Samhället står inför en dubbel kris vad gäller både klimatförändringen och den accelererande förlusten av biologisk mångfald. Naturbaserade lösningar genom multifunktionella och kostnadseffektiva åtgärder som skyddar, utvecklar och skapar ekosystem beskrivs vara en del i hanteringen och som ett viktigt verktyg för att hantera krisen. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur naturbaserade lösningar kan appliceras i fysisk och översiktlig planering samt hur de kan användas för att hantera målkonflikter vad gäller klimatanpassning inom översiktlig planering. Litteraturstudien, som är den första delen av tre, undersöker tidigare forskning och teorier kring implementering av naturbaserade lösningar inom och utanför Sveriges gränser samt visar väg för examensarbetet fortsatta arbete. Den andra delen av examensarbetet består av dokumentstudier och innehållsanalyser av sex översiktsplaner inom Sverige. Dokumentstudien består av tre principiella typer av kvalitativa innehållsanalyser som beskriver, summerar och utvecklar textinnehåll kring hantering och implementering av naturbaserade lösningar inom aktuell översiktsplan. Den sista delen består av intervjuer med personer inom olika delar av planeringsprocessen och frågeställningar kring naturbaserade lösningars fördelar och nackdelar, hur de kan implementeras inom översiktlig planering och vad som krävs för att åstadkomma en implementering. Diskussion kring regionalplanering och styrning kring naturbaserade lösningar samt betydelsen av begreppet ”naturbaserade lösningar” inom fysisk planering synliggörs.   Ett sammanvägande resultat från samtliga delar av examensarbetet beskriver naturbaserade lösningar som ett paraplybegrepp och samlingsnamn för lösningar som ingår under dess definition och beskrivs inom klimatanpassningssammanhang som motsats till ”tekniska lösningar”. För att naturbaserade lösningar ska kunna appliceras inom fysisk planering krävs det först och främst kunskap och kunskapsspridning, både inom och runt omkring den kommunala organisationen. Det är viktigt att tidigt i översiktsplaneringsprocessen identifiera och skydda riskområden med hänsyn till naturbaserade lösningar för att minska åtgärder i miljön och verka för klimatanpassning. En definition och konkretisering av begreppet ”naturbaserade lösningar” inom översiktsplaner krävs för att skapa en förståelse för dess innebörd och komplexitet samt ge förutsättning för implementering i vidare planering. Målkonflikter kring markåtkomst och ställningstagande kring markanvändning uppmärksammas och beskrivs kunna lösas genom att tidigt i översiktsplanprocessen planera för och ta hänsyn till naturbaserade lösningar och naturens förutsättningar samt utgå från existerande miljö i stället för att i senare skede planera in klimatanpassningsåtgärder.   Examensarbetet avslutas med rekommendationer kring implementering av naturbaserade lösningar både inom och runtomkring den enskilde kommunen och beskriver förutsättningar som: kunskap, underlag, vision, ansvar, uppföljning och vidare planering samt regional styrning, mellankommunala samarbeten, övriga aktörer och incitament. Implementering av begreppet naturbaserade lösningar inom översiktlig planering och generellt inom samhället anses vara en del i omställningen mot framtiden och för hantering av ett förändrat klimat. / The world stands in front a double crisis both regarding the climate changes but also the accelerating loss of biodiversity. Nature-based solutions are described to be a part of the management and as an important tool to handle the crisis with their multifunctionality and cost-effectiveness that protects, develops, and creates ecosystems. The purpose of the master thesis is to examine how nature-based solutions can be implemented in physical and master planning and how they can be used to solve conflicts within work for climate adaption and other stances within master planning.    The literature review, which is the first part of three, examines previous research and theories within the subject of implementing of nature-based solution inside and outside of Sweden and shows direction for further work within the master thesis. The second part of the thesis consists of document-studies and analysis of contents for six master planning documents in Sweden. The document-studies consist of three principally types of qualitative content-analysis that describes, summarizes and elaborate content about management and implementation of nature-based solutions in the specific master plan. The third and last part consists of interviews with people within different parts of the planning process and questions about advantages and disadvantages of nature-based solutions, ways of implementing nature-based solutions in master planning and requirements for a successful implement. Discussions about regional planning and the importance of the concept “nature-based solutions” within physical planning is shown.  Weighing together all parts of the master thesis, result shown that nature-based solutions is described as an umbrella term and collective name for solutions under its definition and are in context of climate adaption described as a contrary to “technical solutions”. For implementing nature-based solutions in master planning knowledge and dissemination of knowledge is required, both within the organization of the municipality and around it. It is important in the planning process too early identify and protect areas of risk with interest of nature-based solutions. A definition of nature-based solution within the master plan are required to enable an understanding of its complexity and signification which creates a basis for implementation in further planning process. Conflicts of interest are shown as access of land and stances about land-use, the conflicts are described to be solved by early taking nature and its conditions in consideration. Instead of planning for climate adaption in the later stages it is advocated to plan after conditions in existing nature.  The master thesis is concluded with recommendations about implementing nature-based solutions both within and around the individual municipality and describes conditions such as: knowledge, planning documents, vision, responsibility, follow-up, further planning, and regional guiding, intermunicipal collaborations, other actors, and incentive.         The implementation of the context nature-based solutions within master planning and in general within society are considered as a part of readjustment for the future and as a way of managing a climate in change.

Ekosystemtjänster är de nyttor naturen generera och som vi är helt beroende av för vår överlevnad och för vårt välbefinnande. Världens befolkning ökar i rask takt och merparten av oss människor kommer att välja urbana miljöer att bosätta sig i. Det innebär att mer mark kommer att tas i anspråk för att våra behov i form av bostäder och infrastruktur ska kunna tillgodoses. Markens förändrade användning är en stor anledning till att ekosystem och deras tjänster degraderas. Urbana grönstrukturer tas i anspråk och omvandlas till hårdgjorda ytor vilket även leder till att flertal arter inom djur- och växtriket utrotats. Naturen har en förmåga att kunna återhämta och anpassa sig till nya förutsättningar och livsmiljöer men då krävs det att tillgodose ytor där ekosystem kan trivas, säkras och utvecklas. Samhällsplaneringen har en betydande roll i arbetet med att integrera ekosystemtjänster i urbana miljöer för att skapa långsiktigt hållbara städer för flera generationer framåt i tiden. Studien handlar om ekosystemtjänsters betydelse och värde för oss människor kopplat till hur hållbara städer planeras för att nå nationella och internationella klimat- och miljömål.Platsanalyser har genomförts för att förstå hur och vilka ekosystemtjänster som är närvarande i olika, generella stadstypologier vilka har identifierats som utmanande att planera. Parallellt har undersökningen ställt frågor till professionen inom samhällsbyggnadssektorn om ekosystemtjänsters roll och plats i planeringsprocesser. För tjugo år sedan fanns inte begreppet i en enda regional eller kommunal strategi och bara ett fåtal ekologer använde ekosystemtjänster som begrepp i sin vardag. Idag känner alla som deltagit i underökningen till ekosystemtjänster och de flesta kan argumentera för betydelsen och värdet. Det är en positiv utveckling men förståelsen räcker inte till. Det finns hinder och utmaningar i samhällsbyggnadsprocessen som bromsar arbetet med integrering av ekosystemtjänster. Syftet är att identifiera dessa samt medels ett åtgärdsförslag i ett gestaltande projekt bidra med en liten pusselbit i detta komplexa ämne. Nyckelord: naturbaserade lösningar, urbana landskap, grön infrastruktur, klimat- och miljömål / Ecosystem services are all benefits that nature generates and that we are completely dependent of. The world´s population is growing rapidly and most of us will choose to live in urban environments in the future. More land will be claimed to accomodate our needs for housing and infrastructure and the consequence of exploating more land is that ecosystems degrade.Urban green structures are turned into appartment buildings, parkinglots and roads, which leads to the extiction of several species.Nature has the capability to recover and to adapt to new conditions and circumstances but that is only possible if necessary structures are provided where ecosystems can thrive and develop.Urban planning plays a big part in integrating ecosystem services in urban environments to secure sustainable cities for generations to come. The study investigates the importance and value of ecosystem services linked to urban planning and the achievement of national and international climate and environment goals.Site analyzes have been carried out to understand and describe the existing ecosystem services in general urban typologies.The study also includes a survey, that reached out to professionals within the urban planning sector. It examines the role and place ecosystem services are given in planning processes.Twenty years ago the concept did not exist in a single regional or municipal strategy and only few ecologists used ecosystem in their professional language. Today, all participants in the survey understand the concept and most can argue for the significance and value.That is a positive development but understanding the concept is not enough.There are obstacles and challenges in the urban planning process that slow down the integration of ecosystem services.The purpose is to identify these and by means of a proposal for action visualized through a design project, contribute with a small piece of puzzle in this complex, wicked problem. Keywords: nature-based solutions, urban landscaping, green infrastructure, climate and environmental goals.

Klimatförändringar leder till mer extrema väderförhållanden, däribland frekventare skyfall och större mängd nederbörd. I en tätbebyggd stad, med mycket hårdgjorda ytor, riskerar detta att resultera i översvämningar. Att därmed anpassa städerna efter klimatförändringarna och dess allvarliga konsekvenser betraktas som en viktig samhällsutmaning. Gröna tak, en naturbaserad lösning, är ett alternativ för hållbar dagvattenhantering som kan möta den utmaningen. Styrningen och implementeringen av naturbaserade lösningar är däremot en komplex process som innebär en förvandling av den byggda miljön och involverar både nya former av infrastruktur och alternativa relationer och dialoger. Dessa åtgärder måste involvera flera gränsöverskridande aktörer. Syftet med uppsatsen är således att undersöka och förstå hur generella utmaningar som beskrivs i befintlig litteratur förhåller sig till en specifik svensk kontext gällande implementering av gröna tak som en naturbaserad lösning. De teorier som ligger till grund för uppsatsen är kollaborativ styrning för dagvatten och nätverksstyrning som beskriver vikten av, och utmaningar med samarbete för att hantera komplexa problem. Uppsatsen utgår från en kontrafaktisk fallstudie av ett påhittat drömscenario om implementering av gröna tak i hela industriområdet i Sofielund, Malmö, som skulle kunna lösa den översvämningsrisk som råder i området. Som komplement har kvalitativa intervjuer med både offentliga och privata aktörer genomförts. I frågan om dagvattenhantering börjar problemet oftast inte där problemet syns, vilket gör att lösningar måste ske på en fastighet som inte upplever ett problem. Det anses därmed vara svårt att få privata aktörer att vilja anlägga gröna tak utan incitament. Därefter identifierades en brist på lagstiftningar för att införa hållbara dagvattensystem, både i litteraturen och från respondenter. Det visar även på en brist på tydlig ansvarsfördelning, som gör att ingen aktör tar på sig ansvaret för att initiera projekt. Samtliga anses positivt inställda till att både möta utmaningen med dagvatten och öka arbetet med hållbara lösningar och samarbete med andra. Drivkrafter för förändring kan således vara en förhöjd avgift per hårdgjord yta, ny vattenutredning, samt en kommunal fond.

The aim of this study was to investigate how professionals in nature-based interventions work to promote mental health. The study focused on how professionals find that nature-based interventions are a complement to the traditional therapy for preventing mental illness and promoting mental health. It also addresses what challenges exist in maintaining   of nature-based interventions. Methods: This is a qualitative, inductive study where semi-structured interviews were used. The interviews with five professionals were recorded to facilitate transcription and after that a systematic thematic analysis was started to find patterns and codes in the respondents' answers. The results from this study showed the importance of having both preventive and promotional interventions and that the activities performed are meaningful. Gardening, nature and animalassisted therapy were central activities. It is a stress-free environment, focusing on the  individual in the group. The challenges for the businesses are lack of support from society and traditional health care. Many people have been helped by nature-based interventions as a  complement to traditional therapy.  Conclusion: Mental health is an important issue to tackle and therefore supplementary treatment is needed. Nature-based interventions are needed as a complement to traditional therapy to prevent mental illness and promote mental health. / Syftet med studien var att undersöka hur yrkesverksamma inom naturbaserade interventioner arbetar för att främja den psykiska hälsan. Undersökningen fokuserar på hur yrkesverksamma upplever att naturbaserade interventioner är ett komplement till den traditionella terapin för att förebygga psykisk ohälsa och främja psykisk hälsa. Ett annat syfte med studien var att undersöka vilka utmaningar som finns med upprätthållandet av naturbaserade interventioner. Metod: Detta är en kvalitativ, induktiv studie med semi-strukturerade intervjuer. Fem yrkesverksamma intervjuades och intervjuerna spelades in för att underlätta vid transkriberingen. Efter transkriberingen inleddes en systematisk tematisk analys för att hitta mönster och koder i respondenternas svar.  Resultatet från denna studien visar att det är viktigt med både förebyggande och främjande interventioner och att aktiviteterna som utförs är meningsfulla. Trädgårdsarbete, vistelse i naturen och djurterapi var centrala delar av interventionen. Det är en stressfri miljö som deltagarna befinner sig i, med fokus på individen i gruppen. Traditionell terapi behövs också och därför är naturbaserade interventioner ett bra komplement till den traditionella terapin. Alla aktiviteter är grundade i evidensbaserad forskning och det är en relativt billig verksamhet. Utmaningar med upprätthållandet av verksamheterna är svårigheten med att få finansiellt stöd. Andra utmaningarna för verksamheterna är brist på stöd från samhället och den traditionella terapin. Deltagarna har ofta hamnat i existentiella dilemman där de tvivlar på sig själva och här kan den gröna vården gå in och hjälpa till. Det är ingen intervention som passar alla, men väldigt många har blivit hjälpta.  Slutsats: Naturen kan ses som en stresslindrande faktor för att förebygga psykisk ohälsa och främja psykisk hälsa och är därför betydelsefull för folkhälsan. Naturbaserade interventioner behöver implementeras som ett komplement till traditionell terapi för att förebygga psykisk ohälsa och främja psykisk hälsa.

Syfte: Syftet var att klargöra innebörden av shinrin yoku genom att identifiera begreppets förutsättningar, definierande attribut och konsekvenser för att om möjligt vidga distriktssköterskans hälsofrämjande kompetens och behandlingsalternativ. Bakgrund: Sveriges hälso- och sjukvård står inför ett antal betydande utmaningar och förbättringsbehov och satsningar eftersträvas för att förebygga sjukdomar och utvidga primärvården. I framtiden kommer sannolikt distriktssköterskan i större utsträckning att arbeta med levnadsvanerelaterad ohälsa. Naturens positiva och hälsofrämjande effekter belyses allt mer inom forskningen och det finns nu evidens som visar att naturen fun-gerar avslappnande och främjar återhämtning efter stress men också av immunförsvaret. Paradigmskiften börjar göra plats för naturen i vården. Forskning har visat att begreppet och naturterapin shinrin yoku ger flertalet hälsofrämjande effekter men shinrin yokus definition är dock oklar och skiftar betydelse beroende på sammanhang vilket är förvirrande. Metod: Walker och Avants begreppsanalys i åtta steg. Resultat: Shinrin yoku kännetecknas av attributen skogsvistelse, långsam promenad, aktivera sinnena, mindfulness, fytoncider och ingen prestation. Förut-sättningarna är skogsliknande miljö, stillhet, bortkopplad teknik och guide. Konsekvenser: shinrin yoku ger hälsofrämjande effekter inom sex olika områden: hjärta och kärl, psyke och humör, det endokrina systemet, immunförsvaret, hjärnan och det autonoma nervsystemet samt inflammation. Slutsats: Shinrin yoku kan vara betydande ur ett folkhälsoperspektiv då det kan ses som en stresslindrande faktor och hälsofrämjande resurs. Naturterapin kan användas som prevention, komplement eller enskild behandling i distriktssköterskans hälsofrämjande arbete beroende på vilka behoven är. Det är ett holistiskt sätt att må bättre som tar vara på naturens resurser utan att skada den. / Aim: The aim was to clarify the meaning of shinrin yoku by identifying the concept’s antecedants, defining attributes and consequences in order to possibly expand the district nurse’s health enhancing competence and treatment options. Background: Swedish healthcare is facing a number of considerable challenges and improvement requirements and investments are made to prevent illnesses and enlarge the primary care. In the future the distict nurse will probably work with second nature related ill health in a larger extent. More science illuminates the positive and health enhancing effects of nature and evidence shows that nature works relaxing and promotes recover after stress but also of the immune system. Paradigm changes is making room for nature in health care. Science has shown that the concept and nature therapy of shinrin yoku gives plenty of health enhancing effect but shinrin yoku’s definition is unclear and changes meaning depending on context which is confusing. Method: Walker and Avant’s concept analysis in eight steps. Findings: Shinrin yoku is defined by its attributes forest visit, slow walk, activating the senses, mindfulness, phytoncides and no achievement. Its antecedents are a forest-style environment, serenity, switched-off technology and guide. Consequences: shinrin yoku brings health enhancing effects in six different areas: heart and blood vessels, psyche and mood, the endocrine system, the immune system, the brain and the autonomic nervous system and inflammation. Conclusion: Shinrin yoku can be considerable from a public health perspective though it can be seen as a stress relieving factor as well as a health enhancing resource. The therapy can be used as prevention, complement or separate treatment depending on the needs. It is a holistic way of feeling better that makes the most of nature without harming it.

Detta arbete är både ett vetenskapligt arbete och ett designarbete. Syftet med arbetet var att undersöka hur fluviala och pluviala översvämningar hanteras genom fysisk planering samt att undersöka hur den byggda miljön genom fysisk planering kan anpassas för att hantera risken för översvämningar idag och till ett framtida förändrat klimat. Dessutom var syftet att översätta arbetets teoretiska del till ett designprojekt. Detta då en av vår tids stora utmaningar är att hantera konsekvenserna av klimatförändringarna. Sverige kommer likt andra länder vara i behov av att anpassa sig till de ökade nederbördsmängderna och de översvämningar som drabbar och kommer drabba landet. Sverige drabbas nämligen årligen av översvämningar som orsakar skador på bebyggelse och infrastruktur. Dessutom är ledningsnätet för dagvatten i dagsläget begränsat och klarar inte av att hantera intensiva regn med hög volym. Samtidigt förtätas ständigt våra städer och består idag av en stor andel hårdgjorda ytor. Dessutom behöver kommunerna i Sverige ytterligare stöd kring hur våra samhällen ska anpassas till klimatförändringarna. Inom ämnesområdet fysisk planering finns stora möjligheter att påverka samhället i omställningen till det förändrade klimatet och anpassa våra städer och samhällen till att klara av ökade nederbördsmängder och risken för översvämning. Ambitionen med detta arbete var att belysa vikten av att redan nu planera utifrån framtida scenarier för att undvika och minimera skador i våra samhällen samt att fördjupa mig i ämnet med förhoppning att utvidga min kunskap om hur översvämningar kan hanteras och förebyggas samt att bidra till mer kunskap inom ämnes- och yrkesområdet. Arbetet undersöker hur översvämningar hanteras och styrs genom exempelvis mål, riktlinjer, lagar och förordningar både på global och nationell nivå. Vidare undersöks hur samhället kan anpassa sig till det förändrade klimatet och strategierna mitigation och adaptation lyfts som väsentliga för att tackla klimatförändringarna och uppnå ett resilient samhälle. Ett extra fokus riktas mot adaptation, där naturbaserade lösningar med avseende på blå- och grönstruktur lyfts som en viktig anpassningsåtgärd för att hantera nederbördsmängder och risken för översvämning. Arbetet har även utgått utifrån ett teoretiskt perspektiv som grundar sig i begreppen resiliens och adaptation. Vidare har arbetet utformats med fallstudier som forskningsdesign och av metodkombination, där metoderna kvalitativ innehållsanalys, systematisk observation och design används som metoder i arbetet. Slutligen analyseras och identifieras viktiga komponenter och brister i den fysiska planeringen för hur nederbördsmängder hanteras utifrån områdes- och kunskapsöversikten samt från resultatet och analysen av empirin. Designförslaget redogör sedan för hur samhället kan anpassas till klimatförändringarna med fokus på att hantera nederbördsmängder och risken för översvämning. Detta genom att implementera naturbaserade lösningar som samspelar med områdets befintliga dagvattensystem. Ett stort fokus riktas även mot sociala värden.

Detta examensarbete är en fallstudie av Salems kommuns klimatanpassning rörande dagvattenhantering. En analys av lågpunkter och rinnvägar vid nederbörd har utförts för att identifiera översvämningsrisker. Vidare har textanalys utförts på Salems kommuns översiktsplan, dagvattenstrategi samt på två detaljplaner med tillhörande dagvattenutredningar. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av social-ekologisk resiliensteori. Salems kommuns arbete har jämförts med grannkommunen Botkyrka samt med vägledning och riktlinjer från bland annat Svenskt Vatten, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut och Naturvårdsverket. Salems kommun visar på klimatanpassning av dagvattensystem vid planerad bebyggelse som går väl i linje med rekommendationer samt vetenskapliga studier och som till stor del liknar Botkyrkas arbete. Salems kommun använder sig av naturbaserade lösningar vilket stärker deras social-ekologiska resiliens och skapar förutsättningar för mer ekosystemtjänster. De har betydligt mindre fokus på klimatanpassning av dagvattensystem kopplad till befintlig bebyggelse och därför behöver arbetet kring det utvecklas. / This degree project is a case study of Salem’s municipality’s climate adaptation of its stormwater management. An analysis of topographic lows and pathways of the precipitation has been concluded to identify risks of flooding. Furthermore, a document analysis has been carried out on Salem’s municipality’s comprehensive plan, stormwater strategy and of two detail development plans and the stormwater investigations linked to them. The collected empirical data has been analysed using social-ecological resilience theory. Salem’s municipality’s work has been compared to its neighbouring municipality Botkyrka and to guidance and guidelines from among others Svenskt Vatten, the Swedish Meteorological and Hydrological Institute and the Swedish Environmental Protection Agency. Salem’s municipality shows climate adaptation of its stormwater management system of planned buildings that are well in line with recommendations and scientific studies and that is largely similar to the work of Botkyrka. Salem’s municipality use nature-based solutions, which strengthens their resilience and creates conditions for more ecosystem services. They have considerably less focus on climate adaptation of stormwater systems connected to existing built environment and therefore the work around it needs to be developed.

Green terms to bring the greenery back to cities have frequently begun to be coined as a result of rapid urbanization. To emphasize the benefits of urban greenery, terms such as nature-based solutions (NbS) and green infrastructure (GI) have been raised in planning circles. This study aims to present municipal stories about how municipalities understand, integrate and apply NbS and GI in their planning documents and practices, and what challenges they face along the different levels of the Swedish planning system, which limit their application. The study is based on individual focus group discussions with five municipalities: Haninge, Nynäshamn, Sollentuna, Solna and Värmdö. The discussions are based on the same questionnaire, where GI and NbS application, understanding and integration from Swedish spatial planning are discussed. The study shows that knowledge and application of GI and NbS varies between the municipalities. The municipalities are also in unison that they need support and further guidance to increase application and understanding, as the Swedish planning system currently does not provide this. The municipalities that contributed to the study also talk about their different conditions for a wider application of green terms and working methods, as these are governed by economics and politics. For further research on municipal application, conversations with politicians can be initiated for their point of view on how greening concepts are received by them in the municipalities, as well as conversations with organizations and authorities that distribute information, municipal legislation and guidance. / Denna studie syftar till att presentera kommunala berättelser om hur kommuner förstår, integrerar och tillämpar NbS och GI i sina planeringsdokument och praxis, och vilka utmaningar de står inför längs de olika nivåerna i det svenska planeringssystemet, som begränsar deras tillämpning. Studien baseras på enskilda fokusgruppsdiskussioner med fem kommuner; Haninge, Nynäshamn, Sollentuna, Solna och Värmdö. Diskussionerna grundas på samma frågeformulär, där GI och NbS tillämpning, förståelse och stöd av svensk planering diskuteras. Studien visar att kunskapen och appliceringen av GI och NbS varierar mellan kommunerna. Kommunerna är också unisona i att de behöver stöd och vidare vägledning för att öka appliceringen och förståelse, då det svenska planeringssystemet i dagsläget inte tillhandahåller det. Kommunerna som bidrog i studien berättar också om deras olika förutsättningar för en vidare tillämpning av gröna termer och arbetssätt, då dessa styrs av ekonomi och politik. För vidare forskning om kommunal tillämpning kan förslagsvis samtal med politiker inledas för deras synpunkt på hur gröna planeringskoncept mottas av dem i kommunerna samt samtal med organisationer och myndigheter som distribuerar information, kommunal lagstiftning och vägledning.

Agriculture-based interventions fall under the umbrella of nature-based interventions, meaning social and care interventions such as rehabilitation, habilitation and daily activities in conjunction with animals and/or nature. The purpose of the study was to examine Grön Arena-organizers' experiences working in green care based on the questions of "what makes one choose to work in green care?" and "which factors encourage and inhibit organizer motivation in their work with green care?". During march of 2021, eight semistructured interviews were performed on the subject. The transcribed material was then analyzed with thematic analysis. A total of three themes were identified: Humanitarian action, Resistance and obstacles with the two sub-themes (Negative attitudes and experiences as well as Economics and politics), and Conviction in method. The results of the study shows the presence of both significant motivational and demotivational factors that affect the drive and motivation of the organizers. A need for the organizers to help and work with other people became clear, as did a desire to be closer to nature and animals. Furthermore, a deep-seated belief in the healing bond between humans and nature was a central and recurring motivational theme. On the other hand is a sense of external resistance springing from a lack of public knowledge about green care initiatives, as well as assumptions surrounding organizers' motives in opening green care facilities, coupled with difficulties of economic sustainability and reliability. The study shows that there is room for further research into the nature of these initiatives, as well as significant potential for these types of interventions to complement a traditional care model going forward. / Lantbruksbaserade insatser går in under paraplybegreppet naturbaserade insatser som innebär att sociala och vårdande insatser som rehabilitering, habilitering, daglig verksamhet kombineras med djur och/eller natur. Studiens syfte var att utforska anordnare inom Grön Arenas upplevelse av att arbeta med grön omsorg utifrån frågeställningarna "varför arbetar man med grön omsorg? samt "vilka faktorer främjar och hämmar anordnares motivation i arbetet med grön omsorg?". Sammanlagt genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer i mars 2021. Transkriberat material analyserades utifrån metoden tematisk analys. Totalt tre teman identifierades: Humanitärt intresse, Motkrafter och hinder med två underteman (Negativa attityder och erfarenheter, Ekonomi och politik) och Övertygelse om metod. Resultatet visar att det förekommer både motiverande och demotiverande faktorer som påverkar anordnares drivkraft och motivation. En stark vilja att arbeta med och för människor framträdde tillsammans med en önskan om närhet till djur och natur som positiva motivationsfaktorer. Vidare beskrevs en tilltro till det band som finns mellan människa och naturen och de fördelar som kommer med detta band. Demotiverande var det upplevda yttre motstånd som låg kring en liten kännedom om fenomenet grön omsorg, negativa uppfattningar kring anordnares motivation till att starta en grön omsorgsverksamhet och en viss svårighet kring stabilitet gällande grön omsorg som inkomstkälla. Studien visar att det finns utrymme för utökad forskning kring området och en stor framtidspotential för konceptet som komplement till sedvanlig vård.

Bangladesh is one of the most vulnerable countries to climate change, with coastal areas being especially vulnerable. Along the Bangladeshi coast lies mangrove forests that protect against storm surges, tropical cyclones, SLR, coastal erosion, and salt-water intrusion. On Char Kukri Mukri, a remote island in the Bay of Bengal, Keora-species (Sonneratia apetala) mangroves are planted. The forest is virtually a monoculture in degradation and thus needs restoration through enrichment. Therefore, this study aimed to explore the opportunities and limitations of mangrove enrichment as climate adaptation on Char Kukri Mukri. We conducted semi-structured interviews with local communities and other key stakeholders and analysed soil and water samples along the island's south coast to assess this. Our results indicate that the soil is highly saline, which, combined with projected climate impact, limits the abilities of more sensitive mangroves to survive there. Climate impacts severely affect the lives and livelihoods of the people living on Char Kukri Mukri. Successful adaptation requires further involvement of local communities, site-specific solutions, and a holistic approach to adaptation. However, a hindrance to adaptation measures is the lack of resources to fund large-scale projects, which leads to beneficiaries being required to provide money and land themselves to be considered for projects. This risks systematically excluding the landless poor, and there is therefore a need to reform adaptation financing systems so that measures benefit the most vulnerable. / Bangladesh är ett av de länder i världen som är mest sårbara för klimatförändringarna. Kustområdena är mest känsliga. Längs Bangladeshs kust finns mangroveskogar, som skyddar mot klimateffekter som stormar, cykloner, havsnivåhöjning, kusterosion, och saltvattenintrång. På Char Kukri Mukri, en avlägsen ö utanför Bangladeshs centralkust i Bengaliska viken, har mangrover av arten Keora (Sonneratia apetala) planterats. Skogen är praktiskt taget en monokultur som håller på att förstöras, och det finns därför ett behov av att restaurera skogen. Denna studie syftade till att undersöka möjligheterna och hindrena för restaurering av mangroveskogarna som klimatanpassning på Char Kukri Mukri. För att uppnå detta genomförde vi semistrukturerade intervjuer med lokalbefolkningen och andra nyckelintressenter, och analyserade jord- och vattenprover tagna vid öns sydkust. Våra resultat indikerar att jorden har hög salthalt, vilket i kombination med ökade klimateffekter minskar mer känsliga mangrovearters möjligheter att överleva i dessa områden. Klimateffekter påverkar människorna och deras försörjning på Char Kukri Mukri i hög grad. Lyckad klimatanpassning kräver mer inkludering av lokalbefolkningen i initativ, platsspecifika lösningar, samt ett holistiskt tillvägagångssätt. Resursbrist hindrar dock investeringar i storskaliga och långsiktiga projekt, vilket gör att förmånstagare behöver bidra med pengar och mark till projekten. Detta gör att fattiga människor som inte äger mark systematiskt exkluderas ur anpassningsprojekten. De nuvarande finansieringssystemen behöver därför reformeras för att projekten ska ge fördelar till de människor som är mest sårbara för klimatförändringarna.