BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs muntlig språkfärdighet, läsaren får en bild av styrdokumenten samt kursplanen i svenska vad gäller den muntliga språkfärdigheten. I dagens samhälle ställs det högre krav på att kommunicera, därför belyser vi vikten av att kunna tala för sig.SYFTE:Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur verksamma pedagoger i grundskolans svenskundervisning ser på den muntliga språkfärdigheten, hur de arbetar med talet i klassrummet samt i vilken utsträckning talet ingår vid betyg och bedömning.METOD:Intervjuer genomfördes med sju behöriga pedagoger i svenska, år 4-9, på tre olika skolor.RESULTAT:Resultatet visar att pedagogerna anser att det är viktigt att arbeta med den muntliga språkfärdigheten, men faktorer som nämns som svårigheter är gruppstorlek, tidsbrist samt vaga mål i kursplanen i svenska gällande talet.

BAKGRUND: I alla barngrupper på förskolan finns det alltid något eller några barn som är tystare än de andra. Dessa barn ska få samma möjligheter till kommunikation som de andra barnen. När barnet i vardagen hör de vuxna prata och använda ett rikt språk med många variationer kan det ta till sig språket som en helhet. Det är inte meningen att pedagogerna på förskolan skall prata enbart till barnen, t.ex. ge instruktioner, utan de skall prata med barnen.SYFTE: Syftet är att undersöka olika aspekter i muntliga yttranden mellan barnet och pedagogerna samt yttranden från det enskilda barnet till en pedagog eller omvänt.METOD: Den här undersökningen är kvalitativ med kvantitativa inslag. Metoderna som används i undersökningen är schematisk observation med fältanteckningar och intervju.RESULTAT: I resultatet kan det utläsas att de barn som av pedagogerna uppfattas som tysta får många möjligheter till muntlig kommunikation med pedagogerna. Det går även att utläsa att situationen har betydelse för hur många möjligheter barnet får till kommunikation med pedagogerna. De kommunikationsformer som har undersökts har visat sig förekomma ungefär lika ofta.

Syftet med den här studien är att få en ökad kunskap om hur undervisningen i muntlig färdighet bedrivs inom skolorganisationen sfi, svenska för invandrare. Undersökningen har genomförts i en grupp på nybörjarnivå hos elever med kort studiebakgrund.Studien har sin utgångspunkt i tre frågeställningar där de två inledande frågeställningarna handlar om förekomsten av muntliga aktiviteter i undervisningen, och elevernas uppvisade språkliga aktivitet i respektive muntlig aktivitet. Den tredje frågeställningen handlar om hur läraren motiverar sitt val av undervisning. Data till de två första frågeställningarna har samlats in via observationer, medan frågeställning tre har besvarats genom en semistrukturerad intervju med undervisande lärare. I resultat framkom det att flertalet olika muntliga aktiviteter förekom i undervisningen, där smågruppsarbete och olika frågebaserade övningar användes mest frekvent, och det var också dessa aktiviteter som genererade störst mängd språklig aktivitet hos eleverna. En mindre frekvent aktivitet var parövningar. Undersökningen visade vidare att eleverna sällan tog egna initiativ till muntlig interaktion, utan var i stort behov av stöttning från undervisande lärare. En stor del av interaktionen ägde rum på elevernas modersmål. Resultatet från intervjun visar att undervisningen har sin utgångspunkt i de konkretiserade kunskapskrav som finns skolan. Muntliga färdigheter tränas kontinuerligt i olika sorters aktiviteter där eleverna är i stort behov av stöttning och styrning från läraren.

Denna litteraturöversikt presenterar problem inom engelskundervisningen, där engelskundervisningen ofta följer samma rutin och utgår från läromedelsböcker. Ett annat problem är att elever inte pratar engelska under engelskundervisningen. Syftet med denna översikten var att ta reda på vad forskningen säger om de metoder som används i klassrummet. Denna litteraturöversiktens syfte är att besvara frågan: Vilka metoder är lämpliga för att öka eleversmuntliga kommunikation i engelskundervisning? Denna litteraturöversikten har analyserat forskningsresultat som var relevanta till syftet och frågeställningen. Resultaten visar att grupparbete, rollspel, strategier och feedback är möjliga metoder för att öka elevers muntliga kommunikation i engelska. Implikationer visar att lärare borde reflektera över engelskundervisningen, där det rekommenderas att läraren börjar använda metoder som: grupparbete, rollspel, strategier och feedback för att öka antalet elever som pratar engelska under engelskundervisningen. Fortsatt undersökning rekommenderas där flera av resultaten visar en koppling mellan metoder och självförtroende. Ytterligare forskning behövs för att undersöka rollspel och grupparbetets betydelse för självförtroende och rädslan inför att prata engelska.

<p>Syftet med denna studie är att utifrån samtal med gymnasieelever få en bild av deras upplevelser kring muntliga examinationer. Den genomförda undersökningen består av fyra gruppintervjuer med tre elever i varje, vilka vid tiden för intervjun gick i årskurs två på gymnasiet. Studiens teoretiska utgångspunkter vilar på socialpsykologisk grund och människans samspel med miljön intar en framträdande roll. Resultatet av undersökningen visar att eleven, läraren och gruppen bildar ett helhetsperspektiv i situationen då en muntlig examination hålls. För eleven är dennes inställning och förberedelse inför momentet lika betydelsefullt som lärarens och kamratgruppens förhållningssätt i avseendet hur muntlig examination upplevs. Det finns betydelsefulla komponenter som har förutsättning för upplevelsen. Läraren ska tänka på att arrangera muntlig examination så att upplevelsen stärker elevens självbild och förmågor.</p>

<p>Världen idag blir mer och mer globaliserad och förmågan att kunna kommunicera på engelska efterfrågas i hög grad. Samhällets utveckling sätter även sin prägel på skolan där den muntliga kommunikationen betonas inom språkundervisningen idag.</p><p>Syftet med denna studie är att undersöka hur två engelsklärare på gymnasiet använder engelska i klassrummet. Undersökningen har granskat i vilken utsträckning lärarna använder sig muntligen av målspråket i sin engelskundervisning och deras förhållningssätt till sitt eget användande av engelska respektive svenska har studerats. Tidigare studier från det engelska klassrummet har visat att ju mer läraren talar engelska desto mer talar även eleverna engelska (Zilm refererad i Tornberg, 2005).</p><p>Målet har varit att dels studera i hur stor utsträckning de två lärarna talar engelska respektive svenska på lektionen men även att undersöka bakomliggande syften och motiv till språkvalet hos deltagarna. Då önskan har varit att studera både teori och praktik hos lärarna har observation och intervju lämpat sig bra som val av metod. De båda deltagarna har observerats under vardera tre engelsklektioner för att sedan bli intervjuade. På så sätt har bruket av språkval studerats och sedan följts upp av frågor kring lärarnas motiv för val av språk i engelskundervisningen.</p><p>Studien visar att en av lärarna utgick ifrån en tydlig undervisningsteori där ett av målen var att skapa en engelsk zon i klassrummet där engelskan skulle användas i så stor utsträckning som möjligt. Den andra deltagaren av studien hade inte en lika utpräglad teori för sin undervisning utan grundade den mer på ”sunt förnuft” och ”erfarenhet”. Resultatet av studien visade att den lärare som hade en uttalad teori bakom sin undervisning, talade engelska i betydligt större utsträckning än den som inte hade det. Det visade sig att eleverna också talade engelska i större utsträckning i detta klassrum, än hos den andra läraren.</p>

<p>I denna studie undersöks hur bedömning av muntlig performans sker i en befintlig verksamhet av svenska för invandrare (sfi), och på vilket sätt processbarhetsteorin kan ha relevans för bedömning av andraspråksinlärares muntliga performans. Studien baseras på ett pedagogiskt samtal med fyra verksamma sfi-lärare och en jämförelse av muntlig performans mellan två godkända och två ej godkända andraspråksinlärare på sfi:s kurs D utifrån processbarhetsteorin.</p><p> </p><p>Studien visar att lärarna inte använder något grammatiskt bedömningsverktyg utan istället förlitar sig på intuitiv bedömning av hur inlärarna förmedlar ett visst budskap. Jämförelsen utifrån PT visar att de godkända andraspråksinlärarna har nått högre nivå av processbarhet, vilket visar på större grammatisk kompetens av de godkända inlärarna, i jämförelse med de ej godkända inlärarna.</p><p>I studien argumenteras för att processbarhetsteorin, i kombination med andra verktyg, är användbara både som bedömnings- och didaktiskt verktyg vid muntlig performans.</p>

<p>Detta arbete kommer att ta upp området muntlig marknadsföring, eller som det kallas internationellt ”word of mouth”, som en metod för att beskriva kunders medverkan till att marknadsföra ett tjänsteföretag, som t.ex. hotell. Begreppet marknadsföring innebär en rad aktiviteter som ett företag utför, för att locka kunder. En del av dessa aktiviteter kan vara annonsering, eller broschyrer, som hotellet delar ut.</p><p>Syftet med undersökningen är att se hur ett hotells gäster har fått kunskap om hotellet och hur ”word of mouth” (WOM) har påverkat dem i sitt val.</p><p>Den metod och det material som har använts är en enkät som har delats ut och besvarats av gäster på ett hotell vilket är beläget i Eskilstuna.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att de flesta av de personer som deltog var positiva till ”word of mouth”.</p><p>Slutsatsen av denna undersökning är att ”word of mouth” påverkar kunder som bor, eller ska bo, på ett hotell. Men även blivande kunder påverkas, i och med att de får rekommendationer av andra. Därför kan det vara klokt av hotell som vill ha fler kunder att satsa på ”word of mouth” marknadsföring.</p>

Om dom skrattar åt mig kan jag skratta åt dom är en kvalitativ studie där arton gymnasieelever intervjuades. Syftet med undersökningen var att studera gymnasieelevers upplevelser av muntlig framställning. Resultatet visar att muntlig framställning i skolan upplevs som jobbigt och svårt och förknippas med mer eller mindre nervositet. Eleverna visar ändå på en positiv inställning till muntlig framställning och vill fortsätta att öva och genomföra muntliga framföranden samt få ytterligare undervisning i hur muntlig framställning genomförs på bästa sätt. Vad som är avgörande för genomförandet av de muntliga framställningarna är att eleven känner trygghet och säkerhet i gruppen som ska lyssna. Eleverna vill därför ha ett kontinuerligt och värdefullt responsarbete både från klasskamrater och från lärare. Hjälpmedel, såsom powerpoint och overhead, kan också skapa en trygghet i samband med muntlig framställning då direkt fokus flyttas från talaren.

Detta arbete kommer att ta upp området muntlig marknadsföring, eller som det kallas internationellt ”word of mouth”, som en metod för att beskriva kunders medverkan till att marknadsföra ett tjänsteföretag, som t.ex. hotell. Begreppet marknadsföring innebär en rad aktiviteter som ett företag utför, för att locka kunder. En del av dessa aktiviteter kan vara annonsering, eller broschyrer, som hotellet delar ut. Syftet med undersökningen är att se hur ett hotells gäster har fått kunskap om hotellet och hur ”word of mouth” (WOM) har påverkat dem i sitt val. Den metod och det material som har använts är en enkät som har delats ut och besvarats av gäster på ett hotell vilket är beläget i Eskilstuna. Resultatet av undersökningen visar att de flesta av de personer som deltog var positiva till ”word of mouth”. Slutsatsen av denna undersökning är att ”word of mouth” påverkar kunder som bor, eller ska bo, på ett hotell. Men även blivande kunder påverkas, i och med att de får rekommendationer av andra. Därför kan det vara klokt av hotell som vill ha fler kunder att satsa på ”word of mouth” marknadsföring.