Fler och fler väljer idag att arbeta som frilansare framför fast anställning. I denna studie har jag undersökt vad som gör en person till en framgångsrik frilansare. Litteratur har studerats på hur andra har beskrivit ett tillvägagångsätt för framgång hos frilansare vilket har jämförts med min kvalitativa studie där intervjuer har blivit utförda med frilansare. Litteraturen har fokuserats på frilansande gällande nätverkande, kunder, inre och yttre faktorer, marknadsföring och utveckling inom datorgrafik. Denna studie har baserats på en litteraturstudie samt en kvalitativ studie i form av djupgående intervjuer med sex frilansare inom branschen. Resultat har visat på att några av de intervjuade marknadsför sig genom hemsida. Nätverkande menade de flesta på var viktigt och kunder får man ofta via kontakter. De flesta intervjuade tycker att det är viktigt att ha social kompetens och talang. Många av de intervjuade menar på att det är lätt att följa med i utvecklingen av teknik och programvara och gör detta genom att läsa bloggar, tidningar och granska branschspecifika nyhetshemsidor. De skillnader jämfört med andra branscher jag har konstaterat utifrån intervjuresultatet till skillnad från litteraturen är hur viktigt det är att ha talang och stor social kompetens. Under analysen så påvisades likheter med litteraturen att man som frilansare bör vara duktig på att kommunicera, problemlösning och kunna hålla sig lugn i stressade situationer. Skillnaden mellan andra branscher är framförallt vikten av talang och social kompetens. Slutsatsen man kan dra är att frilansande inom datorgrafikbranschen skiljer sig i vissa avseenden från andra branscher.

Det har börjat bli allt vanligare att organisationer ser över sina traditionella intranät och börjar titta på möjligheterna med sociala intranät (Ward, 2012). I den här uppsatsen presenteras en definition av ett socialt intranät och hur det främjar informationsdeltagande och socialt nätverkande. Genom att utföra en fallstudie på Medarbetarportalen på Uppsala universitet har det framkommit att det finns ett antal hinder som har en negativ effekt på införandet. Vi anser att en utförlig behovsanalys, där man inte haft överseende med någon organisatorisk eller informell grupp där samtliga intressenter är medvetna om vilka fördelar som finns med sociala intranät, är nödvändigt för lyckat ett projektet. / It has become more and more frequent lately that organisations are reviewing their traditional intranets and started looking into social intranets (Ward, 2012). Sadly it is always not so clear what a social intranet is and what it hopes to solve. In this essay a definition of a social intranet is presented but also how it promotes information sharing and social networking. By conducting a case study of Medarbetarportalen (the co-worker portal) in Uppsala University we have been able to come to the conclusion that there are a number of obstacles that have a negative effect on introducing the system. We believe a detailed requirements analysis where you do not evade any organizational or informal group and where the respondents are aware of the benefits that exist with a social intranet are important for a successful outcome of the project.

Background: Historically, innovation has been an important factor in sustaining competitive in a constantly changing and dynamic market. Innovation comes about in different ways each time, but commonly so, innovation springs from different kinds of network. Control towards the promotion of networking should possibly be an approach where network and cooperations, indirectly, could foster innovation. Purpose: The purpose of this study is to contribute to new knowledge on how management control in innovative businesses can promote networking, within and outside of an organization and how networking can foster innovation. Method: The study is a multiple case study, based mainly on semi-structured interviews conducted with three different innovative companies. The study analyses how management control can promote networking from four Objects of Control’s point of view and how networking can contribute to innovation. Conclusion: This study concludes that management control that allows for some freedom of actions within certain boundaries, in combination with ambitious goals, in an open and transparent culture, could contribute to networking and collaborations within and outside of an organization. The control system should be built to make it possible for leaders to initiate projects in order to create room for different entities to meet and communicate. Employees should further on be involved in decision making processes to gain commitment in wanting to reach set goals and to initiate a networking culture, where solutions can arise and be communicated. / Bakgrund och problem: Historiskt har det varit viktigt att vara innovativ f.r att lyckas vara konkurrenskraftig p. en st.ndigt f.r.nderlig marknad. Innovation har en tendens att uppkomma p. olika s.tt fr.n g.ng till g.ng, men gemensamt .r att innovation ofta frodas ur olika former av n.tverk. Styrning mot att fr.mja n.tverkande torde s.ledes vara ett tillv.gag.ngss.tt att indirekt skapa innovation genom olika n.tverk och samarbeten. Syfte: Syftet .r att bidra med ny kunskap om hur styrning i innovativa organisationer kan fr.mja n.tverkande, i och utanf.r organisationens gr.nser, samt hur n.tverkande kan m.jligg.ra f.r kreativt t.nkande som leder till innovation. Metod: F.rfattarna har genomf.rt en kvalitativ flerfallstudie som till stor del bygger p. semistrukturerade intervjuer i tre innovativa f.retag. Studien analyserar hur styrning kan fr.mja n.tverkande utifr.n fyra olika styrkategorier och hur n.tverkande kan bidra till innovation. Slutsats: Studien har visat att en styrning som till.ter en viss handlingsfrihet inom best.mda ramar i kombination med ambiti.sa m.l under eget ansvar och en kultur som f.respr.kar .ppenhet och transparens, kan m.jligg.ra f.r n.tverkande och samarbeten inom och utanf.r en organisation. Styrningen b.r vara utformad s. att ledare har m.jlighet att initiera projekt f.r att skapa rum d.r olika akt.rer kan m.tas och n.tverka. Medarbetare b.r vidare involveras i beslutsprocesser f.r skapa engagemang till att vilja n. m.l och f.r att initiera en n.tverkande kultur, d.r l.sningar kan kommuniceras fram.

Det sägs att vi lever i ett nätverkssamhälle där öppen samverkan över gränser är en nyckel till innovativt skapande och framgång. Detta kan i globaliseringens tid vara en viktig del i hur kommunikation om lokala och globala problem förs. Ett problem som sträcker sig över gränser är ämnet privatkonsumtion och i Malmö finns det idag många aktörer som försöker uppmuntra allmänheten till mer hållbara konsumtionsmönster. Men vilken roll spelar nätverkande för dessa aktörer? Genom kvalitativa intervjuer undersöker denna studie den nätverkande aktiviteten i Malmö kring hållbar privatkonsumtion med särskilt fokus på intervjupersonernas syn på nätverk och nätverkande samt problematiken kring gränsöverskridande samarbeten. Studien konstaterar att det finns en omfattande nätverkande aktivitet i Malmö, men trots en enad diskurs, ett gemensamt högre mål och en positiv inställning till nätverk utgör verksamheternas olika fokus ett hinder för närmare samarbeten. Det finns anledning att samordna och involvera fler aktörer i ett öppet och gränsöverskridande nätverk för hållbar privatkonsumtion. / It is said that we live in a network society where cooperation across boundaries offers solutions to innovative creativity and success. In the era of globalization this may influence the communication about local and global problems. A problem that extends boundaries is the issue of consumption, and there are several actors in Malmö today who tries to encourage more sustainable consumption patterns to the public. But what role does networking have for these actors? Through interviews, this study examines the networking activity in Malmö on sustainable consumption with particular focus on the interviewees view on networks and networking and the matter of cross-boundary cooperation. The study finds that there is an extensive networking activity in Malmö, but in spite of a unified discourse, a common higher goal and a positive attitude towards networking, the different focus of the actors constitute obstacles to closer cooperation. There is a need to coordinate and involve more actors in an open and trans-boundary network for sustainable consumption.

This study aims to explore how women on Gotland define networking, what motivates them to network and what benefits they get from their networking. This is done by examining networking from the perspective of those who actively experience and engage in it in the form of a qualitative case-study. The study covers all forms of networking, both professional and private. Empirical data was gathered through ten semi-structured interviews where the participating women shared their stories, experiences and opinions about networking on Gotland. A thematic analysis identified key themes, which were then analyzed using social capital theory and needs theory. The study shows that women's networking on Gotland is mainly about building bonding social capital, with like-minded people. They are motivated by the opportunity to give and receive care, expressed through helpfulness, community and belonging. This is linked to the need for affiliation and to some part the need for achievement in needs theory. This study also raises the question of whether care is missing from professional networking and whether this is why women seek other networking arenas to fulfill their needs.

To many of us blogging is a natural part of our everyday life. Bloggers dedicate hours to writing in blogs, reading blogs, commenting on posts or answering comments on published posts. But what we choose to blog about can differ; this is an important note due to my discovery that what we choose to write about determines what benefits blogging holds to the blogger. This paper discusses the conventions of blogging as well as tries to answer the question of why blogging is so popular: why do we start blogging and why do so many choose to continue? These questions get answered by me analyzing the phenomenon that is blogging. I have studied both blogging as genre and as a kind of performance, as well as I have tried to hold an open dialogue with my informants. Thus I have concluded that blogging is to be considered a tool with many uses. Some are strictly practical and others have a more social value to them. I have also noted that the blogosphere is something constantly evolving. The blogosphere is far from a homogeneous field. I have found out that it can be difficult to examine the subject due to the need to make generalizations and assumptions. My furthermost important find is the conclusion that blogging (in this research) is not to be seen as merely texts, but as social actions. This realization also leads me to observations concerning the boundary between private and public, the media and the people and even a question of democratic values. By doing a limited investigation of a limited phenomenon, I have been able to point out key tendencies in our time.

I de flesta organisationer och företag finns idag komplexa arbetsuppgifter som kan kallas kunskapsintensiva och som bygger på att personer med någon form av specialiserad kunskap samarbetar och sammanför sin kunskap. Genom att graden av specialisering ökar blir också kunskap allt mer distribuerad inom och mellan organisationer. Organisationer och företag kan därför i allt högre grad beskrivas som distribuerade kunskapssystem. Det innebär att de använder kunskap i en omfattning som ingen enskild aktör kan överblicka eller i förväg förutsäga var den kommer att behövas och när. Organisationer tenderar därför att bli decentraliserade system utan överskådlighet. Samtidigt blir förmågan till kunskapsintegration en allt viktigare faktor för organisationers framgång och konkurrenskraft. Vad avgör då vår kollektiva förmåga att hantera kunskap?   Syftet med denna avhandling är att bidra till en ökad förståelse av hur kunskap integreras, eller inte, på gruppnivå i kunskapsintensiva miljöer. De frågor som undersöks är vad kunskapsintegration är och vad som gör om den blir effektiv eller inte. Vidare undersöks vad som gör att vissa grupper lyckas bättre med detta än andra, och särskilt vilken roll deltagarna spelar i denna process. Vad är det som gör att grupper får kollektiv förmåga? / Diss. Stockholm : Handelshögskolan i Stockholm, 2011

The purpose of this study is to investigate and deepen the understanding of onboarding processes with digital elements within an IT-consultant firm. In this study we also discuss opportunities and challenges with digital onboarding from the perspective of both the employee and the employer. In today's society companies invest a lot of resources to find the best future employee. Effective onboarding programs can ensure that the time and money spent during the recruiting process are well invested. Furthermore, onboarding programs can result in higher productivity and well-being. The digital world we now call our home is affecting our everyday work lives and has been crucial for distance work during Covid-19. Even though digital onboarding has been a known phenomenon for several years, the pandemic left organisations with no choice but to digitalise their onboarding programs. Therefore this study also aims to provide new insights about digital onboarding and the perception of employees that onboarded during this period.  The results show that digital elements can provide the employee with crucial information before entering the workplace for the first time, which reduces anxiety. Thanks to today’s technology it’s possible to use certain features that enhance the usability and the E-learning experience. Furthermore, the digital elements create unique challenges when it comes to social aspects, adaptation of culture and knowledge sharing. This means that certain activities, such as workshops and team building exercises, are more effective in a physical workplace setting rather than through digital technology. Finally the study provides new findings such as the importance of socialisation and cultural adaptation for decreasing drop-outs within IT-firms.

Companies and organizations are predominantly divided into several departments. The departments are generally isolated from each other since the members often work with different projects internally and are constrained from socializing with others outside their department. Therefore, as a result, lack of social engagement within the departments and organizations is induced[1]. The focus of this study is to develop a web application and implement it at a company to encourage staff to socialize more within the company. The web application, whose primary function is to register a user’s interest of lunch, is eventually expected to match a colleague who also has applied for a similar interest. The work follows a design-implement-test methodology with a quantitative interpretation of the test results. Conclusively, the results indicate that the developed web application can be interpreted as a potential tool and aid for utilization of larger companies and organizations. The results also show tendencies for the users to reutilize the application, hence possibly encouraging the social networking within the company. / Större företag och organisationer delas ofta upp i flera enheter med spetskompetens inom olika områden. Dessa enheter blir ofta isolerade från varandra, där anställda ofta arbetar med olika projekt internt och förhindras att socialisera med andra utanför sin enhet. Som resultat leder detta till social segregation inom organisationer[1]. Fokuset på studien är därmed att utveckla en webbapplikation och implementera webbapplikationen på ett företag för att uppmuntra anställda att socialisera och nätverka mer inom företaget. Webbapplikationens främsta tillämpning utgörs av att en användare anmäler sitt intresse för lunch för att sedan slumpas ihop med någon annan kollega som också har anmält intresse. Studien följer en design-implement-testmetod med en kvantitativ tolkning av resultaten. Resultaten av studien indikerar på att den framställda webbapplikationen är ett potentiellt verktyg och hjälpmedel för bruk av större företag och organisationer. Undersökningen visar även en benägenhet att användarna skulle kunna använda applikationen igen.

Frågeställning: Vilka åtgärder kan ett nystartat konsultföretag i marknadsföringsbranschen vidta för att etablera sig på en lokal, konkurrenskraftig och växande marknad? Syfte: Syftet är att öka förståelsen för företagsetablering på en lokal, konkurrenskraftig och växande marknad genom att undersöka små företags uppfattning om konkurrenssituationen, hur och om de differentierar sig samt vilka konkurrensfördelar de innehar. Detta undersöks på konsultmarknaden i Eskilstuna där blivande aktörer ska kunna ta del av denna studie samt den framtagna etaberingsmodellen. Metod: Semistrukturerade intervjuer i två omgångar har legat som grund för studien i något som kan liknas vid en induktiv ansats där utgångspunkten varit ett empiriskt problem. Slutsats: Studien presenterar ett förslag till modell som visar en möjlig process vid etablering. Bidrag/värde: Modellen är en bra början till vidare forskning inom ämnet och angränsande branscher samt angränsande geografiska städer. Den ger upphov till nya frågor så som om den praktiskt fungerar samt om den går att utforma på andra ställen / Question: What steps can a start-up consulting firm in the marketing industry take to establish themselves on a local, competitive and growing market? Objective: The aim is to increase understanding of the business establishment on a local, competitive and growing market by examining small business perception of the competitive situation, and how they differentiate themselves as well as the competitive advantages they hold. This is examined in the consulting market in Eskilstuna, where aspiring actors to take part in this study, and the produced establishment model. Methods: Semi-structured interviews in two waves have formed the basis for the study of something that can be likened to an inductive approach where the starting point was an empirical issue. Conclusion: This study presents a proposal for a model that shows a possible process of establishment. Contributions / value: The model is a good start for further research in the subject and related industries, as well as adjacent cities. It gives rise to new issues such as the practical application and if it is possible to design this model in other industries or cities.