Denna litteraturstudie beskriver begreppet muntlig bedömningspraktik och förklarar de möjliga positiva och negativa konsekvenser som kan uppstå vid genomförande av en muntlig bedömningspraktik i matematikklassrummet. Syftet med litteraturöversikten är att ge en inblick i hur lärare kan utöka sin bedömningsarsenal för att öka kvaliteten på bedömningen. Litteraturstudien analyserar både de möjligheter och utmaningar som kan uppstå vid implementeringen. Möjligheterna som presenteras är bedömningsformens positiva inverkan på elevers resultat, förenkling av summativ  bedömning, effekter av ökad lärarnärvaro och förmåga att ge bra formativ bedömning. Detta vägs mot utmaningar  som handlar om utmaningar för elever, rättssäkerhet och resursåtgång. Detta vägs även mot de specifika muntliga bedömningsaktiviteter som kan användas.

<p>Detta arbete görs inom lärarutbildningens examenskurs med syftet att genomföra en fördjupad ämnesundersökning. I vårt fall vill vi få kunskap hur några pedagoger i grundskolan undervisar inom svenskämnet för att elevers förmåga att redovisa muntligt ska utvecklas. Denna undersökning är ett försök att koppla några lärares arbetsmetoder i området tala till en särskild arbetsgång inom retoriken.  I fem intervjuer ställdes frågor till lärare kring definition, betydelse, möjligheter och hinder i förhållande till den muntliga redovisningen. Vi frågade även om vilka strategier de använder för att få elever att utveckla sin förmåga inom området tala. Respondenternas svar analyserades bland annat utifrån de kategorier som retorikens partesmodell innehåller.  Resultatet visar att man kan urskilja den retoriska arbetsgången i respondenternas arbetssätt. Alla respondenter la särskild vikt vid att undervisningen anpassas till olika individers och gruppers förmågor och viljor. Detta är något som diskuteras i relation till Vygotskijs tankar om det sociala samspelets betydelse för inlärning och de krav som författare inom ämnet retorik tar fram som viktiga för att en progressivitet ska ske.</p><p> </p>

Syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger arbetar med elevers muntliga färdighet, alltså hur denna färdighet arbetas med i klassrummet samt om den medför konsekvenser, både positiva och negativa.  Metoden som används är kvalitativa intervjuer där 5 grundlärare i årskurs 1-3 intervjuas. Metoden kvalitativa intervjuer valdes för att kunna titta närmare på pedagogernas erfarenheter och åsikter.  Resultatet från intervjuerna styrker till största del den tidigare forskningen. Pedagogerna tar under intervjuerna upp någonting som forskningen inte gör. De tar upp exempel på aktiviteter där den muntliga färdigheten tränas. Forskningen och de intervjuade håller dock med varandra om att den muntliga färdigheten är någonting som hela tiden måste arbetas med och vidareutvecklas. Forskningen visar att pedagogen oftast är den som tar upp mest talutrymme i klassrummet samtidigt som de intervjuade kan anse att talutrymmet är lika stort för både elever och pedagog. Både forskningen och de intervjuade ser att den muntliga färdigheten medför både hinder och möjligheter. Dock vinner möjligheterna i längden. / The purpose of this work is to study how teachers work with pupils' oral proficiency. The purpose is to find out how this proficiency is being trained in the classroom and whether it has consequences, both positive and negative.  The method used is qualitative interviews, where five elementary school teachers in grades 1-3 are interviewed. The qualitative interviews were chosen to study the educators' experiences and opinions.  The results obtained from the interviews largely reinforce the results from previous research. During the interviews, the educators mentioned something that the previous research did not mention. They list examples of activities where the oral proficiency is trained. The research and the interviewees agree, however, that the oral proficiency is something that must always be worked on and further developed. Research shows that the pedagogue usually takes up the most speech space in the classroom, while the interviewees may think that the speech space is the same for both students and educators. Both the research and the interviewees agree that the oral proficiency consists of both obstacles and opportunities. However, opportunities usually prevail.

Denna produktionsuppsats undersöker i vilken grad elevers inställning till muntliga bedömningspraktiker inom matematik korrelerar med elevernas upplevda nervositet, tidigare erfarenhet och skrivkunskaper. Uppsatsen  undersöker även vilka typer av bedömningsaktiviteter som elever uppger att de haft tidigare erfarenhet av. Studien syftar till att ge lärare en bild av vilka faktorer som påverkar elevers inställning positivt till muntlig bedömningspraktik vilket kan hjälpa läraren i utvecklandet av sin egen bedömningsmetodik. Genom en enkät med Likertskalor och flervalsfrågor undersöks gymnasieelevers attityd och erfarenhet. Undersökningen visar att den vanligaste tidigare erfarenheten av muntliga bedömningstyper är genom grupparbete och den minst förekommande är genom presentation. 8,9% av eleverna uppger att det inte varit med om någon muntlig  bedömningsaktivitet inom matematikämnet. I studien används en mätning av inkonsekvens mellan snarlika frågor. Som bäst var besvarandet konsekvent i  68% av fallen och som lägst 48%. Sammantaget uppmättes positiv inställning ha en ringa negativ korrelation med nervositet och skrivkunskap och en svag positiv korrelation med elevers tidigare erfarenheter av muntlig bedömning.

Lärarnas muntliga kommunikation på spanska är viktigt för att leda eleverna till att kunna förstå språkets logik och tala det. Men forskningen har visat att arbetet är utmanande för lärare även om det är oklart varför. Syftet med den här studien är att få en bild och en förståelse om lärmiljö i spanskundervisning med fokus på spanska som arbetsspråk i undervisningen i grund- och gymnasieskolor. I undersökningen deltog 52 erfarna lärare i spanska från 11 regioner i Sverige. Resultatet visar att 1) lärarna i spanska är medvetna om att de ständigt behöver träna på sin muntliga färdighet i spanska och att de önskar att göra detta, 2) att det finns problem med att använda spanska som arbetsspråk i spanskundervisning både i grund- och gymnasieskolan, 3) att spanskundervisning sker i stora grupper både i grund- och gymnasieskolorna och 4) att den fysiska lärmiljön (klassrummet) för undervisning inte är optimal både i grund- och gymnasieskolorna. Vidare forskning är nödvändig kring vilka de främsta orsakerna är till att lärare tycker att de är oviktigt att tala spanska i sin undervisning samt till att lärare upplever att det är svårt att använda spanska som arbetsspråk i sin undervisning. Det är dessutom viktigt att utforska i vilken utsträckning gruppstorlek och den fysiska miljön i spanskundervisning påverkar elevernas spanskinlärning och lärarnas undervisning.

Ekstrand, Anne (2016). ”Det brukar vara jag som inte pratar…jag vet inte, jag bara sitter”- Ett arbete om muntlig kompetens i en årskurs tre. Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Att kunna kommunicera muntligt är allt viktigare både i studier och yrkesliv. Att tala och göra sin röst hörd inför klasskamrater och lärare kan upplevas på många olika sätt av elever, alltifrån glädje för att få visa vad man kan till oro och tystnad. Förhoppningsvis kan den här studien bidra till en ökad förståelse för hur elever kan uppleva talsituationer i skolarbetet vilket möjliggör vidare studier för att ta reda på orsaker och därmed ge underlag för ett mera explicit arbete med att utveckla elevers muntliga kompetens. I denna studie har jag undersökt hur lärare i en årskurs 3 arbetar med att utveckla muntlig kompetens samt hur elever och lärare upplever arbetet och elevernas utveckling. Specifikt har studien försökt belysa•vilka metoder och arbetssätt som används för att utveckla elevers muntliga kompetens•vilket stöd eleverna får i att utveckla sin muntliga kompetens, särskilt med tanke på elever i språklig sårbarhet•hur lärarna respektive eleverna upplever att den muntliga kompetensen utvecklas.Flera teorier pekar på att lärandet är beroende av språk och kommunikation. Det sociokulturella perspektivet och Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen och behovet av stöttning, ”scaffolding”, för att nå upp till den högre nivån utgör en grund för arbetet. I samband med diskussioner om muntliga kompetensen är också retoriken en utgångspunkt och ett medel för vidare utveckling av förmågan till muntlighet.Studien har genomförts med hjälp av intervjuer med elever och lärare i klassen. Intervjusvaren har sedan analyserats och grupperats i olika områden, teman, som redovisas och diskuteras vidare. Resultaten visar relativt tydligt att det är tre områden som är viktiga för att utveckla elevernas muntliga kompetens; stöd och återkoppling, allas delaktighet samt klassrumsklimatet. Grupparbeten används ofta som medel för att utveckla muntlig kompetens, men det skulle kunna utvecklas ytterligare genom att mera strukturerat inkludera t.ex. retoriska grundregler. Det framkom att många elever upplevde stress och oro inför de muntliga redovisningarna. Andra studier visar att detta kan följa med långt upp i åldrarna. Specialläraren i samarbete med specialpedagogen skulle i detta sammanhang kunna driva ett utvecklingsarbete på skolan inom just språkinriktad undervisning i alla ämnen med fokus på den muntliga kompetensen. I utarbetandet av en plan för detta lyfts till exempel didaktiska och pedagogiska frågor i bland annat kollegiala diskussioner.Nyckelord: Grupparbete, kommunikation, muntlig kompetens, muntlig presentation, språklig sårbarhet

Vårt arbete syftar till att få större vetskap om hur språkundervisningen kan göras autentisk och meningsfull genom att knyta kommunikationen på målspråket till undervisningssituationen samt elevernas vardag och verklighet, i studien även kallat för ”här och nu”-interaktion. För att få svar på de frågor vi ställt oss i undersökningen har vi intervjuat och observerat lärare och elever på två skolor samt analyserat det insamlade materialet med hjälp av relevant litteratur. Utifrån den undervisning som studerats har vi kunnat fastställa att interaktion på målspråket ur ett ”här och nu”-perspektiv både från lärares och från elevers sida är önskvärt men samtidigt svårt att genomföra och därmed lämnas lite utrymme ute på skolorna. Resultaten visar även att förekomsten av ”här och nu”-interaktion starkt påverkas av lärarens personliga inställning till muntlig kommunikation på målspråket samt att det i första hand krävs en förändring av kursplanerna för att skapa en språkundervisning där kommunikation på det främmande språket bygger på flerstämmiga samtal om här och nu. / Our intention with the study was to increase our knowledge about how teachers can make the verbal communication in foreign language studies more authentic and meaningful by including the pupils’ interests and reality as well as the classroom situation while working with verbal interaction. To find the answers to our questions we interviewed and observed two teachers and their pupils. Our study shows that verbal communication considering "here and now"-interaction is wanted from teachers as well as from pupils but due to difficulties exist in a very small scale. Our study also shows that the teacher`s personal attitude to interaction in a foreign language affects the work with verbal communication and that not only teachers but also the course plans need to change their perspective on verbal communication to achieve foreign language studies that build on meaningful discussions and conversations considering the interests and the reality of the pupils.

This thesis focuses on oral proficiency in French by learners of French at a Swedish high school. The purpose of this work was to try to find out to what extent and in what situations the learners speak in the target language at the time of the teaching. The study was conducted through both a qualitative and a quantitative study. The qualitative study was carried out by observing oral interaction between teacher and students. The quantitative study was conducted through various questions that the students had to answer in a questionnaire. The results from the observation show that the students speak in the target language (French) when the teacher predominantly uses French at the time of teaching. The results also show that when the teacher interacts and puts questions to the students in the target language, the students also respond to the target language. Another thing that the result shows is that the teacher comes with constant encouragement to the students, which motivates the students to talk in the target language. / Detta examensarbete fokuserar på muntlig språkfärdighet i franska hos elever som läser franska vid en svensk högstadieskola. Syftet med det här arbetet var att försöka ta reda i vilken utsträckning och i vilka situationer eleverna pratar på målspråket vid undervisningstillfället. Undersökningen genomfördes genom både en kvalitativ och en kvantitativ studie. Den kvalitativa studien genomfördes genom att observera hur den muntliga interaktionen mellan lärare-elever såg ut. Den kvantitativa studien genomfördes genom olika frågor som eleverna fick svara på i en enkät. Resultatet utifrån den observation som gjordes i samband med denna undersökning visar att eleverna pratar på målspråket (franska) när läraren övervägande använder sig av franska vid undervisningstillfället. I resultatet framgår också att när läraren interagerar och ställer frågor till eleverna på målspråket, så svarar också eleverna på målspråket. Ytterligare en sak som resultatet visar på är att läraren kommer med ständig uppmuntran till eleverna, vilket motiverar eleverna att prata på målspråket.

The aim of this essay is to study Chilean refugees’ experiences of the 1973 military coup in Chile as well as the subsequent escape to, and reception of refugees in Sweden. In order to accomplish the purpose of the essay, six Chilean refugees who arrived in Sweden after 1973 have been interviewed and have generated answers which are compared to previous research in this field. Furthermore, written history tends to describe people in power as well as warfare in general. Therefore, by using oral history as a method in this study to investigate Chilean refugees’ experiences, a more nuanced and democratic version of what happened could appear. As a result, this study mostly concurs with previous research made in this field, thus arguing that political and social injustices triggered the Chilean refugees’ involvement in Allende’s popular unity in Chile. When Allende was overthrown by armed forces and a merciless persecution took place, the people interviewed in this study decided to escape to another country. The goal with the escape was to wait until the situation had calmed down and then, return to Chile. While in Sweden, they decided to continue the struggle towards a free and democratic Chile. However, as time passed during the long-term dictatorship, those dreams faded.

Enligt ett sociokulturellt perspektiv är språk och tanke varandras förutsättningar, samtidigt som kunskaper och språk utvecklas i samspel med andra. Muntlig interaktion är därmed viktig för elevers språk- och kunskapsutveckling men avgörande för flerspråkiga elever. Detta ställer höga krav på lärarens utformning av undervisning samt det utrymme som ges för muntlig interaktion. Skolinspektionens granskning visar dock att det råder stor brist gällande undervisning i det flerspråkiga klassrummet, vilket hämmar flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka, sammanställa och presentera forskning som behandlar muntlig interaktion i det flerspråkiga klassrummet. Frågeställningarna som relaterar till syftet utgår ifrån det sociokulturella perspektivet och lyder: Vilken betydelse har muntlig interaktion för flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling? Vilka faktorer påverkar utrymmet för muntlig interaktion i det flerspråkiga klassrummet? Studien är en litteraturstudie som bygger på nationell och internationell forskning i form av vetenskapliga artiklar, avhandlingar, konferensbidrag, forskningsrapport samt vetenskapligt baserade böcker.   Resultatet visar att muntlig interaktion har betydelse för flera olika aspekter inom språk- och kunskapsutveckling, bland annat för den kognitiva utvecklingen och för identitetsskapande processer. Vidare framgår att lärarens inställning, val av interaktionsformer samt gruppformatering är avgörande faktorer för hur utrymmet för muntlig interaktion möjliggörs och för flerspråkiga elevers möjlighet att nå språk- och kunskapsutveckling.