Idag är reklam en självklar del i samhället som ofta har syftet att locka till konsumtion för den marknadsförda varan och i takt med att tekniken har gått framåt har reklam kunnat visa sig i större utbredning. Nyligen har även en ny sorts marknad visat sig tydligt inom marknadsföring, nämligen spelreklam. En stor ökning av spelreklam har på senare tid kunnat beskådas i en mängd sorters medier: kvällstidningar, våra smarttelefoner, datorn och inte minst i Tv. I och med utvecklingen av spelreklam, som kan vara potentiellt farlig då den kan skapa ekonomiska, psykologiska samt sociala problem, krävs det idag en utvecklad källkritik hos konsumenten för att kunna se reklamen från olika perspektiv för att på så sätt bygga sig en egen uppfattning istället för att låta reklamen förföra en med idealiserade perspektiv. Syftet med den här uppsatsen är att utveckla kunskaper om hur spelbolag använder sig av olika semiotiska resurser i sitt försök att sälja lotter. I uppsatsen analyserar jag Svenska Spels tv-sända reklam för lottotypen Triss. Metoden jag har använt mig av är en multimodal analys för stillbildsanalyser. Metoden har applicerats i analys av rörlig bild och fokuserat på hur och vad några av de semiotiska resurser som tillhandahålls i reklamen kommunicerar. De semiotiska resurserna som analyseras har delats in i tre olika delar: (1) kläder, (2) kroppsspråk respektive röstläge och (3) ljud. Utöver analysen av reklamfilmen diskuterar jag även värdet i att analysera reklam ur ett pedagogiskt perspektiv med avstamp från Skolverkets läroplan för gymnasiet. Analysen visar hur Svenska Spels reklam för Triss använder sig av humor, grova kontraster och anspelning på positiva känslor (kopplat till Triss) med hjälp av ett tätt samspel av olika semiotiska resurser såsom klädsel, beteende och ljud för att locka till köp av en lott. På samma gång informerar de om hjälp-och stödlinjer, något som konnoterar att lotten inte enbart är glädjefylld, utan det finns en baksida av det ideala som visas upp i reklamen.

Mot bakgrund av postkolonial teori, har representationer inom traditionella, analoga medier en lång historia av kritisk granskning inom det medievetenskapliga fältet. Analysen av representationer i samklang med en övergång från analoga till digitala medier utvecklat kritiken och förskjuter dess fokus från massmedier och mediesystem till mer identitetsorienterade uttrycksformer. Genom celebriteten som en spegling av rådande ideal, värderingar och normer i en kultur finns det således anledning att ställa sig frågande till hur frågor kring representationen av denne bearbetas i en nätverkssamtid, då det finns forskning som indikerar att alternativa former av mediekritiska praktiker utvecklas på nya digitala plattformar. Uppsatsen syftar till att undersöka hur mediekritiska budskap formulerade i relation till representationer av celebriteter, i denna studie Kardashianfamiljen, kan se ut på digitala medieplattformar. Studiens empiriska material analyseras utifrån en multimodal och socialsemiotisk analysmodell och fynd som görs diskuteras med förankring i remedieringsteori, mediekritik och begrepp som hegemoni, diskurs, makt och motstånd. Undersökningen finner att materialet genom multimodalitet och remediering vittnar om hur digitala medier erbjuder alternativa sätt att formulera mediekritik som engagerar individens reflexivitet och kritiska förmåga, och vidare förser individen med verktyg som gör det möjligt att utmana symbolisk maktutövning.

Denna studie handlar om hur lärare uttrycker sig att arbeta med multimodala uttryckssätt, och syftet är att undersöka vilka multilitteracitets-orienterade aktiviteter de tillfrågade lärarna säger sig erbjuda elever i svenskundervisningen. Vidare kommer de hinder som står i vägen för lärare att genomföra sin undervisning att beskrivas, samt vad som möjliggör deras praktiska tillämpning i mötet med digitala redskap och verktyg. För att infria syftet har intervjuer utförts på två olika skolor, där verksamma språklärare intervjuades om de multimodala redskap de använder och hur de säger sig arbeta meningsskapande i svenskämnet. För analys av empirin har praktikarkitekturteorin använts med multimodalhjulet som komplement. Resultatet av studien visar att alla intervjuade lärare använder sig av framförallt datorer i samband med undervisningen. Förutom sina jobbdatorer använder de sig av böcker med hård pärm, projektor och projektorduk, samt av tavlan, vilket möjliggör ett brett utbud av lektionsaktiviteter. De aktiviteter som de för denna studie intervjuade lärare erbjuder är undervisning via film, bilder, skrift, och ljud samt muntlig kommunikation som för samman skolan med elevernas egna erfarenheter. Avslutningsvis diskuteras resultatet med förankring till tidigare forskning, följt av en metoddiskussion, där valet av metod diskuteras och utvärderas.

Uppsatsen utforskar positiva värderingar i social interaktion under handarbetsträffar. Det teore­tiska och metodologiska perspektivet är den samtals­analys som kallas conversation ana­lysis, CA. Merparten av samtalsanalytisk forskning har studerat värderingar som parvisa eller sekvensavslutande handlingar, och tidiga studier tog lite hänsyn till den sociala kontex­ten. Hur värderingar uppkommer ur och strukturerar sociala aktiviteter och hur värderingar formar och formas av den sociala kontexten är därmed mindre utforskat. Det övergripande syftet är att ge en mer nyanserad bild av positiva värderingars struktur samt sociala och multimodala organisation. Materialet består av videoinspelad interaktion som förekommer naturligt under träffar med tre olika handarbetsgrupper. Det videoinspelade materialet möjliggör för en multimodal analys, dvs. en analys av hur talad interaktion sam­spelar med gester, blickar och närvarande objekt. Analysen fokuserar på hur positiva värde­ringar initieras, samkonstrueras och bemöts samt vilka relationer som görs relevanta när sam­tals­deltagarna värderar handarbete positivt.  Av analyserna framkommer att positiva värderingar både uppkommer ur och formar den sociala kontexten. De positiva värderingarna är dynamiska värderingsaktiviteter som utformas med både talad och multimodal interaktion. I handarbetsgrupperna skapar positiva värde­ringar gemenskap runt ett handarbets­intresse. Samtidigt uppstår olika kunskaps­relationer, då deltagarna kan positioneras och positionera sig som mer eller mindre kunniga. Att värdera positivt fungerar därmed som gemenskapande och kunskapande aktiviteter.

The present thesis comprises two case studies of two multilingual pupils in second-ary school, focusing on the relationship between knowledge, language and learning through a comparison of literacy activities in the two school subjects, Textile Crafts and Social Studies. The theoretical framework is sociocultural and the research methods include ob-servations, interviews and artifact analysis of the literacy practices in the two sub-jects as well as analyses of spoken and written texts. The latter were performed using multimodal and systemic functional linguistics analyses. The results reveal that both school subjects can be described as mono-linguistic, and that the teachers teach mono- and multilingual pupils in the same way. Also, the two focus students, David and Sarah, were offered various multimodal texts in each of the two school subjects. However, David deflects many of the teachers’ text of-fers in the form of writing in both the literacy practices in both subjects, avoiding having to expose himself to situations in which he is forced to read or write. Sarah, on the other hand, used writing for different purposes and in different ways. Also, the semiotic resources she used were often more advanced and more complex com-pared to those used by David. Another important finding was that the teachers seemed to "tune in" with the students’, thus enhancing their own choices as to avoid-ing or using the language offered through different semiotic resources. A pedagogical implication of the study concerns how teachers and students are aware of students’ multilingualism and how this linguistic awareness is used in the classroom. This calls for more research on how to create teacher awareness about multilingual students’ need to develop linguistic competence in all school subjects in different languages. Another pedagogical implication is the importance of selecting texts that enable high support in relation to the nature of the task and its objectives, i.e. how texts function in relation to the task and what they afford.

Studiens syfte är beskriva lärares olika tillämpning av kommunikationsmönster i klassrummet. Detta görs med avseende på kommunikativa resurser och på så sätt sammankoppla pedagogiska fält som ledarskap och pedagogik till multimodalitet. Modala utgångspunkter för analysen i avseende på kommunikativa förmågor är; ögonkontakt, hållning, placering, avstånd, gester och ansiktsuttryck. Dessa förmågor studeras genom att analysera lärarens användande av dessa i sin interaktion med eleverna samt hur lärarens användande skiljer sig beroende på dennes tillämpning av ledarstrategi.  Datamaterialet består av ett antal videosekvenser filmade i ett klassrum med en lärare och en elevklass. Analysen av datamaterialet har genomförts genom en multimodalt interaktionsanalys, vilket har givit stort utrymme till kontextens inverkan på hur de sociala aktörerna använder kommunikativa förmågor. Resultaten visar att beroende på vilken ledarstrategi läraren tillämpar används modaliteter på olika sätt. De modaliteter som var mest distinkta beroende på val av ledarstrategi var; hur läraren spatialt placerade sig i klassrummet, hur läraren placerade sig i förhållande till eleverna och hur läraren använder sitt kroppsspråk. Dessa resultat påvisar hur modaliteter används på olika sätt beroende på pedagogisk tillämpning och situation.  Resultaten av studien kan öka kunskapen och förståelsen för mänsklig kommunikation med avseende på multimodalitet. Denna studie kan ses som ett bidrag till arbetet med att utforma och designa en simulator (Simprovsansökan, 2012). Simulatorn skall fungera som ett hjälpmedel för lärarstudenter och möjliggöra förberedande färdigheter i ledarskap och konflikthantering i klassrummet.

Många elever uppvisar svårigheter i utvecklingen av sin läsförståelse, vilket är oroande då denna förmåga kan ses som avgörande för det fortsatta lärandet och ett fungerande samhällsliv. Både styrdokument och tidigare forskning belyser vikten av att erbjuda elever en variation av uttrycksformer att visa sin förståelse på, inklusive estetiska uttrycksformer såsom bild, drama och musik. Utifrån detta är syftet med denna studie att kartlägga eventuella samband mellan multimodala gestaltningar eller estetiska uttrycksformer och läsförståelse, genom att presentera och analysera tidigare forskning inom det didaktiska området. Följande frågeställning har formulerats för att uppnå syftet:     <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="8" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">Hur kan multimodalt eller estetiskt textarbete relateras till läsförståelse enligt didaktisk forskning?  <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="8" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">Hur ges multimodalt eller estetiskt textarbete utrymme i läsförståelseundervisningen?    Litteraturstudien utgår från nationell och internationell forskning bestående av vetenskapliga artiklar, bokkapitel och en doktorsavhandling. Resultatet visar att multimodalt eller estetiskt textarbete kan utveckla elevers läsförståelse genom att bland annat främja ökat engagemang, inkluderande undervisning samt elevers meningsskapande och föreställningsförmåga. Det framgår också att lärare ser fördelar med estetiska uttrycksformer i undervisningen, men att de trots det har en underordnad roll i jämförelse med skriften. Detta tycks bero på att de estetiska uttrycksformerna upplevs som svårbedömda, vilket leder till en osäkerhet bland lärarna och ett minskat utrymme för estetiska uttrycksformer i undervisningen.