En god kommunikation mellan sjuksköterskor är grundläggande för att ett arbete ska fungera, inte minst inom vården där arbetet sker med människor. En bristfällig kommunikation, med otydliga överrapporteringar mellan sjuksköterskor kan få svåra konsekvenser för patienten. Därav är det nödvändigt att ha en strukturerad modell att följa under sin överrapportering, där all viktig information om patientens hälsostatus inkluderas. I litteraturstudien undersöks för- och nackdelar med olika modeller för överrapportering mellan sjuksköterskor. Forskningsområde för litteraturstudien är modeller och innovationer för säker vård.

Mitt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka skillnaderna i hur undervisningen i engelska påverkar elevernas intag av kunskap i årskurserna 4-9 på min skola när den genomförs på ren engelska eller blandas mellan engelska och svenska. Målet var således inte att hitta en enda lösning utan snarare analysera olika svårigheter och hur dessa kan te sig i undervisningen på min skola samt huruvida pedagogerna arbetar med det. Jag valde att genomföra en empirisk studie via kvalitativa observationer följd av kvalitativa intervjuer då det framstod som ett tydligt och enkelt sätt att uppnå resultat som är tagna från verkligheten. Klasserna har en varierande kunskapsnivå och arbetar med moment som jag vill belysa. Det var märkbart att majoriteten av elever med svaga språkkunskaper i engelska uppvisade svårigheter under lektionerna medan elever med starkare språkkunskaper gagnades av helengelsk undervisning. Det var tydligt att klasserna i mellanstadiet upplevde större problematik än högstadiet.

Syftet med studien är att undersöka hur engelsklärare i årskurs 4 beskriver sin praktik och syn på språkundervisning med fokus på elevers språkliga självförtroende vid muntlig produktion på engelska. Utifrån relevant forskning och litteratur utformas en didaktisk modell som utgör teoretisk utgångspunkt i studien. Den didaktiska modellen beskriver viktiga förhållningssätt för att motverka språklig ångest och främja språkligt självförtroende, vilket jämförs med lärares beskrivna praktik och syn på språkundervisning. Undersökningen är en kvalitativ intervjustudie med fem deltagande lärare som ombeds beskriva och motivera sin praktik. Resultatet visar att lärarna beskriver en praktik och synsätt som till stor del överensstämmer med den didaktiska modellen. Däremot visar sig vissa principer och kriterier i den didaktiska modellen vara mer framträdande än andra utifrån lärares beskrivningar.

Denna studie bottnar i att demokrati handlar om att individen vågar och kan göra sin röst hörd i det offentliga rummet och att skolan i sin tur ska främja elevers utveckling mot detta. Den muntliga redogörelsen, som finns i kunskapskravet för svenska, blir i detta sammanhang, särskilt intressant. Syftet med denna studie var utifrån detta att bilda kunskap om lärares erfarenhet av elevers talängslan inför muntliga redogörelser. Sex lärare som undervisar i svenska i årskurs 4-6 har intervjuats för studien. I den tidigare forskningen går att urskilja tre viktiga delar för att elever ska få en positiv erfarenhet av detta: förberedelsen, responsen och klassrumsklimatet. Resultatet visar att de intervjuade lärarna arbetar på flera sätt i enlighet med ovanstående områden. Dock visade det även att en mer traditionell syn av den muntliga redogörelsen ligger kvar där genomförandet får störst fokus. Idag visar forskningen att hela processen är viktig, inklusive förberedelsen. Resultatet i denna studie visar att förberedelse tolkas olika och behovet av undervisning i muntlighet diskuteras.

Denna empiriska studie handlar om muntlig matematik och syftar till att ta reda på hur elever upplever att det är att arbeta med problemlösningsuppgifter utifrån EPA- metoden. Inom matematiken ska eleven ges möjlighet att utveckla kursplanens olika förmågor, varav kommunikationsförmågan och problemlösningsförmågan är två av dem.  Studiens empiri har samlats in genom elevenkäter och elevintervjuer, i samband med genomförande av en EPA-lektion där eleverna fick arbeta med problemlösning. Data analyserades genom både en kvantitativ analysmetod och en kvalitativ tematisk analys. Resultatet visar att eleverna uppskattar att arbeta utifrån EPA-metoden, samtidigt som de gillar att arbeta på det traditionella arbetssättet i arbetsböckerna. Fyra teman har kunnat urskiljas utifrån elevernas intervjusvar; eleverna anser att muntlig matematik är roligt, eleverna föredrar att arbeta enskilt, elevernas upplevelser av att arbeta med någon annan samt elevernas upplevelser av att arbeta i helklass.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka gymnasieelevers upplevelser av muntliga framställningar i svenskämnet. Till stöd användes kvalitativa forskningsintervjuer med åtta elever. Studiens resultat visar att de utvalda eleverna till stor del har negativa känslor och upplevelser av muntliga framställningar där nervositet, oro och ångest är vanliga känslor som eleverna upplever. Detta kan möjligtvis ha kopplingar till orsaker som ligger till grund för elevers talrädsla, exempelvis tidigare upplevelser och en avsaknad av regelbundna muntliga framställningar. Studiens slutsats är att lärare bör och behöver bli medvetna om elevers talrädsla, vilka känslor eleverna upplever samt vilka metoder de behöver vid detta. Det framkommer att eleverna exempelvis önskar ett tryggt klassrumsklimat, redovisa i mindre grupper, positiv respons från lärare eller klasskamrater, tydliga strukturer eller mer övning och förberedelser. Med hjälp av detta kan lärare sedan ge stöd i elevernas hantering och förebyggande av talrädslan samt utveckla och stimulera elevernas muntliga förmågor.

Matematiken kan vara det ämne i skolan som ger mest upphov för oro och motgångar för dagens elever, genom att införa mer muntlig kommunikation kan matematiken upplevas mer lustfylld och rolig. För att få en inblick i lärarens användning av muntlig kommunikation och elevers deltagande i muntlig kommunikation i matematiken kommer litteraturstudien besvara varför lärare använder sig av muntlig kommunikation i matematik. Litteraturstudien svarar också på hur muntlig kommunikation ser ut vid arbete i matematikboken och problemlösning samt vilka faktorer som påverkar elevers deltagande i den muntliga kommunikationen. Forskningen har gjorts genom sökningar i databaserna ERIC, Web of Science och SwePub där materialet som samlats in har analyserats i en matris. Matrisen har bidragit till en överblick över studiernas relevans och svar på litteraturstudiens forskningsfrågor. Kunskapsutbyte, motivation och samarbete är några motiveringar som lärare ger till varför de väljer att integrera muntlig kommunikation i sin undervisning. De samtal som uppstår vid arbete i matematikboken tenderar åt att handla om att ge eller ta emot information och om att ställa eller svara på frågor, vilket kan liknas vid samtalstypen IRE. Vid arbete med problemlösning uppkommer både kumulativa- och utforskande samtal. Elevers möjlighet att delta i muntlig kommunikation har visat sig påverkas av flera faktorer, så som läraren, normer och språk. Det är av vikt att läraren förmedlar hur arbetet ska gå till, att samarbete och muntlig kommunikation är en norm som etablerats i klassrummet och att elever och lärare besitter och förstår ett gemensamt matematikspråk. Resultatet visar att det utforskande samtalet ger störst möjlighet för elever att delta i den muntliga kommunikationen, jämfört med kumulativa samtal och samtal med IRE strukturen. Utforskande samtal kan vara svårt att etablera hos eleverna eftersom de krävs mycket från såväl lärare som elever. En central del i resultatet är att matematikboken kan vara en faktor till att muntlig kommunikation inte sker vilket kan bero på hur normen i klassrummet ser ut. Något som visat sig vara problematiskt är att många elever verkar ha svårt att förstå instruktionerna i matematikboken på grund av ett bristande matematikspråk. Förståelse för språket är en viktig del när det kommer till att delta i den muntliga kommunikationen, utan en förståelse för vad som sägs är det svårt att delta. Resultatet visar att både elever och lärare behöver använda sig av ett gemensamt språk för att kommunicera muntligt med varandra.

Digitala verktyg i undervisningen har ökat stadigt sedan 1990-talet, likaså kraven på digitalisering inom alla skolämnen. Idag har varje elev tillgång till diverse olika digitala verktyg, både inom skolmiljön och privat. Syftet med denna studie har varit att identifiera och beskriva lärares attityder till de digitala resurserna när det kommer till utveckling av elevernas muntliga kommunikativa förmåga samt vilka faktorer som påverkar dessa attityder. Utfallet visar att skolor har god tillgång till digitala resurser samt att lärarna har en positiv inställning till användandet av dessa men att lärarna upplever svårigheter att implementera resurserna som ett pedagogiskt verktyg eftersom de känner sig osäkra på hur dessa skall användas på grund av sina begränsade kunskaper. Resultatet tyder också på att en markant förändring i lärarens dagliga arbete har skett. De slutsatser som framgår är att lärarnas individuella attityder har en stor inverkan på inkluderingen av digitala verktyg, i synnerhet verktyg som används som pedagogisk resurs. Införandet av digitala resurser ställer nya krav på lärarens egen digitala kompetens. En reflektion är att de digitala verktygen bidrar till en god utveckling av muntlig kommunikationsförmåga, men att lärarna behöver tid att sätta sig in i de digitala verktygen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur svensklärare i F-3 resonerar om den muntliga interaktionens betydelse för elevers läsutveckling samt på vilka sätt lärarna använder sig av det muntliga i läsundervisningen. Studien grundar sig i teori som ser läsning som något som utvecklas i en meningsfull och social kontext. I studien presenteras och redogörs för begreppen läsning som social praktik, textrörlighet samt inre och yttre motivation. För att undersöka de valda frågeställningarna har svensklärare i F-3 intervjuats genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att majoriteten av lärarna använder muntlig interaktion i sin läsundervisning eftersom de anser att muntlig interaktion har betydelse för elevers läsutveckling utifrån tre syften: det skapar stöttning, ökar elevernas motivation och främjar en fördjupad förståelse för texter. Vidare visar resultatet att lärarna planerar och genomför läsundervisning med muntligt innehåll i olika hög utsträckning. Somliga lärare genomför strukturerade textsamtal som en undervisningsaktivitet medan andra lärare har spontana samtal om det lästa när tillfälle ges. Diskussionen tar upp och problematiserar denna skillnad mellan lärarnas didaktiska val för textsamtal i relation till tidigare forskning som beskriver vikten av att samtal om det lästa sker strukturerat och planerat för att leda till läsutveckling. Att det finns en tydlig skillnad i lärarnas didaktiska val för att genomföra textsamtal innebär att alla elever inte har en likvärdig läsundervisning. Somliga elever i F-3 får delta i planerade och strukturerade textsamtal i högre utsträckning än andra elever beroende på lärarens didaktiska val och syn på läsning som en social praktik.

No description available.