<p>Mitt syfte är att beskriva de öst- respektive västjudiska invandrarnas väg till integration och tillhörighet i det svenska samhället, samt att spegla skillnaderna dem emellan. Ett bakomliggande syfte blir dessutom att belysa den judiska historien, som ett ställningstagande, för att ge en historisk relevans till problematiken. Det har forskats mycket litet inom detta område, då det material som finns nästan uteslutande har åstadkommits genom studier av de judar som invandrade från Västeuropa, emedan de judar som invandrade i ett senare skede från Östeuropa knappt har ägnats någon forskning alls. Jag vill därmed påvisa de olikheter som dessa båda invandrargrupper stod för och den problematik som detta förde med sig. Vad krävdes t.ex. av de människor som invandrade för att bli accepterade i samhället? Av vilka orsaker immigrerade man till Sverige? Vad var skillnaderna tidsmässigt och geografiskt mellan de olika emigrationsområdena?</p><p>Uppsatsen innehåller även material ifrån de tre djupintervjuer som jag har genomfört. Dessa har jag valt att presentera därför att jag vill undersöka om jag får samma bild utifrån intervjuerna som den som ges i litteraturen. Svaren kan naturligtvis inte ses som en absolut sanning, men kan ändå ge en uppfattning i frågan.</p>

<p>The aim of this thesis is to study the Swedish art field during the 1980s, from the perspective of the artistic production of Lars Nilsson. During this decade he became one of the most well known young artists associated with postmodernism.</p><p>The thesis is divided into three parts, where the first part examines different influences and aspects of the art of Lars Nilsson, as well as the contexts he was a part of. This is performed through a chronological as well as a categorizing presentation, based upon different exhibitions where Nilsson participated during the 1980s.</p><p>In the second part the subject is the Swedish art field, and how Lars Nilsson came to be part of a a new established category of a young generation of artists, mostly born in the 1950s, who were associated with youth, postmodernism and contemporaneousness. This part also puts attention to the importance of Lars Nittve, then art critic and curator, in introducing postmodernism, as well as establishing this new categorization of artists in Sweden.</p><p>The last part of the thesis studies four different group exhibitions, and how they all exemplify how "a younger generation of artists" were to be connected with notions of postmodernism and contemporaneousness through curatorial practice. Lars Nilsson participated at the thirst three of these exhibitions. This is followed with a last group exhibition, where the idea of younger artists as <em>the</em> most contemporary were to be questioned. The thesis ends with a summary and a discussion.</p>

This thesis is a report concerning the practical aspects on exhibition techniques. During an internship at the National History Museum in Stockholm I participated in the work with their new, temporary exhibition Gränslöst - en global utställning på Historiska museet [Boundless - a global voyage of discovery at the National Historical Museum]. I was part of a small project team of museum staff. The purpose of this exhibition was to show how cultures have met and influenced each other throughout history. The National Historical Museum has in its collections and exhibitions several examples of objects that has been imported from or inspired by other cultural areas. The primary goal was to give the visitors a new perspective, to show that these “Swedish” objects have a long history of trading and cultural exchange. Additionally, Gränslöst is an attempt to draw the visitors into the permanent exhibitions; it is not an independent production and shares some characteristics with so- called “Hot spot” exhibitions. My ambition is to describe the planning, implementation and delivery of the exhibition and highlight problems and solutions that arise during that process.

The aim of this thesis is to study the Swedish art field during the 1980s, from the perspective of the artistic production of Lars Nilsson. During this decade he became one of the most well known young artists associated with postmodernism. The thesis is divided into three parts, where the first part examines different influences and aspects of the art of Lars Nilsson, as well as the contexts he was a part of. This is performed through a chronological as well as a categorizing presentation, based upon different exhibitions where Nilsson participated during the 1980s. In the second part the subject is the Swedish art field, and how Lars Nilsson came to be part of a a new established category of a young generation of artists, mostly born in the 1950s, who were associated with youth, postmodernism and contemporaneousness. This part also puts attention to the importance of Lars Nittve, then art critic and curator, in introducing postmodernism, as well as establishing this new categorization of artists in Sweden. The last part of the thesis studies four different group exhibitions, and how they all exemplify how "a younger generation of artists" were to be connected with notions of postmodernism and contemporaneousness through curatorial practice. Lars Nilsson participated at the thirst three of these exhibitions. This is followed with a last group exhibition, where the idea of younger artists as the most contemporary were to be questioned. The thesis ends with a summary and a discussion.

Mitt syfte är att beskriva de öst- respektive västjudiska invandrarnas väg till integration och tillhörighet i det svenska samhället, samt att spegla skillnaderna dem emellan. Ett bakomliggande syfte blir dessutom att belysa den judiska historien, som ett ställningstagande, för att ge en historisk relevans till problematiken. Det har forskats mycket litet inom detta område, då det material som finns nästan uteslutande har åstadkommits genom studier av de judar som invandrade från Västeuropa, emedan de judar som invandrade i ett senare skede från Östeuropa knappt har ägnats någon forskning alls. Jag vill därmed påvisa de olikheter som dessa båda invandrargrupper stod för och den problematik som detta förde med sig. Vad krävdes t.ex. av de människor som invandrade för att bli accepterade i samhället? Av vilka orsaker immigrerade man till Sverige? Vad var skillnaderna tidsmässigt och geografiskt mellan de olika emigrationsområdena? Uppsatsen innehåller även material ifrån de tre djupintervjuer som jag har genomfört. Dessa har jag valt att presentera därför att jag vill undersöka om jag får samma bild utifrån intervjuerna som den som ges i litteraturen. Svaren kan naturligtvis inte ses som en absolut sanning, men kan ändå ge en uppfattning i frågan.

Against a background of feminist art theories arguing that the hierarchies in art as based on masculine norms, the present thesis examines the four foundations associated with the Swedish state museum of modern art Moderna Museet. The object descriptions are gone through with open coding, to see wether there are formulations in these that affect the possibility to utilize the foundations yield for purchasing textile art. To ground the conclusions, the textile artworks in the collection are reviewed. The findings show that there are no terms in the object descriptions that would explain the low representation of textile art in the collection, since no terms regarding the artworks material nor the artists gender are set. It could therefore rather be a subjective choice by the decision-makers at the museum. Textile art’s position as a traditionally feminine craft renders it not self-evident within the masculine norms of art and modern art museums, and the causes of the mis-representation as well as future prospects are discussed.

Denna undersökning inriktar sig på hur Historiska museet i Stockholm kommunicerar genom montertexter. Syftet är att ta reda på hur museet skapar en relation mellan museum och besökare, samt mellan besökare och historia genom utställningstexter. Materialet består av skrivna texter hämtade från två rum på utställningen Forntider. För analys används den interpersonella och den ideationella metafunktionen, som båda tillhör systemisk-funktionell grammatik. Resultatet påvisar att museet tar lite plats i texterna och inte kommunicerar ur ett närhetsskapande perspektiv, även om texterna markerar att de är riktade till en mottagare. Fynden och de forntida människorna framställs till största del som frånvarande och svåra att knyta an till.

This dissertation studies the critical reception of Hilma af Klint trough three exhibitions: Spiritual in Art – Abstract Painting 1890-1985 (Los Angeles, 1986), Secret Pictures by Hilma af Klint, (Helsinki, 1988) and Hilma af Klint – A Pioneer of Abstraction (Stockholm, 2013), addressing the crucial prominent figures and voices in the discursive field around af Klint. The aim is carried out through the Critical Discourse Analysis by Norman Fairclough, coupled with Pierre Bourdieu's concept of the cultural field and habitus. Judith Butler's theory of gender performance completes the theoretical framework by addressing issues of gender in both af Klint's practice as well as in the analysed critical reviews. The thesis examines how the discourses about af Klint changed during different periods of time in the 1980s and the 2010s. The central hypothesis is that this case study can be used as an example to see how the art field presents women artists as a marginal phenomenon instead of including them in the general art historical canon. But the reception of af Klint cannot be fully understood through the lens of gender; thus, e.g. the closeness to the occult is considered both as a leading mechanism in the artistic practice, creating interest towards af Klint, and as an identity which pushes her to the marginal. The results of this study lead to a better understanding of critical articles' role in the cultural phenomena's narrative creation.

Undersökningens syfte var att belysa vilken typ av information som utställningen ”Mittens rike” på Östasiatiska museet gav och därav visa ett exempel på hur det kinesiska kulturarvet kan tolkas av att befinna sig i en svensk kontext. Genom att belysa de delarna kunde diskussionen angående asiatisk och europeisk kulturvård och kulturarv belysas där deras olika ståndpunkter kring autenticitet och rituella praktiker kunde framhävas. Som undersökningsmetod användes en utställningsobservation som kompletterades med andra personliga kommunikationer och litteratur. Resultatet visade att utställningen delade information om kinesiska föremål från deras bronstid fram till början av 1900-talet som antingen kopplades till en viss dynasti, till olika föremålsutvecklingar med hantverksmetoder eller till olika samhällsfenomen som föremålen representerade. Utställningstexter och föremålsbeskrivningar bidrog med kontextbyggandet av föremålen, men det fanns även några montrar utan utställningstext där besökaren kunde skapa en egen uppfattning av föremålen. Den europeiska och svenska inblandningen visades främst i utställningens exportporslin som fanns över en stor del av utställningens senare halva. Handeln mellan Kina och Europa/Sverige blev därav det centrerade perspektivet i både föremålen och i utställningstexterna vilket skapade en stor kontrast till tidigare del som enbart fokuserat på de kinesiska utvecklingarna. Det resulterade i att det kinesiska kulturarvet hamnade i skuggan av främst den svenska inblandningen, och blev då en biroll i montrarna som framhävde de svenska framgångarna. / The purpose of the study was to enlighten the type of information the exhibition “The middle kingdom” at the Museum of Far Eastern Antiquities gave and therefore show how the Chinese cultural heritage can be interpretated by existing in a Swedish context. By showing those parts, the discussion of Asian and European integrated conservation and cultural heritage be uplifted and show the different point of views according to authenticity and ritual usage of objects. An exhibition observation was used as the main method with complementary information from personal correspondence and literature. The result showed the exhibition shared information about Chinese objects from their bronze age to the beginning of the 20th century, all connected to a certain dynasty, to different evolutions of objects with certain craft methods, or other societal evolutions which was represented by certain objects. The exhibition text and the object descriptions contributed to the contextualization of the objects, but also showed showcases without any text, which allowed the visitor to create their own perception about the objects. The European and Swedish involvement was displayed especially in the exhibitions exported porcelain that appeared in a big part of the latter half. The trade between China and Europe/Sweden therefore became the central perspective in both the objects and texts in the exhibition which created a big contrast between the earlier part who only focused on the Chinese evolutions. It resulted in the Chinese cultural heritage placed in the shadows of mainly the Swedish involvement and became a subordinate part in the showcases and highlighted the Swedish success stories.

Museums are not only public repositories of culture, but also educational institutions striving to emotionally stimulate visitors with an explorative educational experience. However, it is stated knowledge that museums can be considered boring, especially by the younger visitors.  The purpose of this study was to investigate how a museum exhibition can become more engaging by combining gamification with the museum's course of action to enhance visitor engagement in children.  The goal was to identify distinct principles in the dimensions of gamification, the museum context, the target group of 10-13 year olds and Augmented Reality. With a Research Through Design approach, a concept study and design study was conducted, and a prototype was developed as a representation of the principal findings. The prototype was evaluated in a user study conducted with participants within the target group.  The result of the user study indicated that the gamification concept was engaging but due to few participants as well as lack of usability data, the concept could not be fully validated to enhance visitor engagement in a museum.  However, evaluation of the findings and the defined distinct principles of the dimensions can serve as guidelines for other research conducted within the same dimensions or with similar conditions. / Ett museum är inte bara en offentlig förvaring av kultur utan även en utbildningsinstitution som strävar efter att emotionellt stimulera sina besökare genom att erbjuda en stimulerande utbildningsupplevelse. Dock finns det en allmän uppfattning att museer ibland anses vara tråkiga, särskilt hos de yngre besökarna.  Syftet med denna studie var att undersöka hur en utställning i ett museum kan bli mer engagerande genom att kombinera spelifiering med museets handlingssätt för att förbättra besökarnas engagemang hos barn.  Målet var att identifiera distinkta principer i de fyra dimensionerna spelifiering, museum som kontext, målgruppen 10-13-åringar och teknologin Augmented Reality. Genom att använda Research Through Design metodologin genomfördes en konceptstudie och designstudie. En prototyp utvecklades som en representation av de definierade principerna som utvärderades i en användarstudie med deltagare inom målgruppen.  Användarstudiens resultat visade att spelifieringskonceptet var engagerande, men med anledning av få deltagare såväl som brist på användardata kunde konceptet inte validera att besökarnas museumrelaterade engagemang förbättrades.  Däremot kan resultatens utvärdering och de principer som definierats i denna studie fungera som riktlinjer för annan forskning som utförs inom samma dimensioner eller med liknande förhållanden.