requirements in mathematics for all teacher students, regardless of major, offers an occasion to study the affective dimensions in mathematics. The aim is to investigate different reactions demonstrated by teacher students when confronted with the new requirements. Motivation and resistance and the dialectic relationship between them are reviewed in a quantitative and qualitative study. The results shows that learning for teacher students includes the emotional, social and societal dimensions of adult learning and that both motivation and resistance includes a potential for learning.

Förändring inom organisationer är idag oundvikligt om företag vill fortsätta att vara relevanta på marknaden. Förändringar sker mer frekvent i dagsläget eftersom företag utvecklas allt fortare vilket har gjort att förändringsledning har fått större intresse. Förändringar sker parallellt med varandra, stora omfattande förändringar till små detaljer som justeras på respektive avdelning. I denna studie undersöker vi hur en speditionsavdelning arbetar med förändringar, både från ett ledarskapsperspektiv och ur ett medarbetarperspektiv. Vi använder oss av välkända modeller inom förändringsledning såsom Kotter åttastegsmodell, Lewins trestegsmodell, ADKAR och Förändringskurvan. Lewins modell och Kotters modell är relaterade till ledningen av förändringar och ADKAR och Förändringskurvan är relaterade till hur förändringar påverkar på individnivå. Studien består av sex intervjuer och tre förändringar inom organisationen analyseras. Slutsatsen av studien blir att alla steg i Kotters modell följs i en av förändringarna medan resterande förändringar fortfarande arbetas med idag och därför kan inte alla steg verifieras. I en av förändringarna ser vi att inställningen hos medarbetarna följer Förändringskurvan medan i de två andra förändringarna skiljer de sig från Förändringskurvan på grund av dess olika omfattning. / Changes within organization are today inevitable if companies want to continue to be relevant in the market. Changes occur more frequently nowadays since companies are developing more rapidly, which has meant that change management has gained a greater interest. Changes take place in parallel with each other, large comprehensive changes to small details that are adjusted in each department. In this case study, we examine how a freight forwarding department works with organizational changes, both from a leadership perspective and from an employee perspective. We use well-known models in change management such as the Kotter eight-step model, Lewin's three-step model, ADKAR and The Change Curve to analyze the changes. Lewin's model and Kotter's model are related to the management of change and ADKAR and The Change Curve are related to how changes affect on an individual level. This case study consists of six interviews and three changes within the organization are analyzed. The conclusion of the study is that all steps in Kotter's model are followed in one of the changes, while the company is still working with the remaining changes and all steps could not be verified. In one of the changes, we see that the attitude of the employees follows the Change Curve while in the other two changes they differ from the Change Curve due to its different extent.

Denna studie handlar om kvinnors chefskap och motstånd som de upplevt i kvinno- och mansdominerade organisationer i Sverige. Undersökningen omfattar sammanlagt fem kvinnliga chefer. Där tre kommer från kvinnodominerade organisationer och där två kommer från mansdominerade organisationer.  Studien visade på att alla kvinnliga chefer upplevt någon typ av motstånd samt att motståndet som alla respondenter upplevt på sina arbetsplatser såg lite olika ut beroende på vad de jobbade med. Kvinnors upplevelser av motstånd mot sitt chefskap tolkades utifrån teorin symbolisk interaktionism, genom teoretikerna George Herbert Mead och Erving Goffmans olika perspektiv samt genom Berit Ås och hennes fem klassiska härskartekniker. Det fanns dock mer skillnad mellan mans- och kvinnodominerade organisationerna än vad det fanns likheter. Eftersom det var fler kvinnor som var chefer i de kvinnodominerade organisationerna och det var färre kvinnor som var chefer i de mansdominerade organisationerna. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det inte är könet som bestämmer vem man är som chef utan att det har att göra med hur man är i uppförandet som chef mot sina anställda. Chefsegenskaperna ansågs vara viktigare än könet. / This study is about women's leadership and resistance that they experienced in female- and male-dominated organizations in Sweden. The survey covers a total of five female managers. Where three come from female-dominated organizations and where two come from male-dominated organizations. The study showed that all female managers experienced some type of resistance and that the resistance that all respondents experienced in their workplaces looked a little different depending on what they worked with. Women's experiences of resistance to their leadership were interpreted based on the theory of symbolic interactionism, through the different perspectives of theorists George Herbert Mead and Erving Goffman, and through Berit Ås and her five classic ruler techniques. There were more differences between the male- and female-dominated organizations than there were similarities. Because there were more women who were managers in the female-dominated organizations and there were fewer women who were managers in the male-dominated organizations. The majority of women thought that it is not gender that determines who you are as a manager, but that it has to do with how you behave as a manager towards your employees. Managerial qualities were considered more important than gender.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares erfarenheter av att möta yngre barns motstånd i form av icke-verbala uttryck för att främja en demokratisk miljö i samband med måltider. Frågeställningarna som besvaras handlar om förskollärarnas upplevelser av hur barn gör icke-verbala motstånd under måltiderna och hur förskollärarna beskriver att de bemöter barns motstånd för att främja en demokratisk måltidsmiljö. Studien har genomförts med en kvalitativ metod och enskilda semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Som teoretisk utgångspunkt har studien inspirerats av Janusz Korczaks barnsyn och pedagogik där respekt, rättigheter och demokrati blir framträdande. Resultatet analyserades fram genom en tematisk analys där det framkom att barnen gör öppna motstånd med hjälp av sitt kroppsspråk och olika redskap. De använder sig även av undvikande och andra uttryck som ljud och känslor för att uttrycka sig. Förskollärarna beskriver det som viktigt att skapa en tydlig struktur inför och under måltiden för att skapa förutsättningar för en demokratisk måltidsmiljö. En stor del av deras bemötande handlar om att tolka barnens uttryck och att anpassa bemötandet efter vilket barn de har framför sig.

This essay is based on the fact that both private and public organizations are facing constant organizational changes, which is due to, for example, globalization, changing consumption patterns and political decisions. At the same time, the research shows that the majority of change initiatives do not achieve the desired result or even fail. The purpose of this study is to contribute with increased understanding of the middle manager's possible role as a change agent in the event of an organizational change. The research design consists of a case study ata municipal housing company with a focus on a newly appointed middle management role, the property manager, who manages two parallel organizational changes. The role of the middle manager is also a result of the internal organizational change. Based on semistructured interviews with nine middle managers, the answers are coded into five theme areas: Interpretation of the change work, Participation and influence, Middle managers' responsibilities in the change work, Support from the management and Middle managers and resistance. These five themes form the basis for the study's analysis and conclusions. The study comes to the following conclusions: to recognize middle managers as a strategic asset within organizational change, to ensure that middle managers have the right conditions and access to decision-making processes, that middle managers have the right training to be able to work strategically with change measures and to give middle managers time to both driving change and operational work.

Denna kvalitativa undersökning utforskar den utmaning många elever står inför inombildutbildningen: övertygelsen om att "Jag kan inte rita". Detta självbegränsande övertygelse utgör ett hinder för konstnärligt uttryck och väcker frågor om hur vår uppfattning om konst och lärande inverkar vår förmåga att uttrycka oss.Genom mina erfarenheter av att hålla graffitiworkshops i icke-traditionella lärmiljöer observerade jag en kontrasterande bild. Deltagare, inklusive de som tidigare hade uttryckt "Jag kan inte rita," visade öppenhet för konstnärlig skapelse och självuttryck. Denna klyfta mellan traditionell bildundervisnings självbegränsande övertygelser och den öppna utforskningen inom en graffitiworkshop väcker intressanta frågor om hur olika lärmiljöer formar elevers syn på lärande och konst samt deras egna förmågor. Denna uppsats syftar till att undersöka dynamiken bakom lärandet i det extramurala rummet med fokus på bildskapande graffitiaktiviteter. Genom att analysera gruppers interaktioner, deltagarnas engagemang och självuppfattning strävar jag efter att belysa hur graffiti, som ensamtida konstform, kan underlätta positivt, motiverat och självuttryckande lärande. Denna undersökning syftar till att bidra till förståelsen av hur extramuralt lärande kan vara en plats för att övervinna självbegränsande övertygelser och främja en berikande syn på konstnärligt skapande.