Musikundervisning i förskolan tenderar att främst handla om sång av reproducerande karaktär. Dessutom fokuseras oftast ett utommusikaliskt syfte, som exempelvis språkutveckling eller socialisering.  Denna studie handlar om att undersöka och analysera barns musikskapande inom förskolans praktik och med den vill jag bidra till att bredda förståelsen för vad musikundervisning i förskolan kan handla om. Genom en kvalitativ metod genomförs studien som ett studentinitierat utvecklingsarbete. Sju undervisningsstunder analyseras ur ett musikdidaktiskt perspektiv där innehållet i undervisningsstunderna kategoriseras utifrån tre huvudsakliga fokusområden: Sång och melodiskapande, utforskande av begreppet rytm samt utforskande av begreppet tonhöjd. I studien deltar tio barn i 5 - års åldern, på en svensk förskola. I studiens resultat beskrivs hur musikens olika dimensioner görs synliga i musikskapandet utifrån Nielsens musikdidaktiska teori (2006). Tre olika aspekter av musikundervisningen blir också synliga: den vetenskapliga-, hantverksmässiga- och den konstnärliga dimensionen. I resultatet framgår också vad som kan känneteckna analogt respektive digitalt musikskapande och på vilket sätt de båda undervisningsmetoderna befruktar varandra.

Syftet med denna studie är att undersöka kulturskolepedagogers uppfattningar om skapande i musikundervisning. Detta har gjorts genom att besvara tre frågeställningar: Hur tolkar kulturskolepedagoger aktiviteten skapande i musikundervisning? Hur beskriver kulturskolepedagoger sitt arbete med skapande i musikundervisning? Vilka hinder ser kulturskolepedagoger för elevers skapande i musikundervisning? Arbetet har haft ett genomgående hermeneutiskt perspektiv och vilar på en interpretativistisk kunskapssyn. Tidigare forskning presenteras såväl som språkliga definitioner av de centrala begreppen i studien. Studien är en intervjustudie. De genomförda intervjuerna har transkriberats och sedan analyserats tematiskt för att därefter forma ett resultat. Resultatet visar på en tolkning av skapande som en aktivitet där individen (eleven) producerar något eget och något nytt. Det framkom i intervjuerna att lärarna beskriver sitt arbete med skapande i egenskap av en lek utan rätt eller fel. I resultatet framkommer att kulturskolepedagogerna upplever det främsta hindret för elevens skapande är eleven själv. Därefter diskuteras resultatet utifrån tidigare forskning där likheter och skillnader i resultat lyfts fram. Sist i arbetet presenteras en metoddiskussion som problematiserar studiens utförande. / The aim of this study is to investigate what music-making means to four music teachers in the nonobligatory music- and culture school. This has been investigated by answering three main questions: How do music teachers interpret music-making as an activity in teaching? How do music teachers describe their work with music-making in their own teaching? What obstacles for pupils’ music-making do music teachers experience? The study is based on a hermeneutic perspective and based on an interpretative view of epistemology. In the study, earlier research is presented along with linguistical definitions of the words central for this study. The study is based on interviews which have been transcribed and then analyzed thematically to present a result. The result shows an interpretation of the activity music-making as something new to the individual (the pupil) produces, something of their own. It was shown in the interviews that the music-teachers describe their work with music-making as a form of play, which cannot be subject to outer conceptions of right or wrong. In the result it is presented that the informants of the study experience the pupils themselves as the main obstacle for their music-making. Then the result is discussed in the context of previous research, where similarities and differences in the findings are shown.

I denna uppsats undersöker jag hur elever upplever musikskapande undervisning på gymnasiet och hur de beskriver lärarens del i deras kreativa process. Det empiriska materialet är insamlat från två fokusgruppsintervjuer med elevgrupper som studerar musikprofil på gymnasiet. Ett relationellt perspektiv har använts för att analysera intervjuerna. Flera beskrivningar visar att lärare ofta bemöter eleverna objektivt, vilket resulterar i att de främst utvecklas i att repetera och etablera information. Eleverna förmedlar även exempel på lärare som delvis bemöter dem som subjekt, men främst relationer mellan elever som öppnar upp för att mötas som två subjekt, något som ger dem rum att engageras och utvecklas som människor genom musikskapande dialog. Resultatet kompletterar tidigare forskning inom området relationen mellan lärare och elev, och visar särskilt vidare på hur musikskapande likt all form av skapande och lärande i grunden behöver autentiska möten för att kreativa frön ska kunna gro och spira. / This essay examines how students experience music creating studies at upper secondary school, and how they describe the teacher's part in their creative process. The empirical material is collected from interviews with two focus groups of students studying music profile in high school. A relational perspective has been used to analyze the interviews. Several descriptions are given about teachers, who is interacting with the students in an objective way, which results in them primarily developing in rehearsing and establishing information. There are also examples of teachers who partially meet students as a subject, but primarily relationships between students that opens up for meetings between two subjects, something that gives them room to get involved and develop on a personal level through a music creating dialogue. The result complements previous research in the area of the relation between students and teachers, and especially further shows how music creating, like all forms of creation and learning, ultimately requires authentic meetings for creative seeds to germinate and sprout.

Abstrakt Författare:Karolina Linse & Andréa Elovsson Handledare:Jasmina Beharic Examinator:Hans Wessblad   Titel:  Artificiell intelligens & Musikskapande organisationer   Bakgrund och problemredogörelse:  Digitaliserings utveckling och förändring då artificiell intelligens kan bli en del av den musikskapande processen, och påverka musikskapande organisationer.   Syfte:  Syftet för studien är att kartlägga organisationsförändring inom ämnet musikskapande i relation till ny teknik.Målet blir därmed att visa på vilka sätt en sådan förändring kan påverka och just nu påverkar berörda organisationer   Metod:  Studien har haft ett induktivt ställningstagande och kvalitativa intervjuer har genomförts för att sedan analysa det insamlade empiriska materialet, för att kartlägga mönster av förändring i de musikskapande organisationerna.    Slutsats:  Studien kartlade att artificiell intelligens förändrar musikskapande organisationer som ett nytt musikverktyg för effektivisering.   Nyckelord: Artificiell intelligens, AI, Musikskapande organisationer, Digitala revolutionen, Organisationer, Förändring, Effektivitet / Abstract     Authors:Karolina Linse & Andréa Elovsson Supervisor:Jasmina Beharic  Examiner:Hans Wessblad    Title:  Artificial intelligence & music creating organizations    Background and problem statement:  The development of digitalization and transformation if artificial intelligence will become part of the music creation process and affect music-creating organizations.    Purpose:  The purpose of the study is to map the general change that happened when new technology, in correlation with music creation is integrated in a music creating organization. The goal is to see how the change can affect the music creating organizations.    Method:  The study has had an inductive stance and qualitative interviews have been carried out to then analyze the collected empirical material, to map patterns of change in the music-creating organizations.   Conclusion:  The study mapped out that artificial intelligence changes music-creating organizations as a new music tool for efficiency.   Key words:  Artificiell intelligens, AI, Music-creating organizations, The digital revolution, Organizations, Transformation, Efficiency

Uppsatsen strävar efter att utveckla kunskap om sambandet mellan förskollärares didaktiska ingripanden och förskolebarns möjligheter till att kreativt utforska och uttrycka musik. Undersökningen utgår från ett kulturpsykologiskt perspektiv som betonar interaktionen och det individuella kreativa prövandets betydelse för det musikaliska lärandet. Förskolebarns musikaliska utveckling påverkas av förskollärares musikaliska kompetens och didaktiska förmåga att uppfatta och stödja barns egna musikaliska uttryck. För att kunna observera barn och pedagogers förhållningssätt till spontant kreativt musikskapande, erbjöd jag tre pedagoger och deras barngrupper en överraskning, en resväska fylld med ordinära och hemgjorda rytminstrument som jag kallat den hemliga lådan. Metoden gav mig också möjligheter att utforska musikdidaktiska alternativ till förskolans traditionella musikverksamhet, de gemensamma och vuxenstyrda sångsamlingarna. Barnens lust och förmåga att utforska den ”hemliga lådan” var påtagligt stark och öppnade upp för ett mer ostrukturerat handlande. Barnen kunde röra sig fritt och inspirerades av varandra. Något som inte visade sig var pedagogernas förmåga eller vilja att ge sig hän i det kreativa musikskapandet, samtidigt såg jag många exempel på när en öppen och bejakande inställning hos pedagogerna möjliggjorde för musikalisk kreativitet. Studien visade även exempel på pedagogers bristfälliga förståelse för meningen med denna typ av ljudligt och kreativt musikutforskande. Barnens handlingsutrymme och deras nöje av att befinna sig i ”flow” kunde bryskt avbrytas av vuxnas behov av kontroll. Förhållandet mellan det lekfulla musikutforskandets ljudliga, intuitiva och ostrukturerade form och förskoleverksamhetens syn på uppförande och ordning verkar vara problematisk. Bristen på kreativt ljudskapande i förskolans verksamhet ska kanske inte enbart tolkas som en musikpedagogisk fråga. / The thesis aims to develop knowledge about the connections between preschool teachers’ didactic interventions and preschool children’s opportunities to creatively explore and express music. The research is based on a cultural-psychology perspective, which emphasizes interaction and individual creative experimenting in musical learning. Preschool children’s musical development is affected by preschool teachers’ musical competences and didactic abilities to notice and support the children’s own musical expressions. In order to observe children’s and teachers’ relations to spontaneous music creation, I brought three preschool teachers, and their classes of children, a surprising item: a suitcase full of home-made musical instruments, which I called “The Secret Box.” In addition to being able to observe spontaneous music creation, bringing The Secret Box made it possible for me to investigate musical-didactic alternatives to preschool’s traditional musical activity, which is adult-directed group singing. The children’s lust and ability to explore The Secret Box was apparent, and it enabled more non-structured activity. The children moved freely and inspired each other. Unfortunately, most teachers did not interact with the children’s creative music making – they merely let them experiment on their own. Furthermore, my investigation included examples of teachers’ inabilities to perceive any meaning with the discussed types of creative music making and musical exploration. The children’s opportunities of expression and their “flows” were occasionally abruptly put to an end because of adults’ wants of control. The contrast between playful, noisy, and spontaneous music exploration, and teachers’ conceptions of order and children’s proper demeanor, appeared problematic. One conclusion of this thesis is that lack of creative music making in preschool might be caused by organizational factors beyond the scope of music didactics.

I denna studie beskrivs och tolkas det egna musikskapandets betydelse och innebörd för människor med erfarenhet av psykisk ohälsa. Urvalet har varit målstyrt på så sätt att vi genomfört kvalitativa intervjuer med åtta personer som skapar egen musik och någon gång i livet sökt hjälp i vården för sin psykiska ohälsa. Intervjumaterialet har sedan analyserats utifrån tidigare forskning på området samt följande teoretiska verktyg: KASAM och empowerment. Vår studie visar att musikskapande kan resultera i ett ökat socialt kapital och en ökad känsla av sammanhang och gemenskap för intervjupersonerna. Studien visar även att musikskapandet kan fungera som en aktiv motpol till isolering och passivitet, då musikskapandet bidrar till att individen börjar aktivera sig och söka nya vägar i livet. Tillägnandet av musikskapande har även visat sig ha en terapeutisk och självstärkande funktion för samtliga intervjupersoner, då de genom musikskapandet kan få större förståelse för sig själva och känna att de bemästrar någonting. Slutligen visar studien att det egna musikskapandet kan bidra till en ökad känsla av mening och riktning i livet.

Syftet med följande uppsats är att undersöka hur musiklärare uppger att de arbetar med skapande i musikundervisningen, vilka förutsättningar som behövs för att kunna arbeta med skapande i skolan samt vad de tror att skapande kan bidra med för eleverna. Metodlitteratur och tidigare forskning visar att det går att arbeta med skapande på många olika sätt i grundskolan och att skapande kan tillskrivas många olika betydelser. Skapande visar sig också ha betydelse både för elevernas kunskapsutveckling och för utveckling på ett personligt och emotionellt plan. Föreliggande studie utgår från ett sociokulturellt perspektiv, är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer med fyra musiklärare. För att analysera intervjumaterialet har en tematisk analys tillämpats. I studiens resultat presenteras flera olika arbetssätt inom skapande i grundskolans musikundervisning däribland skapande utifrån bilder och berättelser, digitalt skapande och skapande med rytmer. Förutsättningar för att kunna arbeta med skapande är ytterligare något som presenteras. Både materiella förutsättningar som tillgången till instrument och sociala förutsättningar så som klassrumsklimat visar sig vara viktiga för att kunna arbeta med skapande. Vad skapande kan bidra med för eleverna är också något som presenteras i resultatet och aspekter som lyft är bland annat att elevernas kreativitet kan utvecklas och de får uttrycka sina tankar och idéer i det skapande arbetet. I diskussionskapitlet ställs studiens resultat i förhållande till bakgrundslitteratur och tidigare forskning. Studien går att sammanlänka med tidigare forskning och det framgår att skapande kan innebära många olika saker, utföras på många olika sätt och att det kan ha positiva konsekvenser för elevernas utveckling. / The aim of this study is to investigate how music teachers states that they work with creativity in music teaching, which requirements who are needed for working with music creation and how they believe that music creation can contribute to pupil’s development. Method literature and previous research shows that music creation can imply many different meanings and that it is possible to work with music creativity in many different ways. Creation in music also proves to be important both for students' knowledge development and for development in a personal and emotional way. This study is based on a sociocultural perspective, it is qualitative and based on semi-structured interviews with four music teachers. Thematic analysis has been applied to analyze the data from the interviews. The results of the study present different ways to teach in music creation, for example music creation based on pictures and stories, digital music making and music making with rhythms. Requirements needed for working with music creation is also something that is presented. Both material conditions such as access to instruments and social conditions such as the classroom climate prove to be important to be able to work with music creation in school. What music creation can contribute to pupil’s development is also something that is presented in the results and aspects that are presented is for example that pupil´s creativity develops, and they are able to express their thoughts and ideas. In the chapter for discussion the results are compared with previous research. The study can be linked to previous research and it is clear that music creation can mean many different things, be performed in many different ways and that it can have positive consequences for students' development.

Within the creative industries, such as visual arts and music, there has been a rise of AI implementations to solve various tasks, in each respective creative field. Implementations within the field of AI music creation have gained a lot of attention in recent years, due to the fact that many tools have become proficient in making music. Previously, there has been a lot of research dedicated to the algorithms behind these tools, but not as much to other software qualities that may be useful to both users of these tools, and developers of such tools to know. Hence, the focus of this thesis will be on completing a mapping of 6 established AI music creation tools, after a set of technical evaluation components. The mapping was carried out by a functional taxonomy. The results showcase that a majority of the tools implement DL algorithms, all data-sets are constructed differently, the majority apply user-friendly cloud-based environments for their tools, and that there was an equal divide between open-and closed source tools. The discussion chapter analyzes why developers have created the tools in a certain way, why potential developers should consider to implement a music creation tool with a DL algorithm, and why they should consider studying existing open-source tools, due to the knowledge and resources developers stand to gain from such a platform. Closed-source tools are more suitable for users who only want to create music with AI music creation tools, considering the uncomplicated usage, and access of such a tool. / Inom de kreativa branscherna, till exempel bildkonst och musik, har det skett en ökning av AI-implementeringar för att lösa olika uppgifter, inom respektive kreativt område. Implementeringar inom området AI-musikskapande har fått stor uppmärksamhet de senaste åren, på grund av att många verktyg har blivit skickliga i att skapa musik. Tidigare har det gjorts mycket forskning tillägnad till algoritmerna bakom dessa verktyg, men inte lika mycket andra mjukvaru-kvaliteter som kan vara användbara för både användare av dessa verktyg och utvecklare av sådana verktyg att känna till. Denna avhandling kommer därmed fokusera på att slutföra en kartläggning av 6 etablerade AI-musikskapande verktyg, med hjälp av en uppsättning tekniska utvärderingskomponenter. Kartläggningen utfördes med en funktionell taxonomi. Resultaten visar att en majoritet av verktygen implementerar DL-algoritmer, alla datamängder är konstruerade på olika sätt, majoriteten tillämpar användarvänliga molnbaserade miljöer för sina verktyg, och att det fanns en lika uppdelning mellan verktyg med öppen,-och sluten källkod. Diskussionskapitlet analyserar varför utvecklare har skapat verktygen på ett visst sätt, varför potentiella utvecklare bör överväga att implementera ett musikskapande verktyg med en DL-algoritm och varför de bör överväga att studera befintliga verktyg med öppen källkod, på grund av den kunskap och resurser som utvecklare har att vinna på från en sådan plattform. Verktyg med sluten källkod är mer lämpade för användare som endast vill skapa musik med AI-musikskapande verktyg, med tanke på den okomplicerade användningen och tillgången till dessa verktyg.

Syftet med den här studien är att få en djupare inblick i hur några få svenska folkmusiker resonerar kring begreppen bevarande, förankring och interpretation i den svenska folkmusikaliska traditionen – i det egna musicerandet såväl som i den egna undervisningen. Definitioner av och resonemang kring traditionsbegreppet i relation till begreppen bevarande, förankring och interpretation utgör studiens teoretiska utgångspunkter. För att få svar på mina forskningsfrågor har jag intervjuat fyra av Sveriges, i olika mån erfarna och framträdande musiker och lärare inom den folkmusikaliska genren, med kvalitativ intervju som metod. Genom att analysera resonemang kring dessa begrepp är avsikten att presentera en sammanställning av vad som är av störst betydelse i det egna musicerandet samt i den egna undervisningen för dessa personer.  Samtliga informanter värderar interpretation mycket högt såväl i det egna musicerandet som i den egna undervisningen. Vidare fann jag vissa skillnader i hur informanterna uttryckte sig om värdet av bevarandet och förankringen i den folkmusikaliska traditionen. Samtliga informanter var dock överens om att förankringen i någon mån finns med såväl i det egna musicerandet som i den egna undervisningen. Tankarna som berör traditionsbevarande presenteras och i studien går att få en bild av ett visst avståndstagande från begreppet. Informanterna talar hellre om förankring, förmedling och förvaltande än bevarande av musiken. / The goal with this study is to illuminate the thoughts of a selected number of Swedish folk musicians and teachers regarding conservation, anchoring and interpretation in the Swedish folk music tradition – in their own music making as well as in their own teaching. Definitions of and reasoning around the terms of traditions in relation to the concepts mentioned above, is the basic theoretical principles of the study. In order to get answers to my research questions I have interviewed four Swedish folk musicians and teachers with different experience, with qualitative interview as my method. The intention of analyzing the informants’ thoughts related to these concepts is to present a compilation of what is most significant in their own music making and in their own teaching.  All informants value interpretation very high in their own music making and teaching. Further, I also found certain differences in how the informants express themselves regarding the value of conservation and anchoring in the folk musical tradition. Nevertheless, all informants agreed upon that the anchoring is included in their own music making and their own teaching to some extent. When questions concerning the concept of conserving traditional music is presented to the informants in the study, a certain amount of distancing towards the concept itself is clear; the informants rather talk about anchoring, conveying and preservation of the music.

Detta kvalitativa forskningsinriktade arbete syftar till att belysa musikskapande i samband med användning av digitala verktyg i fritidshemmets undervisning. Arbetet är grundat i att undersöka det digitala musikskapandets utmaningar och utvecklingsmöjligheter utifrån ett lärarperspektiv. Musik är en viktig del av elevernas uppväxt och utveckling av kunskaper och deras identitet. Fritidshemmet har ett viktigt uppdrag att främja eleverna i sin utveckling i musik med fritidspedagogiska arbetssätt som skiljer sig från skolans musikundervisning. Arbetet är grundat i sociokulturellt lärandeperspektiv, multimodalitet och estetiska lärprocesser. Det sociokulturella perspektivet är ett viktigt verktyg som arbetssätt i fritidshemmets musikaktiviteter. Resultatet är inhämtat genom intervjuer med verksamma lärare i fritidshem med varierad bakgrund inom området. Resultatet visar att lärarna upplever att det är ett viktigt område som borde arbetas mer med. Ett aktivt musikskapande förekommer sällan och sker ofta omedvetet. Brist på kompetens, intresse och brist på verktyg inom området är något som lärarna poängterar är en utmaning. Många lärare upplever att de inte har nog med kompetens att bedriva musikskapandeaktiviteter och framförallt inte digitalt inriktat. Trots utmaningar med området ställer lärarna sig positivt till att utveckla det digitala musikskapandet. De ser flera möjligheter och ger exempel på förändringar för att skapa rätt förutsättningar till att kunna utveckla området. Keywords:  Teacher in extended school teaching, leisure pedagogue, music creation, music, digital tools, learning tablet,  sociocultural perspective, availability, multimodality, aesthetic learning processes