Uppsatsens syfte är att problemidentifiera hur en musikfestival, som drivs ideellt jobbar med organisation, information och kommunikation för att överleva. För att kunna ta reda på vad en festival kan göra för att överleva valde jag en deduktiv ansats. Teorin har sedan jämförts med fallstudien Arvikafestivalen. Förutom respondenternas reflektioner kommer även mina reflektioner redovisas då jag har varit observerande deltagare under Arvikafestivalen 2009 och 2010. Kommunikation är en viktig faktor vid planering av ett evenemang. Det måste finnas en tydlig kommunikation till intressenterna, funktionärerna och även inom ledningen. Att ha en välgenomtänkt planering är även viktigt. Att genomföra utvärderingar är ett sätt att inför framtida planeringar veta vad som var bra och vad som måste förbättras. Därför är det viktigt för en ledning, oavsett evenemangstyp, att genomföra utvärderingar över sitt evenemang.

No description available.

The main goal of this study is to examine customers’ internal motivation and to investigate how motivational factors affects re-visits within music festivals. The study focuses on a customer perspective and has a quantitative approach. In order to obtain empirical data, the study has conducted a survey with 157 participants from ages of 18- 64. Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) was used to generate the empirical data and was computed into Linear regression, Cronbach’s alpha and Mean values. Results showed that entertainment and novelty were positive towards return visitation. Socialization and excitement turned out to be two factors that motivated visitors internally but had no significant effect on their decision to make a return visitation. / Denna studies syfte är att undersöka kunders interna motivation och se hur motivationsfaktorer påverkar återbesök inom musikfestivaler. Studien fokuserar på ett kundperspektiv och har ett kvantitativt tillvägagångssätt. För att få fram empirisk data har en enkätundersökning genomförts med 157 deltagare från åldern 18-64. Statistical Packages for the Social Sciences (SPSS) användes för att generera empiriska data och analyserades med linjär regression, Cronbachs alfa och medelvärden. Resultat visade att underhållning och nymodighet var positiva gentemot återbesök. Socialisering och spänning visade sig vara två faktorer som motiverade besökare internt väldigt högt men hade ingen betydande effekt på deras beslut att göra ett återbesök.

Bachelor Thesis Music & Event Management School of Economics at Linneaus University of Kalmar, Economics, 2FE40E, Spring 2013 Author: Johan Hagelberg, Sofia Prins & Oskar Sjögren Supervisor: Petter Boye Examinator: Thomas Karlsson Titel: Det svåraste som finns är att tänka i nya banor - En studie kring personalhantering och effektivisering av arbetet på svenska musikfestivaler. Purpose: The purpose of this study is to investigate how different music festivals in Sweden can work to increase the efficiency by managing the workforce and internal knowledge. Method: The study was based on a qualitativ method with an abductive approach. The majority of the data comes from qualitativ interviews with persons in the industry. Conclusion: The music festivals in Sweden are acting under a constant economic pressure which leads to an experienced need for a larger workforce - mosty non-profit. The result of this study shows that the larger workforces are both unmotivated and decreases the effeciency of the work. The study aims to highlight the diffrenses between non-profit and commersial festivals and the way they work with human resource management and personal in different levels of the organization.

Syfte Vårt syfte är att se hur musikfestivaler kan bidra till och påverka en orts platsmarknadsföring och platsvarumärke.Forskningsfrågor vi har formulerat är följande: Hur kan en musikfestival påverka en ort? Hur kan en ort dra nytta av en musikfestival i sin platsmarknadsföring? Varför skapar sig orter ett platsvarumärke? Metod Vi har utfört en kvalitativ studie. Vi började med att leta upp passande teori för musikturism då det området intresserar oss, efter det skapade vi syfte och forskningsfrågor. Därefter har vi har valt att utföra åtta delvis strukturerade intervjuer för insamling av empiri. Vi har med hjälp av den insamlade empirin skapat en teoretisk och empirisk analys. Slutligen kunde vi presentera våra slutsatser. Slutsatser Vi har efter slutfört arbete fått bekräftat att en musikfestival faktiskt påverkar en ort på olika vis. Den största påverkan vi uppmärksammat är den ekonomiska som bidrar till investeringar och utveckling av näringslivet på orten. Andra tydliga effekter är hur ortens invånare och samhället i stort påverkas. En musikfestival bidrar till en känsla av gemenskap bland invånarna och detta i sin tur bidrar till engagemang och stolthet runt festivalen. Orter väljer gärna att förknippas med festivaler i den mån det går i sin marknadsföring, dels befinner de sig på plats under festivaldagarna för att sprida information om orten bland festivalbesökarna. Dels väljer de att i sin egen marknadsföring använda sig av festivalens varumärke och värdeskapande associationer. Fördelen med att skapa ett platsvarumärke är att orten kan skapa en identitet som de sedan väljer att lyfta fram för att locka besökare och särskilja sig ifrån andra orter. / The purpose of this study is to examine the effects a music festival has on the cities where they take place. Before this study we thought there would be effects but we wanted to distinguish these effects. We were also interested to see how the cities could use the music festival to their advantage in a marketing perspective, and if they choose to so. We also wanted to see if this could help a city to create a place brand. To help us examine this we constructed the following three questions; How can a music festival affect a city? How can a city take advantage of a music festival in their marketing? Why do cities choose to create a place brand? We have conducted a qualitative research, where we started by doing research to narrow down our questions and purpose. After this we created an interview guide and then performed eight interviews. These interviews have been the foundation for our study and are combines with theory in an analysis chapter. From our collected information and analysis we were able to draw conclusions. We have confirmed that a music festival will actually have on cities in various ways. The biggest effect we observed is the economic effect that contributed to investments and business developments in the city. Other noticeable effects are how the local residents and the wider community were affected. A music festival creates a sense of community among residents and this in turn contributes to the dedication and pride surrounding the festival. Cities often choose to be associated with festivals as far as possible in their marketing, and one way to do that is to attend the festival to spread information about the city and municipality to the festival visitors. We also see that cities can choose to take advantage of the associations surrounding the festival and its brand to use it in their own marketing. The benefits from creating a place brand is that the place can create an identity by which they choose to highlight what is unique there to attract visitors and distinguish it from other cities.

No description available.

Titel: Sociala medier och musikfestivaler - En kvantitativ och jämförande studie om skillnaden mellan män och kvinnors användande av musikfestivaler`s konton på sociala medier sett från ett marknadsföringsperspektiv. Författare: Jenny Claurentzius, Fanny Malmborg och Sofie Svedin Handledare: Thomas Michel Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola  Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 15 högskolepoäng  Syfte: Att öka förståelsen för de skillnader som finns mellan män och kvinnors användande av de konton som musikfestivaler innehar på sociala medier. Metod: En kvantitativ studie utfördes i form av en enkätundersökning som spreds via Facebook till festivalbesökare som besökt en festival i år (2017) eller föregående år (2016).  Resultat: Skillnader uppmättes i sätten som män och kvinnor använder sig av, interagerar och identifierar sig med en musikfestival och dess konton på sociala medier. Slutsater: Män är mer observerande i sin användning av musikfestivalens konton på sociala medier, mindre angelägna att festivalens image passar in med egna självbilden och mer impulsiva i sina uppdateringa och beslutsfattande. Kvinnor är mer interagerande i sin användning av musikfestivalens konton på sociala medier, mer angelägna att musikfestivalens image passar ihop med den egna självbilden, mer känslomässigt engagerade och praktiska i sitt beslutsfattande.  Nyckelord: sociala medier, musikfestival, marknadsföring, genusskillnad, varumärke / Title: Social media and music festivals - a quantitative and comparative study about men and women's differences in the use of the accounts run by music festivals on social media, seen from a marketing perspective. Authors: Jenny Claurentzius, Fanny Malmborg and Sofie Svedin Supervisor: Thomas Michel Department: School of Management, Blekinge Institute of Technology Course: Bachelor’s thesis in Business Administration, 15 credits Purpose: To increase the understanding of the differences between men and women´s usage of social media accounts run by music festivals. Method: We conducted a quantitative study where we distributed an online survey on Facebook where we asked people who had visited a festival this year (2017) or previous year (2016) to take part. Results: We discovered differences in the way men and women uses, interacts and identifies with a music festival and its accounts on social media. Conclusions: Men are more observant and interact less with accounts held by festival organisers on social media, they care less about the festivals image matching their own and they are more impulsive in the way they make updates and decisions. Women interact more with the accounts held by festival organisers on social media, they care more about the festivals image matching their own, they are more emotionally engaged and more practical in their decision making. Keywords: social media, music festival, marketing, gender difference, trademark

Bakgrund & problem: Säkerhet utgör en stor del av arbetet på musikfestivaler eftersom det finns risk för såväl mindre som dödliga incidenter. I förhållande till besökarens festivalkänsla finns det dock risk för att säkerhetsarbetet upplevs som otillräckligt respektive överdrivet. Problemformulering: Hur påverkas festivalkänslan av säkerhetsarbetet på musikfestivaler?  Syfte: Syftet med undersökningen är att beskriva balansen mellan vad som anses vara otillräcklig respektive överdriven säkerhet i relation till besökarnas festivalkänsla. Metod: Studiens syfte besvaras utifrån en kvalitativ, induktiv metod. Insamling av empiri har skett genom intervjusamtal med totalt nio informanter som antingen har varit involverade i arbetet med en musikfestival eller besökt flertalet musikfestivaler. Tematisk analys har använts som tillvägagångssätt i analys av empirin. Slutdiskussion: Studiens resultat visar på att säkerhetsarbetet och dess utförande har en stor påverkan på besökarens festivalkänsla i många fall. Festivalbesökaren visar i regel förståelse och acceptans för arrangörens säkerhetsåtgärder och säkerhetsarbetet är en förutsättning för att besökaren ska känna sig trygg. Festivalbesökare känner sig ofta som mest otrygga utanför festivalområdet och där är det svårt att avgöra hur stort ansvar festivalarrangören kan/bör ta för sina besökare. / Background & problem: Security constitutes a significant part of the production of music festivals, since there is a risk for both minor and fatal incidents. However, in relation to the visitor’s “festival-feeling” there is a risk for the security work to be viewed as insufficient as well as excessive. Problem statement: How is the “festival-feeling” affected by the security work at music festivals? Purpose: The purpose of the study is to describe the balance between what is considered to be insufficient as well as excessive security in relation to the attendees “festival-feeling”. Method: The purpose of the study is fulfilled through a qualitative, inductive method. In order to collect the empirical data, nine interviews were carried out with people who have either been involved in the work at music festivals or have been to a lot of music festivals. Thematic analysis was used as the approach to analyze the empirical data. Conclusion: The result of the study indicates that security-work and how it’s executed has a significant impact on the attendees’ “festival-feeling” in many cases. The attendees show understanding and acceptance of the security-work, and that security measures are a prerequisite for the attendees to feel safe. Festival attendees feel more unsafe outside the festival area, which makes it difficult to determine how much the festival organizer is responsible for in regard to the attendees.

<p>Umeå is a city that is known for its music scene. Credible bands and artists have consequently sprung out and put the city on the map for as long the authors of this paper can remember. The city has a specific image and this study seeks to shine a light on how this came to be. Has there been a conscious marketing strategy in order to gain the reputation that Umeå has, or is the city’s music scene so prominent that it speaks for itself? Data for the study were collected through conducting qualitative interviews with the producers of the two music festivals Umeå Open and Umeå International Jazz Festival. The results show that cultural visions and marketing are constantly interacting, but to the authors’ knowledge, no conscious decisions have previously been taken to market Umeå as a city of music. Still, with current acts like Deportees, David Sandström and Frida Hyvönen just to mention a few, the image of Umeå is more justified than ever.</p>

Umeå is a city that is known for its music scene. Credible bands and artists have consequently sprung out and put the city on the map for as long the authors of this paper can remember. The city has a specific image and this study seeks to shine a light on how this came to be. Has there been a conscious marketing strategy in order to gain the reputation that Umeå has, or is the city’s music scene so prominent that it speaks for itself? Data for the study were collected through conducting qualitative interviews with the producers of the two music festivals Umeå Open and Umeå International Jazz Festival. The results show that cultural visions and marketing are constantly interacting, but to the authors’ knowledge, no conscious decisions have previously been taken to market Umeå as a city of music. Still, with current acts like Deportees, David Sandström and Frida Hyvönen just to mention a few, the image of Umeå is more justified than ever.