Denna studie ämnar till att undersöka tre musiklärares uppfattning och beskrivningar av digitala verktyg och digital teknik i grundskolans musikundervisning senare år, 7-9. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer analyseras deltagarnas beskrivningar utifrån styrdokumentens riktlinjer i första forskningsfrågan samt utifrån ett sociokulturellt perspektiv med hjälp av begreppen redskap och mediering i den andra forskningsfrågan. Valet av studiens intresse i styrdokumenten samt de sociokulturella begreppen syftar till att utveckla en förståelse för hur lärarna förstår och nyttjar verktygen och tekniken i sin undervisning och för de mål som förväntas uppnås genom arbetet. Det insamlade materialet analyserades med en tematisk analys där respondenternas beskrivningar sätts i relation till varandra samt till forskningsfrågorna och tidigare forskning som utformar studien. De konstruerade teman som presenteras är det digitala verktyget i styrdokumenten, arbetet med digitala verktyget i musikundervisning och mål med arbetet. Lärarna beskrev en enhetlig uppfattning om hur det digitala verktyget ses och ska användas som ett verktyg och instrument för både ett musicerande och ett musikskapande och hänvisar till att motsvara en tidsenlig musikverksamhet i samhället. I resultatet och diskussionen beskrivs begreppen som synonymer som bland annat diskuteras utifrån styrdokumentens utformning av kunskapskrav och läroplanens mål med en differentierad undervisning. I en benämning av datorstödd undervisning beskrev lärarna hur tekniken möjliggör en större tillgänglighet till läromedel, informationskällor, kommunikativa funktioner och bedömningsmatriser som delas med eleverna och utvecklar ett större ansvarstagande för sina studier. Lärarna beskrev också en stor vikt vid att utveckla en digital kompetens i samtlig digital teknik som krävs för att vara en aktiv samhällsmedborgare i det moderna samhället vi idag lever i.

Dagens samhälle blir mer och mer digitaliserat och det märks inte minst på hur barnen snabbt lär sig dessa verktyg och kunskaper. Det digitaliserade samhället kan ses som en tillgång i barns lärande och i samband med pedagogerna på avdelningens intresse för musik var detta en självklarhet för oss att sammankoppla dessa två ämnen. Med brist på forskning kring barns musikskapande, speciellt i yngre åldrar, hittade vi ett område som vi ville studera. Syftet med denna studie är att se hur man kan utveckla arbetet med musikskapande i förskolan, med hjälp av det digitala verktyget iPad. Studien genomfördes som ett aktionsforskningsprojekt på en småbarn/mix avdelning med barn mellan 2-4 år där vi genom deltagande observationer utforskade programmet GarageBand. Vi har analyserat vår empiri utifrån ett sociokulturellt perspektiv, alltså att barn lär i samspel med varandra, samt hur vi som individer aldrig är fullärda. Vi har även utgått från den proximala utvecklingszonen av Vygotsky där vi agerat som den mer kompetenta individen för att stötta barnen i sitt lärande. Resultatet av vår studie visar att barn är mer kompetenta i sitt musikskapande med iPad än vad tidigare forskning har påvisat. Detta kan vara på grund av tillgängligheten och möjligheterna som digitala verktyg ger.

In order to strengthen the importance of melodically instrumental play in Early Childhood Education it appears essential to design a simplified, structured system as an outset for future users. The purpose of the present study is to examine and analyze how children’s and pedagogue’s altered usage of melodic instruments appears after linear musical activities. Notions used for analysis are derived from a posthumanistic perspective, of which the theoretical recourses of this study are based upon. Generation of empirics was collected with video and photo during three weeks and a total of five observations with two pedagogues and eleven three to five year-old children. A structured system with color-coded markers appears to give meaningfulness to play with melodic instruments as it tends to add an alternative focus of attention to children’s use of the piano. Colored symbols provided a unified starting point for the construction of individual melodies for both children and pedagogues, which altered how they used the piano. The understanding of the colored markers and symbols was linked together and made visible through our participants when sheet music were used during non-linear situations and activities. Various forms of interactions between material, children and pedagogues was emitted during the process, such as the piano without colored markers initially invited the children to play together, yet the structured system tended to make the participants more protective of their play.

Denna studie har som syfte att undersöka hur mycket utrymme barns spontana musikskapande ges i förskolans verksamhet. Vi undersöker vad och om pedagogerna tycker att det är viktigt med musik i förskolan, vi tar reda på när de använder sig av musik och på vilket sätt. Därifrån synliggör vi om möjligheter finns för barns spontana musikskapande i verksamheten. Genom denna studie belyser vi hur/om barns spontana musikskapande i synliggörs och möjliggörs förskolan. Vi har använt oss av intervju som metod för att samla in empiri till denna studie. Det väsentliga för oss har varit hur pedagogerna ser på musik i förskolan. Empirin har vi sedan analyserat med hjälp av de teoretiska begreppen flow och musicking. Vi har även använt oss av Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen. Resultatet av vår analys visar att det finns en brist på utrymme för barnen att kunna utforska musik och ljud utanför samlingen. Det blir tydligt att många pedagoger känner sig osäkra inför sin egen roll för musiken i förskolan och därför är kanske inte musik en prioritet, därför kan det vara viktigt för barnen att de får tillgång till musiken spontant, utanför samlingen.

SammandragVår uppfattning är att barns spontana lekfulla musikutforskande i sin ljudliga form inte alltid får utrymme och gehör hos oss vuxna. För att utveckla mer kunskap om detta vill vi i en institutionell kontext studera och analysera processen från barns utforskande och spontana musikproducerande till en produkt som kan reproduceras genom musikvideoskapande. Studiens bärande stolpar är inspirationskällor, aktörskap samt möjliggörande. Under arbetets gång har vi sett olika inspirationskällor som kunnat påverka barnen i deras skapande process av en musikvideo. Vi har huvudsakligen utgått från Bjørkvolds (2005) teori om spontansång när vi analyserat barnens musikskapande. För att synliggöra barnens, musikens och rummets/materialets aktörskap i den skapande processen har vi analyserat vår empiri ur ett aktörsperspektiv (Holmberg, 2014). Då vi ville observera barns förhållningssätt till spontant kreativt musikskapande valde vi att utföra en interventionsstudie med kvalitativ ansats där vi varit deltagande observatörer. Detta val gav oss möjlighet att utforska musikdidaktiska alternativ till förskolans mer traditionella musikverksamhet som i många fall består av vuxenstyrda sångsamlingar. Vi valde i vår studie att ha ett icke-linjärt förhållningssätt, vilket innebar att vi inte på förhand planerade processen utan istället gav barnen möjlighet till egna initiativ. Vi följde barnens impulser och lät dem skapa fritt.Under projektets gång växte tankarna fram att tid, pedagogers engagemang samt rummet och dess material påverkar och styr barns möjlighet att spontant kunna utforska och kreativt producera musik i en institutionell kontext. Vid genomförande av musikprojektet upplevde vi att barnens lust och förmåga att utforska och experimentera var påfallande stor. Studien visar att det finns ett behov hos barn i förskolan att få möjlighet att kreativt utforska och producera egen musik i en inspirerande miljö och i en för dem meningsfull kontext. När detta erbjuds menar vi att det finns goda möjligheter till uppkomster av fruktsamma magiska möten mellan barn och musik.Nyckelord: barns spontana musikskapande, förskola, musik, musikaliskt aktörskapNinni Mossberg och Magdalena Norén

Detta självständiga arbete utforskar hur musik tar form genom undervisning med hjälp av digitala verktyg. Syftet är att bidra med ökad insikt kring hur musiklärare på mellanstadiet betraktar musik och hur de beskriver undervisning i digitalt musikskapande. För att samla in data genomfördes tre semi-strukturerade intervjuer. Det insamlade materialet analyserades med utgångspunkt i Frede V Nielsens fenomenologiska teori om musik som objekt med sammanhängande meningslager. Begrepp som akustiska, strukturella, kroppsliga, spänningsbärande, emotionella samt existentiella meningslager, hämtade från Nielsen, formade både metodiken och analysprocessen. Resultaten visar att musiklärarna beskriver musik utanför undervisningen som holistisk, där samspelet mellan de olika meningslagrena betonas och de emotionella aspekterna av musik intar en framträdande roll. I musiklärarnas beskrivningar av undervisning i digitalt musikskapande ryms majoriteten av musikens meningslager men dessa meningslager ses ofta som separerade från varandra. Musiklärarna lägger särskilt fokus på de strukturella dimensionerna av musik i sina beskrivningar av undervisningen. Resultaten belyser således en viss diskrepans mellan musiklärarnas syn på musik utanför och inom undervisningen. I den efterföljande diskussionen jämförs studiens resultat med tidigare forskning och litteratur inom området. Avslutningsvis presenteras förslag för framtida forskning inom digitalt musikskapande i en pedagogisk kontext. / This study explores how music takes shape through teaching with the aid of digital tools. The purpose is to contribute increased insight into how music teachers in Swedish middle school perceive music and how they describe teaching digital music creation. To collect data, three semi-structured interviews were conducted. The collected material was analyzed based on Frede V Nielsen's phenomenological theory of music as an object with interconnected layers of meaning. Concepts such as acoustic, structural, bodily, tension-bearing, emotional, and existential layers of meaning, drawn from Nielsen, shaped both the methodology and the analysis process. The results indicate that music teachers describe music outside of teaching as holistic, emphasizing the interaction between different layers of meaning, with the emotional aspects of music playing a prominent role. In the music teachers' descriptions of teaching digital music creation, the majority of the layers of meaning in music are encompassed, but these layers are often seen as separated from each other. Music teachers particularly focus on the structural dimensions of music in their descriptions of teaching. The results thus highlight a certain discrepancy between the music teachers' views of music outside and within teaching. In the subsequent discussion, the study's results are compared with previous research and literature in the field. Finally, suggestions for future research in digital music creation in an educational context are presented. / <p>Bra arbete!</p>

I detta arbete observerar och reflekterar jag kring min kompositions-process av “Fantasia No. 1 Op. 6” för att få en djupare förståelse av den samt utveckla mitt musikskapande. För att åstadkomma detta utarbetades tre frågeställningar: den första angående vilka mindre positiva tendenser som finns i mitt musikskapande, den andra om hur man förebygger dessa och den tredje som undersöker om hur olika ställningstaganden till arbetsprocessen påverkar eller varierar mina musikaliska beslut. Svaret på dessa frågor fick mig att komponera annorlunda än vanligt, ta beslut som jag annars inte skulle tagit, våga vandra på okänd mark vilket i sin tur förebyggde en fyrkantig, blockig, förutsägbar musik till att istället bli en mer organisk, varierad, och oförutsägbar musik. Dock måste man vara medveten om att resultatet av denna kompositions-process inte motsäger varken andra kompositions-processer eller mina tidigare (då det inte finns något objektivt svar på vad som är bra eller dåligt i musik eller i alla andra konstformer) utan snarare kompletterar dem vilket ger fler musikaliska möjligheter.

Musikämnets centrala innehåll innefattar musikskapande och att elever ska ges möjlighet att utveckla sin musikaliska kreativitet. Syftet med studien är att belysa hur musiklärare arbetar med musikskapande i grundskolan, där möjliggörandet av elevers kreativa förmågor synliggörs. Den musikaliska och digitala kompetensens betydelse för att möjliggöra infriandet av elevers egna idéer i sitt skapande. Analysen av det empiriska materialet i studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv, där kvalitativa halvstrukturerade intervjuer av tre musiklärare om hur de arbetar med musikskapande i undervisningen. Resultatet visar hur musikskapande sker både analogt och digitalt, där det analoga skapandet överbryggas in i musikskapande med digitala verktyg. Ramar för uppgifter vid musikskapande tenderar vara viktiga då möjliggörandet av att improvisera och kreativt skapa musik blir en stöttning för elever. Betydelsen av vilka artefakter som används bidrar till mer eller mindre förutsättningar för elever att infria sina kreativa idéer, där elevers musikaliska och digitala kunskaper blir en avgörande faktor till förverkligandet av musikaliska tankar.

Denna rapport behandlar och kartlägger samplingens och hiphopens historiska uppkomst, redovisar hur nutiden ser ut och landar i kvalificerade antaganden om samplingens framtid i relation till AI. Syftet har varit att förstå hur historien och nutiden potentiellt kan påverka framtiden inom AI-baserad samplingskonst. Med hjälp av kvalitativa litteraturstudier och intervjuer med aktiva musikproducenter inom branschen har antaganden gjorts och diskussioner förts om AI-baserat musikskapande, dess etiska och rättsliga frågor och samarbetet mellan mänskliga producenter och AI-relaterade verktyg. Dessa verktyg inom sampling existerar redan idag, och utmaningen ligger framför allt i hur musikproducenter ska ta sig an dessa, då skapandeprocessen och hantverket många gånger värderas högre än effektiviteten. Jag har inte kunnat identifiera några regler och lagar kring upphovsrätt när det kommer till AI-baserat musikskapande, och branschen står inför en utmaning hur och när detta skall komma att regleras på ett tydligt sätt. Det mänskliga elementet kommer bli svår att ersätta, just eftersom hantverket och skaparglädjen är så central inom musikproduktion. Att se AI verktygen som ett komplement istället för en ersättare är en av nycklarna till att tekniken skall accepteras på en större skala hos musikproducenter.

Denna studie syftar till att ge insikt, förståelse och uppslag på hur man kan tolka momentet musikskapande i grundskolan utifrån Skolverkets kursplan i Musik i Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 – Lgr11. Genom att med kvalitativ metod intervjua fyra verksamma musiklärare i grundskolan, har jag ämnat ge en klarläggande inblick i hur de reflekterar kring detta moment i sitt yrke. Den centrala frågeställningen i undersökningen lyder som föjande: hur tolkar musiklärare momentet musikskapande i kursplanen i Musik? Intervjumaterialet har jag analyserat med inspiration från hermeneutiskt och fenomenografiskt forskningsperspektiv sprunget ur en humanistisk vetenskaplig grundsyn. Resultatet av mitt arbete visar bland annat på fyra olika framträdande tolkningar av musikskapande i grundskolan: 1) musikskapande som låtskrivande komposition; 2) musikskapande som gestaltande kommunikation; 3) musikskapande som musicerande interaktion; 4) och musikskapande som digital produktion. Fyra tolkningar som enligt tidigare studier i ämnet, och Skolverkets definition av begreppet musikskapande; tycks vara tämligen skäliga och befogade interpretationer av momentet musik- skapande i grundskolan 2015. / This study aims to provide insight, comprehension and ideas of how to interpret the ele- ment of music-creating according to the current curriculum in Music in Swedish primary school – Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 – Lgr11. With a focus in qualitative method, I have interviewed four active music teachers in hope of giving a somewhat clarifying insight to how they reflect around the element of music- creating in primary school. My main question in this study read as follows: how do primary school music teachers interpret the element of music-creating in the curriculum in Music? I have analyzed the interview material with inspiration and help from a hermeneutic and fenomenographic perspective sprung out of a humanistic scientific point of view. The result of this study seems to indicate four prominent interpretations of music-creating in primary school: 1) music-creating as songwriting composition; 2) music-creating as sha- ping communication; 3) music-creating as musicking interaction; 4) and music-creating as digital production. Four different interpretations that, according to earlier research in the subject and by Skolverket’s definition of the term music-creating; all seem to be fair and legit interpretations of the element of music-creating in Swedish primary school 2015.