Syftet med denna studie är att utifrån samtal med gymnasieelever få en bild av deras upplevelser kring muntliga examinationer. Den genomförda undersökningen består av fyra gruppintervjuer med tre elever i varje, vilka vid tiden för intervjun gick i årskurs två på gymnasiet. Studiens teoretiska utgångspunkter vilar på socialpsykologisk grund och människans samspel med miljön intar en framträdande roll. Resultatet av undersökningen visar att eleven, läraren och gruppen bildar ett helhetsperspektiv i situationen då en muntlig examination hålls. För eleven är dennes inställning och förberedelse inför momentet lika betydelsefullt som lärarens och kamratgruppens förhållningssätt i avseendet hur muntlig examination upplevs. Det finns betydelsefulla komponenter som har förutsättning för upplevelsen. Läraren ska tänka på att arrangera muntlig examination så att upplevelsen stärker elevens självbild och förmågor.

Tidigare studier berör främst funktion, praktik, innehåll och relevans i den muntliga rapporten. När det gäller omvårdnad i den muntliga rapporten hittades ingen vetenskaplig litteratur. Författarna i den här studien anser att omvårdnad är lika viktig som medicinen i patientvården. Syftet är att belysa omvårdnad i den muntliga rapporten mellan sjuksköterskor. En observationsstudie utfördes på sex avdelningar på ett sjukhus i Skaraborg. Data spelades in på band för att transkriberas, analyseras och tolkas. Resultatet visar att omvårdnad förekommer i den muntliga rapporten mellan sjuksköterskor genom sex huvudteman och tio underteman. Det rapporterades om patienternas tillstånd, vilka åtgärder sjuksköterskorna utfört och vad sjuksköterskorna som skulle påbörja sitt arbetspass skulle tänka på och göra under sitt skift. Studien tolkar att den information som sjuksköterskor delar med varandra under en rapport är omvårdnad då den möjliggör en god patientvård. / Prior studies mainly concern the function, practice, content and relevance of the shift report. When it comes to care in the shift report no scientific literature were found. The authors of this study consider care to be just as important as medicine in the patient care. The aim of this study is to shed light on care in the nurse-to-nurse shift report. An observational study was carried out in six divisions at a hospital. The data was recorded on tape to be transcribed, analyzed and interpreted. The results imply, through categorization into six main themes and ten sub themes, that care is evident during the nurse-to-nurse shift report. Patient’s condition and which actions the nurses had executed were reported, as well as what the nurses, who were about to start their work shift, had to perform and keep in mind. The information being shared in the nurse-to-nurse shift report is in this study interpreted as care seeing that it make a good patient care possible.

Världen idag blir mer och mer globaliserad och förmågan att kunna kommunicera på engelska efterfrågas i hög grad. Samhällets utveckling sätter även sin prägel på skolan där den muntliga kommunikationen betonas inom språkundervisningen idag. Syftet med denna studie är att undersöka hur två engelsklärare på gymnasiet använder engelska i klassrummet. Undersökningen har granskat i vilken utsträckning lärarna använder sig muntligen av målspråket i sin engelskundervisning och deras förhållningssätt till sitt eget användande av engelska respektive svenska har studerats. Tidigare studier från det engelska klassrummet har visat att ju mer läraren talar engelska desto mer talar även eleverna engelska (Zilm refererad i Tornberg, 2005). Målet har varit att dels studera i hur stor utsträckning de två lärarna talar engelska respektive svenska på lektionen men även att undersöka bakomliggande syften och motiv till språkvalet hos deltagarna. Då önskan har varit att studera både teori och praktik hos lärarna har observation och intervju lämpat sig bra som val av metod. De båda deltagarna har observerats under vardera tre engelsklektioner för att sedan bli intervjuade. På så sätt har bruket av språkval studerats och sedan följts upp av frågor kring lärarnas motiv för val av språk i engelskundervisningen. Studien visar att en av lärarna utgick ifrån en tydlig undervisningsteori där ett av målen var att skapa en engelsk zon i klassrummet där engelskan skulle användas i så stor utsträckning som möjligt. Den andra deltagaren av studien hade inte en lika utpräglad teori för sin undervisning utan grundade den mer på ”sunt förnuft” och ”erfarenhet”. Resultatet av studien visade att den lärare som hade en uttalad teori bakom sin undervisning, talade engelska i betydligt större utsträckning än den som inte hade det. Det visade sig att eleverna också talade engelska i större utsträckning i detta klassrum, än hos den andra läraren.

Abstact: Syftet med uppsatsen Berättelser i organisationer - en analys av hur fyra organisationer och två konsulter använder Corporate Storytelling som ett strategiskt muntligt kommunikationsverktyg var att öka kunskapen om begreppet Corporate Storytelling samt att undersöka hur de intervjuade organisationerna och konsulterna använde sig av verktyget i en intern kontext. Vid användandet av Corporate Storytelling inom organisationer handlar det framförallt om hur berättelser kan användas som ett strategiskt verktyg för att förenkla och begripliggöra olika fenomen och budskap dels för den enskilda människan, dels mellan människor. Berättelser kan exempelvis användas för att förmedla känslor, politik och symbolism till medarbetare och omvärlden. Uppsatsen utgick från ett pedagogiskt perspektiv och frågeställningarna besvarades med hjälp av en kvalitativ undersökning bestående av sex intervjuer. I uppsatsen arbetade vi utifrån en abduktiv metod och resultatet visade att de intervjuade organisationerna och konsulterna som medvetet arbetade med Corporate Storytelling främst gjorde det i syfte att stärka organisationskulturen. De slutsatser vi drog av uppsatsen var att Corporate Storytelling är ett kraftfullt och effektivt strategiskt muntligt kommunikationsverktyg för organisationer eftersom det talar till hjärtat istället för hjärnan. Så till vida är Corporate Storytelling ett pedagogiskt verktyg som i allra högsta grad kan användas i organisationers personalarbete.

<p>Tidigare studier berör främst funktion, praktik, innehåll och relevans i den muntliga rapporten. När det gäller omvårdnad i den muntliga rapporten hittades ingen vetenskaplig litteratur. Författarna i den här studien anser att omvårdnad är lika viktig som medicinen i patientvården. Syftet är att belysa omvårdnad i den muntliga rapporten mellan sjuksköterskor. En observationsstudie utfördes på sex avdelningar på ett sjukhus i Skaraborg. Data spelades in på band för att transkriberas, analyseras och tolkas. Resultatet visar att omvårdnad förekommer i den muntliga rapporten mellan sjuksköterskor genom sex huvudteman och tio underteman. Det rapporterades om patienternas tillstånd, vilka åtgärder sjuksköterskorna utfört och vad sjuksköterskorna som skulle påbörja sitt arbetspass skulle tänka på och göra under sitt skift. Studien tolkar att den information som sjuksköterskor delar med varandra under en rapport är omvårdnad då den möjliggör en god patientvård.</p> / <p>Prior studies mainly concern the function, practice, content and relevance of the shift report. When it comes to care in the shift report no scientific literature were found. The authors of this study consider care to be just as important as medicine in the patient care. The aim of this study is to shed light on care in the nurse-to-nurse shift report. An observational study was carried out in six divisions at a hospital. The data was recorded on tape to be transcribed, analyzed and interpreted. The results imply, through categorization into six main themes and ten sub themes, that care is evident during the nurse-to-nurse shift report. Patient’s condition and which actions the nurses had executed were reported, as well as what the nurses, who were about to start their work shift, had to perform and keep in mind. The information being shared in the nurse-to-nurse shift report is in this study interpreted as care seeing that it make a good patient care possible.</p>

<p>Syftet med vår studie är att studera hur den muntliga kommunikationen mellan förskollärare respektive fritidspedagoger och barn samt barn emellan ser ut ur ett genusperspektiv.</p><p>Vi har genomfört vår studie på två förskolor och en skola/fritidshem. Vi har utgått från tre olika situationer: fri lek, samling och måltid.</p><p>För att besvara vårt syfte har vi använt oss av kvalitativ forskningsmetod där vi har observerat hur barn och lärare i de olika situationerna kommunicerar. Vi har också intervjuat fyra lärare, två förskollärare och två fritidspedagoger om hur de tänker om jämställdhet och traditionella könsmönster utifrån Lpfö 98 och Lpo 94.</p><p>I resultatet av våra observationer har vi sett att barn behandlas olika på grund av kön, pojkar tillåts ta mer plats, flickor håller ordning och är mer osynliga som enskilda individer än pojkarna. Flickors samtal är mer ordrika, medan pojkars är mer kortfattade och därför får pojkar fler följdfrågor.</p><p>Intervjuerna visar att förskollärarna och fritidspedagogerna har olika tankar kring jämställdhet och att de har kommit olika långt i sitt genus- och jämställdhetstänkande.</p>

<p>Syftet med denna studie är att ta reda på om det bedrivs någon medveten träning i muntlig framställning i ämnet svenska på gymnasiet. Vilken attityd och inställning har lärarna till muntlig framställning och retorik och i vilken omfattning ingår det i de olika kurserna? Vidare studeras i vilken mån lärarna upplever att eleverna behöver stöd och hjälp i sin utveckling till offentliga talare.</p><p>Undersökningen består av enkät och intervjuer. Resultaten visar att flera lärare bedriver ett engagerat och medvetet arbete med systematatisk talträning. Arbetet med detta omfattar i de flesta fall 30% eller mer av kurstiden. Lärarna upplever att elevernas behov av hjälp är i många fall mycket stort men att det varierar. Den största svårigheten är att stärka deras självförtroende så att de vågar hålla ett anförande. Slutligen konstateras att lärarna önskar större möjligheter till kompetensuveckling i ämnet.</p>

My aim is to find out about teachers’ perceptions of methods concerning learning and assessment of oral proficiencies. My questions are: What perceptions are there among teachers concerning assessment of oral proficiencies? How do teachers describe their ways of promoting and assessing oral proficiency? In order to answer my questions and obtain data I have accomplished two focus groups interviews with seven language teachers. The result shows that teachers are concerned with several factors regarding assessment of oral proficiency. They express that they try to include all students and that all students get the chance to express themselves, but one problem is that students often tend not to speak or practice their oral skills in the classroom. To prevent this issue teachers try to have discussions and oral tests in smaller groups, something which seems to be successful according to teachers. However, another problem with reference to promoting and assessing oral skills, is that time is not sufficient enough for the teachers to help all students to reach the oral goals. Because of that teachers tend always to have special occasions where they assess students whereas the continuous assessment takes place in the classroom at suitable opportunities.

Syftet med vår studie är att studera hur den muntliga kommunikationen mellan förskollärare respektive fritidspedagoger och barn samt barn emellan ser ut ur ett genusperspektiv. Vi har genomfört vår studie på två förskolor och en skola/fritidshem. Vi har utgått från tre olika situationer: fri lek, samling och måltid. För att besvara vårt syfte har vi använt oss av kvalitativ forskningsmetod där vi har observerat hur barn och lärare i de olika situationerna kommunicerar. Vi har också intervjuat fyra lärare, två förskollärare och två fritidspedagoger om hur de tänker om jämställdhet och traditionella könsmönster utifrån Lpfö 98 och Lpo 94. I resultatet av våra observationer har vi sett att barn behandlas olika på grund av kön, pojkar tillåts ta mer plats, flickor håller ordning och är mer osynliga som enskilda individer än pojkarna. Flickors samtal är mer ordrika, medan pojkars är mer kortfattade och därför får pojkar fler följdfrågor. Intervjuerna visar att förskollärarna och fritidspedagogerna har olika tankar kring jämställdhet och att de har kommit olika långt i sitt genus- och jämställdhetstänkande.

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera elevers uppfattningar om muntlig matematikundervisning samt ta reda på hur väl förberedda eleverna kände sig inför den muntliga delen av det nationella provet i matematik för årskurs 9. Med muntlig matematikundervisning avser jag den undervisning som är planerad av lärare att ske med muntlig kommunikation som exempelvis gruppdiskussioner eller muntligt framträdande. För att ta reda på elevernas uppfattningar och erfarenheter undersöks detta med hjälp av intervjuer med 8 elever från årskurs 1 på gymnasiet. Elevernas uppfattningar analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv med Håkan Lennerstads begrepp ”matematiska” som främsta analysverktyg. Enligt eleverna så inkluderas muntlig matematikundervisning i all form av kommunikation i klassrummet. Så väl genomgångar från läraren till att muntligt redovisa ett projekt eller att hjälpa en kompis anser eleverna vara muntlig undervisning. Eleverna skiljer främst på att ”läsa och skriva” som man gör utifrån läromedlet och att ”lyssna och prata” som man gör i samspel med andra. Med det matematiska språket menar jag de begrepp och termer som är avsedda för att användas inom matematiken så som att benämna den geometriska formen kvadrat för kvadrat och inte fyrkant. Det matematiska språket framkommer mycket mer i en muntlig förklaring än i en skriftlig anser eleverna. Språket i sig har eleverna inte tänkt speciellt mycket över. Några av informanterna menar att man pratar som vanligt fast med siffror och tecken. Den muntliga delen av det nationella provet sågs som ett prov som alla skulle genomföra för att bli godkända men att prestationen inte hade särskilt stor betydelse.