No description available.

Inner resistanceThe aim of this study was to investigate the existence of an internal resistance to a work-related change in people who are long-term sick, and if this is related to an identification as “long-term sick”. A second purpose to the study was to research in which way this internal resistance to a work-related change manifests and point to possible solutions. A qualitative study was conducted with interviews of experts and people on sick leave to illuminate the subject. The main result was divided into interviewed groups. The result of the experience suggest that internal resistance to a work-related change associated with an identification exists and is ingrained thought patterns that often manifests itself as learned helplessness, learned limitations and fear of an unknown future. As solutions were suggested mental training, improved goal setting and more positive attitude. The focus of these answers pointed in the same direction for both the interviewed groups.

Studien har undersökt hur det går till när genusroller bildas genom genusrelationer. Fem kvinnor i manliga arenor intervjuades genom fallstudier. Kvinnorna framstod som starka individer som strävade efter jämställdhet i sina handlingar, det kan ses som ett motstånd mot genusrelationer som devalverar kvinnor. Ibland är relationerna komplexa och motsägelsefulla, då osynliga normer påverkar individer omedvetet. De kännetecknas av både en kontinuitet och fragmentering. Relationerna påverkas av mäns makt i samhället. Jämställdhet framstår ibland som ett sätt att vara politiskt korrekt. Kvinnorna har mött motstånd och ifrågasättande från män och kvinnor. Kvinnorna i studien har utvecklats och lärt sig att undkomma förtryckande strukturer genom sina genusrelationer. De verkar på det sättet vara mer medvetna om sina behov och styr sina genusrelationer i riktning mot själförverkligande. Trots det visar studien att maktrelationer som underordnar kvinnor ständigt återskapas genom att det finns en könsmaktsordning som värderar kvinnor lägre än män.

Syftet med denna uppsats är att med hjälp av diskursanalys granska hur makt, motstånd och identiteter skildras i de seriösa serieböckerna Persepolis av Marjane Satrapi, An Arab in America av Toufic El Rassi samt Maus av Art Spiegelman, som alla på ett eller annat sätt handlar om migration. Jag använder teorier som Michel Foucault och Chandra Talpade Mohanty har lagt fram och också litteratur om diskursanalys. Syftet är även att studera synen på serier som berättandeform. Jag diskuterar målgrupper för serieberättelser och huruvida serier håller på att ta sig in i "finkulturen". Där använder jag bland annat Ernesto Laclau och Chantal Mouffes teorier om diskursers kamp med varandra om makt och hegemoni. Med deras begrepp kan serier sägas befinna sig i ett "diskursivt fält" i förhållande till andra mer hegemoniska diskurser. Min slutsats är att seriösa serier håller på att bli en mer etablerad genre med egna uttrycksmedel men samtidigt fungerar som en form av motstånd mot finkulturen och mot hur och vem som tillåts berätta.

I dagens globala samhälle har behovet av vinst och kostnadseffektivitet blivit allt mer genomsyrande för företag inom det privata näringslivet. För att uppnå organisationers mål behöver ledningen kontrollera de anställda så att saker och ting blir gjorda inom en viss tid samt att arbetsuppgifterna sköts på rätt sätt. Detta har ledningen, i kraft av sin överordnade position, rätten att besluta över. En central tanke inom det arbetssociologiska perspektivet på motstånd är att motståndet från de anställda mot ledningen bottnar i det ojämlika maktförhållandet där de anställda är subordinerade ledningen, men också att det är en följd av för hög grad av kontroll från ledningens sida. Motstånd från de anställda mot ledningen är därmed i fokus för undersökningen. Syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse för hur de anställdas motstånd kan relateras till ledningens olika val av kontrollstrategier. För att kunna uppnå syftet har åtta kvalitativa intervjuer genomförts på två olika företag, Högskolan och Restaurangen. Organisationerna är verksamma inom olika kontexter med avseende på deras kontrollstrategier. Med tanke på begreppet motstånd och dess komplexitet har studien utgått från följande definition: självmedvetet regelbrytande. Studiens resultat tyder på att Högskolan leds med kontrollstrategin frihet under ansvar medan Restaurangen leds med direkt kontroll. Förklaringarna till det ligger bland annat i att Högskolan är en offentlig verksamhet och har inte samma vinstintresse som Restaurangen. En annan förklaring till valet av kontrollstrategi ligger i företagens vitt skilda arbetsprocesser. På Högskolan ägnar sig de anställda åt forskning och undervisning i huvudsak. Det handlar om att skaffa sig ny kunskap samt att förmedla denna vidare till studenter. Denna arbetsprocess kräver därmed en stor frihet och självständighet för att den ska fungera korrekt. Arbetsprocessen på Restaurangen ser helt annorlunda ut. Där handlar det om att snabbproducera mat och det finns ett mycket tydligt fokus på effektivitet och produktivitet. Det behovet har Restaurangen för att kunna överleva och stå sig konkurrenskraftigt. Arbetsprocessen är på så sätt upplagt för en annan kontrollstrategi i form av direkt kontroll, där de anställda leds med mycket regler och tydlig arbetsdelning. Det får också till följd att handlingsfriheten hos de anställda är mycket begränsad. Resultaten pekar på både för- och nackdelar med den stora friheten som de anställda på Högskolan tilldelas. De anställda hävdar att det är bekvämt och skönt med så stor frihet men att det också kan vara jobbigt med för mycket ansvar. Resultaten visar också på att de anställda känner värdighet i arbetet. På Restaurangen uttrycker de anställda ett stort missnöje över de stressiga arbetsvillkor som råder. Det poängteras att ledningens överdrivna vinstintresse och besparingar i personalkostnader har lett till orimliga nivåer i arbetsbelastningen. Det har lett till att de anställda känner en brist på värdighet vilket är en bidragande orsak till ett ökat motstånd från de anställda. Motståndet beror bland annat på ett allmänt missnöje över arbetsvillkoren men de anställda har poängterat att det är den höga stressen som har medfört att de ibland inte följer de regler som gäller på arbetsplatsen, just på grund av att de inte hinner följa alla regler.

Sammanfattning Sverige har sedan lång tid tillbaka varit ett ledande land i såväl ekonomi som tillväxt. Att Sverige inte varit delaktiga i de två världskrig som varit, har gjort att Sverige haft ett försprång i nya processer, nya organisationsformer och ny utveckling. Detta försprång har under 2000 talets början reducerats kraftigt och många länder har gått förbi Sverige i denna utveckling. Flertalet andra länder har börjat producera de produkter som vi tidigare producerat i Sverige. Sverige måste förändras, Sverige måste återta det försprång landet en gång hade. Sverige står därför inför stora förändringar, där ledarens funktion är viktigare än någonsin. Syftet med denna studie har därför blivit att skapa en förståelse kring vad som är ledarens viktigaste funktion i en förändring. Detta har bidragit till följande frågeställning: Vad kan vara ledarens viktigaste funktion i en förändring? För att skapa en förståelse kring ledarens viktigaste funktion har vi genom studien arbetat med relationen mellan ledarskap och förändring. Denna relation har skapat vår teoretiska referensram, där följande sju begrepp diskuterats: delegering, transformellt ledarskap, kommunikation, situationsanpassat ledarskap, motstånd, motivation och delaktighet. För att få svar på vår frågeställning har vi använt oss utav en kvalitativ studie, där vi format en intervjuguide utifrån vår teoretiska referensram. Vår insamling av primärdata genomfördes genom fyra intervjuer på två olika företag. Resultatet av studien har blivit att ledarens viktigaste funktion i en förändring är att driva ett ledarskap genom en kombination utav delegering, god kommunikation, motivation och delaktighet. Dessa fyra sammanhängande egenskaper kommer enligt vår studie att motverka uppkomsten av motstånd, som ses som förändringars största hot. Kommer framtidens ledare bedriva sitt ledarskap i förändring på detta sätt, kommer allt fler lyckade förändringar genomföras. / Abstract Since many years ago, Sweden has been in the prominent position regarding economy as well as growth. The fact that Sweden did not participate in the world wars, has given Sweden a great advantage in new processes, new organisation forms and new development. However, during the beginning of 21st century this lead has reduced tremendously and many countries have passed Sweden in this development. A great majority of other countries has started to produce those products that Sweden previously produced. Therefore, a change is necessary. Sweden must recapture the lead it once had. Sweden stands in front of great changes, where the leader’s function is more important than ever. The purpose with this study is to create an understanding of what´s the most important function in a change for a leader. This has contributed to following question: What may be the leader’s most important function in a change? In order to create an understanding concerning the leader’s most significant function, we have throughout the study worked with the relation between leadership and change. This relation has created our theoretical frame of reference where following seven conceptions have been discussed: Delegation, transformational leadership, Communication, situational leadership, Resistance, Motivation and Participation. With the intention of getting an answer to this question, a qualitative study has been used where we have formed an interview guide from our theoretical frame of reference. The collection of data was carried out by four interviews at two different companies. The result of the study has shown that the leader’s most significant function in a change is to have a leadership through a combination of delegation, good communication, motivation and participation. According to our study, these four connected qualities will in our opinion prevent the emergence of resistance, which is seen as changes biggest threat. Will the future leaders pursue their leadership in change in this way, more and more successful changes will be implemented.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som händer när officiella ideal om jämställdhet och jämlikhet möter vardaglig praxis i den svenska skolan. Genom att intervjua elever och lärare har jag fått deras syn på frågor som rör jämställdhet och jämlikhet i deras tanke och praktik. För att kunna få en mer nyanserad bild utav informanternas berättelser har jag även varit på den skolan där studien bedrivits för att genomföra observationer samt låtit eleverna i klass 8 skriva en kort uppsats om deras tankar kring jämställdhet och jämlikhet. Min undersökning visar att de styrdokument som skolan har beträffande dessa frågor inte tas tillvara på gemensamt sätt för lärarkåren. Konsekvensen av detta kan förstås av att många elever inte har så stor kunskap om begreppen eller verktygen att se dess verkan i deras egen vardag. Det är dock inte enbart problemen för skolan och lärarkåren att skapa en gemensam ståndpunkt utan en stor del av det osynliga motståndet ligger i elevernas egen process av att förhålla sig till normer och normalitet som rör kön, genus, sexualitet och etnicitet.

Microsoft är en organisation verksam inom IT-branchen och tillhandahåller både produkter och tjänster av dessa produkter till sina kunder. Tjänstemötet kontrolleras för och styrs genom bland annat kundnöjdhetsmätningar. Syftet med denna studie är att undersöka hur medarbetare inom Microsoft upplever och hanterar kundnöjdhetsmätningen som är en del av den kundfokuserade styrningen som företaget tillämpar. Empirin baseras på intervjuer med fyra medarbetare samt en team-manager på Microsoft i Sverige. Teori och empiri kring kundfokuserad styrning, påverkan av denna på arbetssituationen och förhållande till medarbetare och ledning samt arbetstagares motstånd mot styrning redovisas för. Resultatet visar att kundnöjdhetsmätningen är utformad enligt företagets profilering som kundfokuserad och dess behov av att följa upp kvalitetsnivån på servicen samt vägleda mot förbättringsområden. Intervjupersonerna upplever kundnöjdhetsmätningen som delvis nödvändig men orättvist utformad och implementerad. De menar att systemet inte mäter och visar deras arbete på ett kvalitativt sätt. Vidare visar resultatet att mätningen bidrar till en distanserad och avskuren relation till ledningen som inte kommer åt teknikers färdigheter och kompetens. Det styrda arbetsutförandet är enbart servicemöten med kunden, det vill säga hur kunden kontaktas och ärendet hanteras kommunikationsmässigt. Medarbetarna visar att det finns ett motstånd till den kundfokuserade styrningen och dess mätningsverktyg vilket utövas genom att det skapas alternativa roller till det som konstrueras av företagets kundfokusering. Samtidigt bekämpas mätningsverktyget genom att  kraven ifrågasätts och görs gripbara.

Informationsteknologins snabba framfart har fått en allt större betydelse inom hälso- och sjukvården, vilket har  bidragit till telemedicinens utveckling. Telemedicin kan beskrivas som en teknik där sjukvården utnyttjar elektronisk kommunikation för patientrådgivning, bedömning, övervakning och specialistkonsultationer på distans. Detta kan resultera i en ökad kunskapsspridning, höjd kvalitet samt minskade kostnader. Telemedicinska samarbeten förutsätter dock kontinuerliga organisationsförändringar mellan de ingående parterna i form utav införande av ny teknik, rutiner och arbetsätt. Studier har visat att organisationsförändringar medför en osäkerhet hos individer som påverkas av förändringen, vilket i vissa fall kan resultera i motstånd. Denna uppsats ämnar undersöka och identifiera var motstånd finns hos läkare i samband med ingående i telemedicinska samarbeten och kartlägga vilka bakomliggande osäkerhetstyper som skapar motståndet. Syftet med denna studie är att förenkla implementeringen av telemedicinska projekt i framtiden, genom att bidra med ökad kunskap om vilka hinder som finns så att strategier kan utvecklas för att överkomma dessa. Studien grundar sig på en kvalitativ undersökning bestående av 12 respondenter. Dessa är i huvudsak utförda via personliga intervjuer och omfattar olika parter med skilda funktioner inom telemedicinska samarbeten. Resultaten av intervjuerna analyseras med hjälp av en analysmodell som har utvecklats baserad på tidigare forskning inom främst organisationsteori och sociologi. Osäkerhet delas här in i två grupper, nämligen individosäkerhet och organisationsosäkerhet. Våra resultat visar att motstånd kan härledas från den osäkerhet som förekommer på både individ- och organisationsnivå. På individnivån finns motstånd främst på områden som handlar om tid, bekvämlighet och kunskap.  Det föreligger en osäkerhet bland användare för att ingående i ett telemedicinskt samarbete kommer medföra tidsbrist och ökad arbetsbörda samt att den nya tekniken är krävande att sätta sig in i. På organisationsnivån grundar sig motståndet framförallt i att användare inte förstår nyttan och syftet med specifika telemedicinska projekt. Enligt vår analys beror detta sannolikt på att användare saknar tillgång till erfarenhetsbaserad tyst kunskap i relation till ledning och initierare av projekten. Vi föreslår därför ett ökat fokus på att överkomma motstånd rörande dessa osäkerheter. Trots att det föreligger motstånd och osäkerheter vid ingående i telemedicinska projekt, bedömer vi dem dock vara av ringa art då samtliga intervjupersoner är mycket positiva för användningen och utvecklingen av telemedicin under den närmaste framtiden i Sverige.

<p>Bakgrund: De flesta uppfattar säkerligen självvalda förändringar som meningsfulla och positiva, men när det istället rör sig om förändringar med mindre grad av egen påverkan väcks ofta motstånd och känslor av missnöje. Det är inte sällan dessa förändringar har sitt ursprung i, eller yttrar sig på, ett organisatoriskt eller företagsmässigt plan, exempelvis genom omorganisationer. Varför väcks ofta externt förändringsmotstånd i samband med omorganisationer? Vilka olika faktorer kan verka bidragande till ett externt förändringsmotstånd? </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera varför externt förändringsmotstånd ofta uppkommer i samband med omorganisationer samt vilka externa faktorer som bidrar till detta motstånd. </p><p>Avgränsningar: Vi kommer enbart att studera Postens privatkunder och drar därför en skiljelinje mellan företagskunder och de privatpersoner som är kunder hos Posten. Ur ett marknadsföringsperspektiv utgör privatkunderna en extern del av Postens organisation och vi ämnar endast belysa denna externa del. </p><p>Genomförande: Vi har valt att studera motstånd till förändring med Posten AB som fall företag. Intervjuer har genomförts med 15 privatkunder. </p><p>Resultat: Vi har i vår undersökning konstaterat att externt förändringsmotstånd uppkommer på grund av ett flertal olika externa faktorer. Kort sagt kan förändringsmotstånd vid omorganisationer främst sägas uppstå på grund av förändringens tidpunkt, budskapets tydlighet samt motiven bakom förändringen. Ytterligare bidragande faktorer till uppkomsten av förändringsmotstånd är graden av delaktighet och medbestämmande samt den externa omgivningens vanor och rutiner.</p>