I dagens skolpolitik är det, och har det varit, debatt kring musikämnet. I den nya läroplanen för gymnasieskolan, GY11, har nämligen den estetiska verksamheten tagits bort som obligatoriskt ämne. Detta har således vart debatterat bland såväl lärare som politiker. För en blivande musiklärare väcker detta tankar och funderingar kring musikämnets utveckling. Kanske kan detta även komma till att bli en konsekvens i grundskolan?   Syftet med denna uppsats var att kartlägga musikundervisningen utifrån ett historiskt perspektiv med hjälp av de olika kursplanerna i musik. Ytterligare är syftet med studien att ta reda på musikens påverkan på människan med kopplingen till eleven i skolan. Ett tredje syfte är att undersöka synen på musikundervisningen i grundskolan ur ett politiskt perspektiv. Genom att använda olika metoder, triangulering (Bryman, 2002), användes således såväl informationskällor som undersökningsmetoder för att besvara frågeställningarna för studien. Läroplanerna studerades liksom forskning kring musiken och människan. Genom en kvalitativ metod intervjuades tre skolpolitiker kring deras syn på musikämnet. Kursplanerna i musik gav en bild av musikundervisningens utveckling genom de olika läroplanerna. Forskning kring musikens påverkan på människan pekade såväl på hur musik påverkar människan som vad musikundervisningen i sin tur kan bidra till.  Vid intervjuerna med politikerna framgick en klar gemensam åsikt; musikämnet i skolan är viktig och den har en självklar plats i skolan. Genom tidigare forskning har man således kommit fram till att musikämnet kan främja såväl lärandet som kreativiteten hos elever. Det blir en intressant diskussion när man således ser de fördelar musikämnet kan ha för eleven i skolan, i jämförelse med den riktning skolpolitiken tagit i och med GY11.

I detta arbete redovisas tre musiklärares arbetssätt med elevinflytande i undervisningen på gymnasiets estetiska program. Den visar på skillnader och arbetssätt med elevinflytande i praktiska och teoretiska musikämnen. Jag jobbar för närvarande som gitarrlärare på ett studieförbund i Stockholm där eleverna har ett mycket stort inflytande på undervisningens utformning. Mina erfarenheter av mitt gitarrlärarjobb är att eleverna tycker att det är roligt att spela musik de själva tycker om, samtidigt tycker jag det svårt att hitta en bra balans mellan vad jag som lärare tycker de ska lära sig och vad eleverna tycker är kul och roligt. Syftet med det här arbetet är att försöka se andra musiklärares tankar och erfarenheter kring elevinflytande. Frågeställningarna gäller de tre lärarnas och de olika skolornas arbetssätt med elevinflytande. Vilka svårigheter ser lärarna finns med elevinflytande? Finns det skillnader mellan praktiska och teoretiska musikämnen? Metoden för undersökningen är av kvalitativ art och jag har ansett det viktigt att intervjua musiklärare på grund av deras erfarenheter att arbeta med både teoretiska och praktiska musikämnen. Jag redovisar i mitt resultat vilka att svårigheter lärarna upplever finns med elevinflytande och hur det tar sig i uttryck. Brist på tid, elevernas förförståelse av ämnet, samt de mål som står i kursplanerna, påverkar elevinflytandet i undervisningen. Resultatunderlaget kommer från två enkätintervjuer och en telefonintervju med musiklärare. Det har gjorts genom kvalitativa intervjuer. Undersökningen visar att det finns skillnader i arbetssätt mellan olika skolor och lärare. Den enskilda skolans arbetssätt karaktäriseras genom lokala kursplaner och arbetsplaner – vilket undersökningen visar också skiljer sig åt emellan skolorna. Lärarna anger olika anledningar till vilka svårigheter de upplever med det informella elevinflytandet i undervisningen och varför. Undersökningens resultat baseras på tre lärarintervjuer. Intervjuerna har genomförts genom enkäter med uppföljande samtal och en telefonintervju. Analysen av resultatet visar att lärarna har snarlika metoder för hur de jobbar med elevinflytandet i praktiska ämnen. I de praktiska musikämnena är elevinflytandet större än i teoretiska ämnena. Lärarna uppger olika svar på varför genom att hävda att det är elevernas förkunskape / <p>Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen</p>

Tidigare forskning av sångens dominans i musiklektionernas innehåll samt bristande forskning i metodik gällande klassundervisning i sång för årskurs 7-9 bidrog, tillsammans med egna erfarenheter av en sångundervisning som kommer i skymundan för annat lektionsinnehåll samt upplevelser av en ovilja och okunskap både från lärare och från elever att sjunga, till denna uppsats tillkomst. Med den kvalitativa forskningsintervjun som metod har intervjuer genomförts med 7 musiklärare i årskurs 7-9 i Uppsala kommun med syftet att ta del av tankar och erfarenheter kring arbetet med sångundervisning. Med strävan efter att utföra intervjuerna som samtal och med ett antal intervjufrågor som grund har lärarna fått berätta om sitt arbete med sång som lektionsinnehåll i musikämnet i klassundervisning för elever i årskurs 7-9. En tydlig tendens i de olika utsagorna är upplevelsen av sång som ett svårt ämne att undervisa i och att få eleverna engagerade i. Det vanligaste undervisningssättet är enligt lärarna att sjunga i samband med instrumentalspel. Några av lärarna uttrycker att det är lättare att ”lura” eleverna till att sjunga då sången inte står i fokus av lektionsinnehållet. När lärarna ombeds uppskatta hur stor del av undervisningsinnehållet som ägnas åt sång uppger majoriteten av lärarna ett procenttal kring 20 %. Två av lärarna uppger att de ägnar mer tid åt sång än åt instrumentalspel, hos de andra fem ägnas dubbelt så mycket tid eller mer åt instrumentalspel än åt sång. Majoriteten av lärarna uttrycker en önskan om att kunna arbeta mer med sång i musikundervisningen men säger sig begränsas av faktorer såsom tidsbegränsning, musikämnets många moment och stora innehåll i kursplanen, elevernas ointresse samt sångens allt mindre roll i hela samhället.

Bakgrund Musikhistorien är på inga sätt opåverkad av den historiska utvecklingen i övriga samhället. Den är en väsentlig del av olika tidsepokernas rådande kulturer. Skolan har en viktig roll i elevernas socialisationsprocess. Kan en manlig musiklärare använda sig av musik skriven av män, framförd av män och skriven ur ett manligt perspektiv, i en undervisningssituation och räkna med att han når fram till alla elever? Lämnar man inte per automatik halva klassen utanför eftersom musiken inte kan anknyta till deras upplevelsevärld, livsåskådning eller värdegrund. Vilken musik används egentligen i skolan idag och vad säger den? Syfte Syftet är att utreda om det finns något som skulle kunna kallas en gemensam skolmusiks kanon i den kommun i södra Sverige jag undersöker. Vidare är det av intresse att utreda vad dessa låtar kan säga för lyssnaren ur ett genusperspektiv och att utreda ur vilket perspektiv de är skrivna Metod Utöver litteraturstudier baseras resultatet på 6 kvalitativa enkäter med musiklärare i en mellanstor stad i södra Sverige. Därefter använder jag mig av en egenkonstruerad mall för att tolka det jag ser som en gemensam skolmusikkanon. Slutsats Det existerar med hög sannolikhet en gemensam skolmusikkanon. Valet av låtar baseras troligtvis på att de är så pass välkända, enkelt konstruerade och neutrala i förhållande till skolans värdegrund. Icke desto mindre är antalet kvinnliga artister, låtskrivare och musiker kraftigt underrepresenterade i skolans musikundervisning

Musikundervisningen på högstadieskolorna skiljer sig väsentligt enligt en nationell utvärdering som skolverket genomförde 2003, både beträffande vilka kunskaper eleverna utvecklar samt lärares arbetssituation och förutsättningar. Vilka faktorer är det som påverkar lärares sätt att bedöma kunskaper inom ämnet musik? Är musikaliska kunskaper och prestationer överhuvudtaget mätbara och vilka metoder använder undervisande lärare sig av för att göra bedömningen likvärdig? Det övergripande syftet är att ta reda på vilka moment som verksamma musiklärare i grundskolans sista år betygssätter inom ämnet musik. Finns det några moment som värderas högre än andra vid bedömningen och isåfall vilka? Vi kommer att med utgångspunkt i teorier kring olika typer av kunskap, kunskapsbedömning samt läroplanen för den obligatoriska grundskolan, Lpo 94, genomföra kvalitativa intervjuer med fyra betygsättande lärare. Vi har genom kvalitativa forskningsintervjuer tagit del av fyra verksamma musiklärares tankar kring bedömning inom musikämnet. Vi har även analyserat intervjusvaren kvalitativt med hjälp av relevant teori. Lärarna lägger fokus vid de moment som de känner att de har bäst praktiska förutsättningar att genomföra. Det handlar då både om vad som finns att tillgå i musiksalen, samt vilka kunskaper och vilken kunskapssyn som läraren har med sig. Dessa moment ligger sedan till grund för vilka kunskaper som bedöms. Lärarna förenklar betygskraven i de lokala kursplanerna för att alla elever ska kunna nå uppnåendemålen utifrån skolans förutsättningar.

Lärarexamen

Abstract  Mia Persson: Nu ska vi sjunga – en kvalitativ intervjustudie av musiklärares arbete med sångundervisning i årskurs 7-9. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap. Examensarbete 15 hp, 2010.  Tidigare  forskning  av  sångens  dominans  i  musiklektionernas  innehåll  samt  bristande forskning i metodik gällande klassundervisning i sång för årskurs 7-9 bidrog, tillsammans med egna erfarenheter av en sångundervisning som kommer i skymundan för annat lektionsinnehåll samt upplevelser av en ovilja och okunskap både från lärare och från elever att sjunga, till denna uppsats tillkomst.  Med den kvalitativa forskningsintervjun som metod har intervjuer genomförts med 7 musiklärare i årskurs 7-9 i Uppsala kommun med syftet att ta del av tankar och erfarenheter kring arbetet med sångundervisning. Med strävan efter att utföra intervjuerna som samtal och med ett antal intervjufrågor som grund har lärarna fått berätta om sitt arbete med sång som lektionsinnehåll i musikämnet i klassundervisning för elever i årskurs 7-9.  En tydlig tendens i de olika utsagorna är upplevelsen av sång som ett svårt ämne att undervisa i och att få eleverna engagerade i. Det vanligaste undervisningssättet är enligt lärarna att sjunga i samband med instrumentalspel. Några av lärarna uttrycker att det är lättare att ”lura” eleverna till att sjunga då sången inte står i fokus av lektionsinnehållet. När lärarna ombeds uppskatta hur stor del av undervisningsinnehållet som ägnas åt sång uppger majoriteten av lärarna ett procenttal kring 20 %. Två av lärarna uppger att de ägnar mer tid åt sång än åt instrumentalspel, hos de andra fem ägnas dubbelt så mycket tid eller mer åt instrumentalspel än åt sång. Majoriteten av lärarna uttrycker en önskan om att kunna arbeta mer med sång i musikundervisningen  men  säger  sig  begränsas  av  faktorer  såsom  tidsbegränsning, musikämnets  många  moment  och  stora  innehåll  i  kursplanen,  elevernas  ointresse  samt sångens allt mindre roll i hela samhället. Nyckelord: Sång, sångundervisning, musikundervisning, lektionsinnehåll, sångmetodik.

Vårt syfte med den här rapporten är att skildra samt öka förståelsen för hur musiklärare tolkar den nationella kursplanen samt hur stort inflytande denna har på den lokala kursplanen. Vidare vill vi studera hur lärarna anser sig omsätta den lokala kursplanen i sin undervisning. Med insamlad data ifrån sex kvalitativa intervjuer från lärare som undervisar i musik gjordes en analys som ledde fram till vårt resultat. Vårt resultat visar stora skillnader i tolkningen av kursplanerna. Bland annat visar vårt resultat att våra informanter har speglat sin undervisning beroende på vilken kursplan som var rådande då de själva utbildade sig till lärare. I diskussionen ställer vi oss bland annat frågan varför dessa tolkningar av den nationella kursplanen ser så olika ut.

Detta examensarbete är en pilotstudie och handlar om  den forskning som  berör musikens och det talade språkets interrelation där syftet består i att skapa förståelse för vad musiklärare anser om denna forskning och om dess tillämpning eller implikationer i undervisningen. Undersökningens metodologi utgår  från en  kvalitativ ansats  i form av strukturerade intervjuer. Mål- eller urvalsgruppen består av fyra stycken verksamma  musiklärare vilka undervisar antingen på högstadiet eller gymnasiet inom svensk skola. I vissa fall förekommer även undervisning på universitetsnivå samt på vuxenutbildning. Resultatet visar att de fyra musiklärare som ingick i undersökningen uppfattar musikens påverkan på språkutvecklingen som reell och befintlig men att denna till största delen tillskrivs de undervisningstillfällen där elevgrupperna består av individer med ett annat förstaspråk än svenska. Följaktligen uppger  majoriteten av urvalsgruppen att specifika kunskaper inom aktuell forskning brister. Likaså framkommer det i bearbetningen av  undersökningsdatan att de ej tagit del av forskningen om musikens och språkets interrelation under gängse musiklärarutildning.  Slutligen är de fyra musiklärarna övervägande  ovilliga att tillämpa den berörda forskningen i undervisningen. Slutsatser som kan dras utifrån arbetets resultat är att orsakerna till deras inställning i det precis nämnda kan relateras till samhällets syn på musik som skolämne samt på utbildningsfaktorer såsom kunskapsinnehåll inom musiklärarutbildningar inom högskolan och universitetet.

Syftet med vår studie är att undersöka och jämföra vilken utrustning och tillgång till lokaler som musiklärare kontra rektorer anser att en god undervisning kräver samt vilken kompetens musiklärare anser sig besitta och om de anser att den är tillräcklig för att på ett adekvat sätt undervisa och bedöma elever. Syftet är även att se om synen på musikundervisningen skiljer sig mellan musiklärare och rektorer samt vilken uppfattning om ämnet de båda grupperna har. Vårt empiriska material består av enkätsvar från 14 olika skolor där tolv musiklärare respektive nio rektorer svarat. Resultatet visar att musiklärarna anser sig ha kompetens att undervisa och själva musicera men att verktygen i form av instrument och digitala verktyg är knappa. Rektorerna betonar vikten av kompetens men inte vikten av verktygen för att kunna förmedla densamma. Musiklärarnas och rektorernas svar stämmer således inte överens och vi har dragit slutsatsen att det saknas en tydlig dialog dem emellan.