No description available.

<p>I en allt mer globaliserad värld ökar gränsöverskridande handel och kunskap om främmande</p><p>kulturer blir allt mer betydelsefullt. Sättet att göra affärer skiljer sig världen över och dessa</p><p>skillnader orsakar missförstånd och konflikter. Förståelse för andra kulturers värderingar och</p><p>beteenden i affärssituationer underlättar för skapandet och underhållandet av en affärsrelation.</p><p>Valet av ämne har sin grund i författarnas nyfikenhet och intresse för vad som krävs för att bli</p><p>en framgångsrik internationell affärsman, och i jakten på svaret kom ganska omgående</p><p>insikten om att det inte räcker med kunskap och förståelse för motpartens kultur. Minst lika</p><p>viktigt är vetskapen om den egna kulturen vilket ledde till frågan: Vad präglar svensk kultur</p><p>och vilken inverkan har den på svenskens sätt att göra affärer med utländska affärsmän?</p><p>Författarna har under studiens tid befunnit sig i Singapore och undersökningen har därför sin</p><p>grund i relationer mellan svenskar och singaporianer. Fyra öppna, individuella intervjuer med</p><p>svenskar som har erfarenhet och kunskap om affärsrelationer med utländsk motpart har gjorts</p><p>och presenterar arbetets empiriska del. Till detta används teori, dels information om</p><p>respektive nationalkultur, dels material gällande nationalkulturens olika dimensioner ur redan</p><p>gjorda undersökningar.</p><p>Målet med studien är att förklara hur den svenska nationalkulturen kan hjälpa respektive vara</p><p>ett hinder i relationer med utländska affärsmän och undersökningen visar en rad egenskaper</p><p>som beroende på situation och motkultur har positiv alternativt negativ effekt. Den poängterar</p><p>också vikten av att vara medveten om sin egen kultur och kunna anpassa dess särdrag efter</p><p>motparten och dennes kultur.</p>

I en allt mer globaliserad värld ökar gränsöverskridande handel och kunskap om främmande kulturer blir allt mer betydelsefullt. Sättet att göra affärer skiljer sig världen över och dessa skillnader orsakar missförstånd och konflikter. Förståelse för andra kulturers värderingar och beteenden i affärssituationer underlättar för skapandet och underhållandet av en affärsrelation. Valet av ämne har sin grund i författarnas nyfikenhet och intresse för vad som krävs för att bli en framgångsrik internationell affärsman, och i jakten på svaret kom ganska omgående insikten om att det inte räcker med kunskap och förståelse för motpartens kultur. Minst lika viktigt är vetskapen om den egna kulturen vilket ledde till frågan: Vad präglar svensk kultur och vilken inverkan har den på svenskens sätt att göra affärer med utländska affärsmän? Författarna har under studiens tid befunnit sig i Singapore och undersökningen har därför sin grund i relationer mellan svenskar och singaporianer. Fyra öppna, individuella intervjuer med svenskar som har erfarenhet och kunskap om affärsrelationer med utländsk motpart har gjorts och presenterar arbetets empiriska del. Till detta används teori, dels information om respektive nationalkultur, dels material gällande nationalkulturens olika dimensioner ur redan gjorda undersökningar. Målet med studien är att förklara hur den svenska nationalkulturen kan hjälpa respektive vara ett hinder i relationer med utländska affärsmän och undersökningen visar en rad egenskaper som beroende på situation och motkultur har positiv alternativt negativ effekt. Den poängterar också vikten av att vara medveten om sin egen kultur och kunna anpassa dess särdrag efter motparten och dennes kultur.

Samhället utvecklas i en rask takt och det kan ses även i organisationerna. Ledarskapet har förändrats idag jämfört med hur det var förr i tiden. En gång i tiden hade vi i Sverige auktoritära ledare som pekade med hela handen och idag har ledarna blivit allt mer demokratiska och tänker på sina anställda. Trots att ledarskapet idag har blivit mer demokratiskt inriktat råder inte den stilen överallt. Inom Volvo Personvagnar fann vi en motsatt utveckling, där de auktoritära dragen börjat synas mer de senaste åren. Kulturen påverkar också ledarna i en organisation och deras arbetssätt samt anställdas beteenden. Vi har mer eller mindre förutfattade meningar om hur en dåtidens - samt hur en nutidens ledare skall bete sig, och vi har likaså en bild av hur det är i olika kulturer. Svenskar ses som tillbakadraget folkslag som inte gärna skapar konflikter, medan sydeuropéer använder armarna vilt när de skall beskriva en händelse. Att undersöka hur dåtidens - och nutidens ledarskap är samt om de påverkas av nationalkulturen blev därför ett intressant ämne för oss.För att vårt syfte skall uppnås, valde vi att studera fyra ledare, två som arbetat under längre tid som ledare och två som arbetat under en kortare period. Genom intervjuer med samtliga ledare, kunde vi ställa frågor om dåtidens – och nutidens ledarskap, samt om nationalkulturen som möjligen kan påverka ledarskapet. Med hjälp av relevanta teorier för vår studie, samt fyra intervjuer, har vi fått ny kunskap om det ämne vi valde att studera. Insamlade materialet analyserades och empirin jämfördes sedan med teorin. Vi kunde därefter se huruvida teorierna stämde överens med våra ledares utsagor.Vår undersökning visar att en ledare påverkas av många interna och externa faktorer. Några av dem är ledarens personlighet, tidigare erfarenheter, organisationskulturen, den kultur som råder utanför organisationen och vilka anställda de arbetar med. Vi ser även i vår undersökning att ledarskapet har ändrats under alla dessa år, de auktoritära dragen försvinner sakta men säkert, men är och kommer förmodligen aldrig att försvinna helt och hållet.

Šiandien tautinio auklėjimo problema yra gana aktuali. Vis labiau plintant kosmopolitinėms idėjoms, šeima ima nutautėti, o maišantis tautoms, praranda ir savo tautinį identitetą. Nežiūrint to, kad švietimą reglamentuojančiuose dokumentuose tautinis auklėjimas deklaruojamas kaip prioritetinė kryptis, tačiau taip vadinamas „pilietiškumas“ formuoja priešingas nuostatas toms tautiškumo idėjoms, kurios buvo puoselėjamos tarpukario Lietuvoje ar deklaruojamas pirmaisiais nepriklausomybės atgavimo metais. Todėl svarbu, kad vaikų darželyje būtų siekiama nuo pat mažens ugdyti tautinės savimonės jausmą, etninę dorovę, pagarbą tradicijai. Tai turi atsispinėti ugdymo turinyje etnokultūrą integruojant į visas ugdymo sritis. Tyrimo tikslas: ištirti tautinio ugdymo perspektyvą ikimokyklioniame ugdyme. Uždaviniai: • Išsiaiškinti tinkamų sąlygų sudarymą tautiškumui ugdyti. • Atskleisti vaikų tautinio ugdymo aspektus įvairių veiklų metu. • Išsiaiškinti svarbiausius veiksnius, kurie įtakoja tautinės asmenybės ugdymą vaikų darželyje ir šeimoje. • Išsiaiškinti pedagogų ir tėvų požiūrį į tautinį auklėjimą ir perspektyvą. Tyrimo problema – veiksniai, lemiantys tautinio ugdymo sėkmę, perspektyvas. Tyrimo metodai: anketavimas: statistinių duomenų lyginamoji analizė. Tyrimo dalyviai: Marijampolės apskrities X lopšelių – darželių 50 pedagogų ir 50 tėvų. Tyrimo duomenys apdoroti Microsoft Excel programa. Tyrimas parodė, kad darželio ir šeimos aplinka, ugdymo bazė, bendruomenės... [toliau žr. visą tekstą] / Today nation education problem is pretty urgent thing. More and more spreading cosmopolitical ideas, because of that family starts to forget her national culture. When nations is shuffling nation loses speech and national identity. Heute ist das Problem der Nationalerziehung ganz aktuell. Kosmopolitische Ideen verbreiten sich immer mehr, und die Familie verliert allmählich ihre Nationalität, die Völker vermischen sich und verlieren ihre nationale Identität. Ungeachtet dessen, dass die Nationalerziehung in den bildungsreglamentierenden Dokumenten als eine Prioritätsrichtung erklärt wird, formiert jedoch die sogenannte „Bürgerlichkeit“ entgegengesetzte Vorurteile den Nationalideen, die in Litauen der Zwischenkriegszeit gepflegt oder in den ersten Jahren der nationalen Unabhängigkeit erklärt wurden. Deswegen ist es wichtig, im Kindergarten von klein an das Gefühl des nationalen Bewusstseins, Ethnosittlichkeit, Traditionenrespekt zu erziehen. Das muss sich im Bildungsinhalt wiederspiegeln, während die Ethnokultur in alle Bildungsbereiche integriert wird. Ziel der Forschung: Perspektive der Nationalerziehung in der Vorschlbildung zu erforschen. Aufgaben: Erklärung der passenden Bedingungen für die Nationalerziehung. Erklärung der Aspekte der Nationalerziehung der Kinder während verschiedener Tätigkeit. Erklärung der wichtigsten Faktoren, die die Erziehung der nationalen Persönlichket im Kindergarten und in... [to full text] / Heute ist das Problem der Nationalerziehung ganz aktuell. Kosmopolitische Ideen verbreiten sich immer mehr, und die Familie verliert allmählich ihre Nationalität, die Völker vermischen sich und verlieren ihre nationale Identität. Ungeachtet dessen, dass die Nationalerziehung in den bildungsreglamentierenden Dokumenten als eine Prioritätsrichtung erklärt wird, formiert jedoch die sogenannte „Bürgerlichkeit“ entgegengesetzte Vorurteile den Nationalideen, die in Litauen der Zwischenkriegszeit gepflegt oder in den ersten Jahren der nationalen Unabhängigkeit erklärt wurden. Deswegen ist es wichtig, im Kindergarten von klein an das Gefühl des nationalen Bewusstseins, Ethnosittlichkeit, Traditionenrespekt zu erziehen. Das muss sich im Bildungsinhalt wiederspiegeln, während die Ethnokultur in alle Bildungsbereiche integriert wird. Ziel der Forschung: Perspektive der Nationalerziehung in der Vorschlbildung zu erforschen. Aufgaben: Erklärung der passenden Bedingungen für die Nationalerziehung. Erklärung der Aspekte der Nationalerziehung der Kinder während verschiedener Tätigkeit. Erklärung der wichtigsten Faktoren, die die Erziehung der nationalen Persönlichket im Kindergarten und in der Familie beeinflussen. Erklärung der Meinung der Pädagogen und Eltern über die Nationalerziehung und die Perspektive. Das Problem der Forschung – Faktoren, die für den Erfolg und Perspektiven der Nationalerziehung... [der volle Text, siehe weiter]

Syftet med denna studie är att förstå hur organisationskulturen är uppbyggd i en globaliserad organisation med olika nationella kulturer och vidare hur motståndskraftig organisationskulturen är mot förändringar i en extern kris, för att svara på det framställdes två frågor. En fallstudie gjordes på ett globaliserat företag inom mjukvaruutvecklingsbranschen, stationerat i Sverige, USA och Singapore. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer, gjorda digitalt över Zoom med sex anställda från organisationen, två från varje land. De semistrukturerade intervjuernas struktur baserades på en semistrukturerad intervjuguide och det empiriska materialet kategoriserades senare genom en tematisk innehållsanalys. För att analysera det empiriska materialet användes två modeller från två olika forskare, Hofstedes kulturdimensioner för att jämföra de nationella kulturerna och Scheins isbergsmodell för att identifiera organisationens kultur. Resultaten visade att det fanns skillnader mellan de nationella kulturerna som påverkade organisationens kultur, men på organisationsnivån var man medveten om skillnaderna och arbetade proaktivt med frågan. Däremot hade inte coronapandemin någon påtaglig påverkan på organisationskulturen , trots de restriktioner som tvingade de anställda att arbeta hemifrån. En förklaring kan vara att organisationen redan innan pandemin använde digital kommunikation i stor skala och därför var förändringen inte lika omvälvande. / The aim of this study is to understand how organizational culture is structured in a globalized organization with different national culture and further how resistant the organizational culture is to changes in an external crisis. In order to answer that, two issues were raised. A case study was done at a globalized company within the software development industry, stationed in Sweden, USA and Singapore. The method used is semi structured interviews conducted digitally by Zoom with six participants from the organization, two from each country. The structure of the interviews was based on a semi structured interview guide and the empirical material was later categorized through a thematic content analysis. To analyze the empirical material, two models from two different researchers were used, Hofstedes cultural dimension to compare the national cultures and Scheins iceberg model to identify the organization's culture. The results show that there were differences between the national cultures that affected the culture of the organization, however at an organizational level one was aware of the differences and worked proactively with the matter. However, the corona pandemic did not have a significant impact on organizational culture, despite the restrictions which forced the employees to work from home. One explanation can be that the organization already used digital communication on a large scale before the pandemic and therefore the change wasn't as significant.

Bakgrund och problemformulering: I den globala ekonomin blir servicekvalitet allt viktigare och företagen på den internationella konkurrensutsatta marknaden behöver erbjuda överlägsen service för att överleva. Kvaliteten på service är det som mäter prestationens utfall. TQM-styrda företag strävar efter att nå kundtillfredsställelse genom att leverera den service kunderna förväntar sig. En viktig parameter för ett företags prestation handlar om de mjuka TQM-faktorerna, dvs kulturella faktorer. För att styra, motivera och engagera anställda att agera på ett önskvärt sätt för att uppfylla organisationsmål, använder företag belöningssystem. Genom belöningssystemet bör företaget sträva efter att skapa en organisationskultur som är förenlig med företagets strategiska mål. I den globala affärsvärlden sker interaktionen mellan företag och över landsgränser vilket leder till att mångkulturella arbetsgrupper blir allt vanligare. Detta är en källa till missförstånd och kulturkrockar till följd av skilda värderingar. För att skapa hållbara och effektiva belöningssystem är det viktigt att förstå de underliggande mekanismer som påverkar individers, gruppers och företags beteenden. Det är följaktligen intressant att studera hur kultur påverkar belöningssystemets design och hur detta motiverar ett önskat beteende. Syfte: Denna studie ämnar förstå hur kulturella värderingar inom TQM-styrda organisationer påverkar designen av belöningssystem, och därmed indirekt medarbetarnas motivation. Sekundärt kommer undersökningen skildra en tolkning av människors underliggande värderingar inom olika kulturer och hur dessa kan förstås.  Metod: Studien bygger på en kvalitativ forskningsstrategi. En komparativ flerfallsstudie har utförts med ett interkulturellt angreppssätt. Empirin utgjordes av semistrukturerade intervjuer som utmynnade i en tvärfallsanalys.  Resultat och slutsatser: Studien visade att det fanns en tydlig koppling mellan organisationskultur och medarbetarnas motivation och prestation. Därför ansåg respondenterna att belöningssystemet behöver designas för att motivera de anställda att agera i enlighet med den organisationskultur de ville skapa. Designen behöver ta hänsyn till företagets strategi och kärnvärden. Nationalkulturella skillnader gällande ledarskap påverkade förutsättningarna för designen. / Background and problem: In the global economy the service quality grows more important and companies on the international competitive market must offer superior service to survive.  Service quality is the measurement for performance. TQM-managed companies strive to reach customer satisfaction by offering the service customers expect. One important factor for a company's performance is the soft TQM-factors, ie cultural factors. The company use remuneration systems to manage, motivate and engage employees to act in a desirable manner to reach the organisational goals. The remuneration system should strive to create an organisational culture that is compatible with the company's strategic goals. In the global business world interactions occur between companies and over national borders which results in more multicultural work groups. This is a source for misunderstanding and cultural shock due to different values. To create sustainable and effective remuneration systems it is important to understand the underlying mechanisms that affect individuals, groups and companies behaviour. För att skapa hållbara och effektiva belöningssystem är det viktigt att förstå de underliggande mekanismer som påverkar individers, gruppers och företags beteenden. Consequently, it is interesting to study how culture affects remuneration systems and how this motivates desirable behaviour.  Purpose: This study aims to understand how cultural values within TQM-managed organisations are affecting the design of remuneration systems, and indirect employees motivation. Secondly the study will depict an interpretation of people's underlying values in different cultures and how these can be understood.   Method: The study is based on a qualitative research strategy. A comparative multi-case study has been carried out with an intercultural approach. The empirical data consists of semi-structured interviews that resulted in a cross-case analysis.  Result and conclusion: The study showed a clear link between organizational culture and employee motivation and performance. The respondents made it clear that the remuneration system needed to be designed to motivate employees to act in accordance with the organizational culture they aimed to create. The design needs to consider the company's strategy and core values. Differences in national cultural preferences regarding leadership affects the terms for the design.

No description available.