Muntlig kommunikation mellan elever genomsyrar skolans styrdokument och syns i allt från skolans värdegrund och uppgifter till matematikens ämnes- och kursplan. Vår undersökning behandlar hur matematiklärare resonerar kring muntlig kommunikation mellan elever och hur lärare verkställer dessa resonemang i sin praktik. Undersökningen utfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare. Materialet analyserades sedan utifrån grundad teori och tre diskurser genererades. Den första diskursen är att den muntliga kommunikationsförmågan är lågt prioriterad. Den andra är att syftet med muntlig diskussion mellan elever är att de ska fördjupa sin matematiska förståelse. Den tredje är att lärare använder olika aktiviteter för att uppnå syftet med den muntliga diskussionen.

I detta arbete åskådliggörs det matematiska innehåll elever visar i muntliga respektive skriftliga situationer samt uttrycksformernas roller i dessa. Likheter och skillnader kartläggs med en jämförelse mellan muntliga och skriftliga situationer. På en kommunal grundskola i Malmö genomfördes en fallstudie med elever i årskurs 7 där de fick lösa uppgifter muntligt och skriftligt i olika ordningar. Det matematiska innehållet och uttrycksformernas roller belystes, kategoriserades och jämfördes för att sedan användas i slutsatsen. Slutsatserna diskuterades med koppling till teoretiska överväganden och tidigare forskning. Fallstudien visade att eleverna visar olika typer av kunskap muntligt och skriftligt. Muntligt visar eleverna på kunskap samt en kommunikationsförmåga då begrepp och valda metoder diskuteras i större utsträckning än i skriftliga situationer. Å andra sidan visar eleverna, rimligtvis, mer av sina individuella tankar skriftligt. Det skedde fler slarvfel vad gäller korrekta begrepp i den muntliga situationen och fler slarvfel vad gäller räknesätt och formelanvändning i den skriftliga situationen. Vad gäller de muntliga uttrycksformernas roller antog tonläge och ljudvolym en social roll medan handgester antog en kunskapsförmedlande, förklarande och stöttande roll. På samma sätt användes ritningar som ett stöd i de skriftliga situationerna. De muntliga och skriftliga situationerna visade sig innefatta olika fördelar beroende på elev, gruppkonstellation och uppgiftstyp.

Syftet med studien är att bidra med kunskap kring hur lärare beskriver hur de arbetar med muntlig kommunikation i matematikundervisningen. Vidare består syftet också i att belysa hur lärare upplever att den muntliga kommunikationsförmågan påverkar elevernas lärande i matematikundervisningen. För att komma fram till studiens syfte skall följande frågor besvaras:  Vilka metoder använder lärare för att utveckla elevernas kommunikationsförmåga?Hur upplever lärare att den muntliga kommunikationsförmågan påverkar elevernas lärande i matematikundervisning?För att få svar på frågeställningar används en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. I studien intervjuades sex behöriga lärare som undervisar i matematikämnet i förskoleklass, låg- och mellanstadiet som har minst fyra års yrkeserfarenhet inom matematikområdet. Resultatet visar att lärare använder olika metoder och arbetssätt för att skapa muntlig kommunikation i matematikundervisningen. Alla lärare som deltog i undersökning använder formativt arbetssätt såsom feedback, uppmuntra eleverna att vara resurs för varandra samt att genomföra kamratbedömning som ett sätt att skapa muntlig kommunikation i matematikundervisningen. Resultatet visar också att muntlig kommunikation har en viktig roll för elevernas lärande, där elevernas har möjlighet att utveckla sin förståelse av begrepp och resonemang. Alla lärare i undersökningen betonade att muntlig kommunikation är ett användbart verktyg för att identifiera elevernas individuella behov samt som en grund för att anpassa och utveckla undervisningens metoder.

Denna studie syftar till att undersöka hur muntlig feedback används inom matematikundervisning i årskurs 4–6 samt vilken inverkan den muntliga feedbacken har på elevernas matematiska resonemangsförmåga. Det har varit centralt i denna studie att jämföra vilken effekt den muntliga feedbacken har på elevernas resonemangsförmåga till följd av vilken feedbacknivå den riktas mot. Under observationerna har därför lärarens feedback och elevernas matematiska resonemang varit i fokus. Observationerna har skett under tre lektioner inom ramen för den ordinarie matematikundervisning i en årskurs 6. För att analysera det insamlade materialet användes en innehållsanalys som grundade sig i Hattie och Timperleys (2007) ramverk för de fyra feedbacknivåerna samt Lithners (2008) ramverk för att kategorisera matematiska resonemang. Studiens resultat visar att feedback på processnivå har störst inverkan på elevernas matematiska resonemangsförmåga. De fyra kännetecken för feedback på processnivå som visar sig i studien är att feedbacken är utforskande, generaliserbar, att den riktar sig mot processerna för att lösa uppgiften samt att den i stor utsträckning formuleras som en fråga med frågeorden hur och varför. Det framkommer också att feedback på uppgiftsnivå är den feedback som används mest i undervisningen. Vilken inverkan feedback på uppgiftsnivå har på elevernas matematiska resonemangsförmåga visar sig bero på hur den formuleras, då den har mindre inverkan om den är styrande och större inverkan om den är bekräftande, korrigerande eller informerande. Förutom att feedback på uppgiftsnivå kännetecknas av att vara styrande, bekräftande, korrigerande eller informerande så kännetecknas den också av att riktas mot uppgiften samt att den i stor utsträckning formuleras som en fråga med frågeorden vad och hur. De två feedbacknivåerna som förekommer minst i undervisningen, feedback på självreglerande och personlig nivå visar sig inte ha någon inverkan på elevernas matematiska resonemangsförmåga.

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka hur förhållandena för jazzmusiker i 1960-talets Malmö såg ut samt hur musikerna själva identifierade sig med jazzen. Genom att intervjua fem personer som var aktiva musiker under den undersöka tidsperioden har jag kunnat ta del av dessas tankar och erfarenheter om ämnet. Jag har vidare studerat om det går att utläsa en klassidentitet inom jazzen i Malmö samt om det går att se en gemensam identitet som jazzmusiker, bland informanterna. Resultaten av min undersökning visar att jazzen inte bestod av en tydlig klassidentitet utan det har snarare visat sig att informanterna minns jazzen som en musik där social bakgrund inte spelade någon roll och klass var inte heller något som musikerna diskuterade med varandra om. Musikerna vittnar snarare om jazzen som en demokratisk och omfamnade folkrörelse där musiker möttes över generationer.

Fokuset med denna studie är hur kooperativt lärande som metod utvecklar elevers muntliga språkförmåga. Syftet med vår studie är att undersöka och redogöra för hur lärare använder kooperativt lärande som metod för att utveckla elevers muntliga språkförmåga. Detta med frågeställningar som inriktar sig mot den muntliga språkförmågan samt mot möjligheter och begränsningar med metoden. I det kooperativa lärandet är interaktion ett centralt begrepp och därför är det, tillsammans med det sociokulturella perspektivet och den muntliga språkförmåga, tre grundbegrepp som genomsyrar studien. Studien bygger på en kvalitativ metod där en enkätundersökning gjordes på internet som vi sedan gjorde en tematisk analys av. Resultatet i studien visar att lärarna belyser att elever utvecklar flera muntliga språkförmågor genom interaktionerna i det kooperativa lärandet. En betydelsefull faktor i det kooperativa lärandet för att utveckla elevernas muntliga språkförmåga är läraren vilket resultatet visar. Denna studie visar på att samtliga lärare är överens om att många möjligheter för att främja elevers muntliga språkförmåga genom kooperativt lärande såsom muntligt berättande, samtalande, argumenterande med mera finns.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den svenska gymnasieskolans förändringar sedan början av 1970-talet har påverkat en enskild lärares yrkesliv. Frågeställningarna lyder som följer; Vilka förändringar har skett i den svenska gymnasieskolan sedan början av 1970-talet? Hur har dessa förändringar påverkat en enskild lärares yrkesliv? För att uppnå mitt syfte och besvara mina frågeställningar har jag använt mig av en muntlig källa och av flera skriftliga källor. Mitt teorikapitel innefattar tre avsnitt; undersökningen Nära gränsen, gjord av Arbetslivsinstitutet, samt begreppen oral history och livshistoria. Förändringarna i den svenska gymnasieskolan sedan 1970-talet fungerar som en bakgrundsteckning. Kapitlet Slutsatser består i mångt och mycket av en diskussion kring vad som skapar och påverkar en lärares arbete. Tydligt är att samspelet mellan myndigheter och lärare samt mellan lärare och elever är av stor betydelse. / The purpose of this essay is to examine how the changes in the Swedish gymnasium since the the beginning of the 1970-thies have affected the professional life of one common teacher. The questions at issue are; Which changes have occured in the Swedish gymnaisum since the beginning of the 1970-thies? How has these changes affected the professional life of one common teacher? I have used both an oral source and and written sources in order to attain my pourpouse and answer my questions. The chapter concerning theories regarding the subject of this essay contains an investigation performed by the Arbetslivsinstitut, Nära gränssen, and concepts such as oral history and life history. The Changes in the Swedish gymnasium serves as background material. The chapter named Conclusions contains a discussion concerning what makes and influences the work of a teacher. It is obvious that the interaction between the authorothies and theachers and between teacher and students is of great significance.

Sammanfattning:Föreliggande studie fördjupar sig i hur identiteten förändras i och med emigrationen till Sverige. Genom fyra bosniers subjektiva upplevelser av att fly ett krigsdrabbat land, komma som flyktingar till Sverige och sedan bo kvar här som invandrare, är avsikten få en större förståelse vad denna förändring har inneburit för dessa individer. Det har inte varit min ambition att skildra den stora berättelsen eller strukturen utan avsikten har varit att lyfta fram individen i det större sammanhanget. Genom att arbeta med muntlig historia och kulturanalys synliggörs hur fyra bosnier upplever sin identitet när dem började leva ett normalt liv i exil. Tyngdpunkten har lagts på de sociala samt kulturella förändringsprocesserna de genomgick samt hur dessa påverkat deras identitetskonstruktion. Respektive individer i studien kom alla till Sverige när de var tonåringar och berättar alla om hur livet i Sverige påverkat de som individer och vem dem är.

Efter att ha läst Riesbecks avhandling, Interaktion och problemlösning – Att kommunicera om och med matematik, fann vi av intresse att undersöka lärarens betydelse för en meningsfull muntlig matematisk kommunikation som ger eleverna en matematisk förståelse. Utifrån klassrumsobservationer och lärarintervjuer i skolår 2 och 3 ville vi ta reda på hur kommunikationen ser ut i klassrummet och även hur läraren förhåller sig till denna. Vårt resultat visar att läraren har en avgörande roll för den muntliga kommunikationen, vilket också de intervjuade lärarna är medvetna om. Däremot kom vi fram till att det lärarna framhöll som viktigt i kommunikationen, praktiserade de inte alltid i undervisningen då de dominerade kommunikationen.

Denna undersökning fokuserar på fotbollshuliganismen i Sverige ur ett historiskt perspektiv. Syftet med studien är att undersöka synen på fotbollshuliganismens förändring och utveckling i Sverige mellan 1990-talet och 2012 samt att jämföra mina informanters berättelser med tidigare forskning inom ämnet. I undersökningen vill jag också redogöra för vad som ligger bakom huliganismens utveckling och hur den har kommit att påverka den svenska fotbollskulturen. I studien har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer för att samla in empiri till undersökningen och för att kunna besvara mina frågeställningar. Jag har genomfört och samlat in fakta från fyra olika intervjuer. För att få intressanta svar till undersökningen ville jag intervjua personer som rört sig i huligankretsar och som sett huliganismens utveckling på nära håll och med egna ögon. Valet av informanter föll därför på två vanliga fotbollssupportrar, en fotbollshuligan och en supporterpolis. Genom detta urval fick jag svar utifrån tre olika perspektiv, en huligans, en supporterpolis och två supportrars. I undersökningen har jag också använt mig av Robert Connells hegemoniska maskulinitetsteori. Teorin har hjälpt mig att förstå och koppla samman många av delarna i kärnan av huliganismens uppkomst.Undersökningen visar att det skett en väldigt stor förändring kring den svenska fotbollshuliganismen. Framförallt är det uppkomsten av fotbollsfirmor som är den största förändringen. Detta har medfört att stora delar av huliganismen har blivit allt mer organiserad. Min undersökning lyfter även fram att huliganismen har blivit allt mer synlig de senaste åren. Huliganismen visar sig ofta på arenorna i form av pyroteknik, skadegörelse, bråk och kravaller vilket ger en negativ påverkan på fotbollskulturen. Men utvecklingen och uppkomsten av fotbollsfirmorna har också medfört att stora delar av huliganismen flyttat utanför fotbollsarenorna och sker ofta långt borta från allmänheten. På så sätt har fotbollshuliganismen därför även kommit att bli ett stort samhällsproblem som orsakar person och egendomsskador för stora summor pengar. / This study deals with football hooliganism in Sweden from a historical perspective. The purpose of this study is to investigate the perception of football hooliganism change and development in Sweden between the 1990s and 2012 and to compare my informers’ tales with previous research on the subject. In the survey, I want to explain what lies behind hooliganism development and how it has influenced the Swedish football culture. In the study i have used a qualitative approach trough interviews to collect empirical data to study and to answer my questions. I have implemented and set out evidence from four different interviews. To get interesting responses to the survey, I wanted to interview people who moved in hooligan circles as seen hooliganism developments closely and with own eyes. The choice of informants fell on two ordinary football fans, a football hooligan and a supporter police. By this selection I got responses from three different perspectives, a hooligan, a supporter police and two supporters. In the survey I also used the Robert Connells hegemonic masculinity theory. The theory has helped me to understand and connect many of the elements in the core of hooliganism emergence. The survey shows that there has been a very big change on the Swedish football hooliganism. Above all the emergence of football firms, which is the biggest change, large parts of hooliganism has also become more organized. My study also highlights that hooliganism has become increasingly visible in recent years. Hooliganism is often found in the stadiums in the form of pyrotechnics, vandalism, fights and riots, which gives a negative impact on football culture. But the development and creation of football firms has also meant that large parts of hooliganism has moved outside the stadiums and often take place far away from the public. In this way football hooliganism therefore also become a major social problem that is causing personal and property damage for large sums of money.