Denna studie syftar till att utforska vilka förutsättningar och vilket handlingsutrymme som rektorer och lärare har för att implementera tillitsbaserad styrning och ledning i sina respektive grundskolor i Borås Stad. Dessutom avser studien att undersöka eventuella likheter och skillnader mellan olika grundskolor avseende implementeringen. Studien utgår från Lundquists (1992,76) teori om tre implementeringsvillkoren: att förstå, kunna och vilja. Studien är en fallstudie vars urval består av skolor inom Grundskoleförvaltningen i Borås Stad. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har tillämpats i studien för att besvara dess frågeställning. Totalt har sju personer från tre olika skolor inom Grundskoleförvaltningen intervjuats. Studiens resultat visar att rektorerna har möjligheten att utforma den inre organisationen och att allt fler beslut fattas gemensamt inom skolorna vilket är en god förutsättning. Vidare visar resultatet att rektorerna inte har fått något särskilt stöd såsom resurser eller tid samt handlingsutrymme från Grundskoleförvaltningen till följd av tillitsbaserad styrning och ledning. Istället upplever rektorerna ökade kontrollfunktioner och administrativa uppgifter i respektive skolor. Däremot har lärarna angett en samstämmig bild att de har fått ökad tillit från sina respektive rektorer samt handlingsutrymme utifrån skollagen och styrdokumentet för att utföra sitt läraruppdrag vilket de upplever har bidragit till en förbättrad arbetsmiljö i skolan. Studiens resultat visar också att skolorna har olika förutsättningar men samma handlingsutrymme för att implementera tillitsbaserad styrning och ledning. / This study aims to explore which prerequisites and what management space, a room for maneuver principals and teachers have to implement trust-based governance and management in their respective primary schools in the City of Borås. In addition, the study is intended to examine any similarities and differences between the different primary schools regarding the implementation. The study is based on Lundquist's (1992,76) theory of the three implementation conditions: to understand, be capable, and be willing. The study is a case study whose selection consists of schools within the primary school's administration (Grundskoleförvaltningen) in the City of Borås. A qualitative method with semistructured interviews has been applied in the study to answer its question. A total of seven people from three different schools within the primary school's administration were interviewed. The result of the study shows that the principals have the opportunity to shape the internal organization and that more and more decisions are made jointly within the schools, which is a good prerequisite. Furthermore, the result shows that the principals have not received any special support such as resources or time and management space, a room for maneuver from the primary school's administration as a result of trust-based governance and management. Instead, the principals experience increased control functions and administrative tasks inrespective schools. On the other hand, the teachers have given a consistent picture that they have received increased trust from their respective principals as well as room for maneuver based on the Education Act and the governing document for carrying out their teaching duties, which they feel has contributed to an improved working environment in the school. The results of the study also show that the schools have different prerequisites but the same management space to implement trust-based governance and management.

The concepts of e-government and e-governance are used interchangeably in most research and there is no single definition of these terms. The objective of this licentiate thesis is to provide a deeper understanding of these concepts through empirical studies in a Swedish context. Further, it aims to analyse whether – and if so in what way – the implementation of local contact centres (CC) affect conditions for local planning. This is reported in three articles. In this thesis e-government is defined to as the use of tools and systems by governmental bodies made possible by ICT that affect the organization of public administration. E-governance is defined as the ICT-based networks of services and administration in New Public Management settings including both public and private actors. Case study methodology is used as research method, including interviews, focus group studies, document studies, and some participatory observations. The analysis is partly built on an inductive methodological approach, since this is a new, emerging field of innovative policy and practice. Based on a theoretical discussion of New Public Management in the digital era, findings show that there is a difference between the concepts of e-government and e-governance from the perspective of e-administration and e-services and that the terms should not be used interchangeably. The study indicates that there are examples of implementation that are referred to the e-governance setting. Further the study indicates that local municipal contact centres may be referred to not only as an implementation of e-government but as a combination of e-governance and e-government. The findings indicate that there is a potential for positive impact on the conditions for local planning through the implementation of municipal contact centres. / <p>QC 20131111</p>

Den här vetenskapliga essän syftar till att undersöka hur förskollärares praktiska kunskap kan påverkas i mötet med det digitala systemet Skolplattformen och hur mötet med ett sådant system kan bidra till att omforma mötet mellan förskollärare och barn. Utgångspunkten är en gestaltad situation från när förskolebarn riktade kritik mot fotodokumentation från en aktivitet de deltog i, som skapats i enlighet med Skolplattformens regelverk. Barnens kritik ledde fram till essäns forskningsfrågor och data till studien insamlas genom deltagande observationer och samtal med såväl barn som förskollärare. Med hjälp av en hermeneutisk metod analyseras empirin sedan tematiskt. Detta görs utifrån ett kroppsfenomenologiskt perspektiv, utifrån teoretikerna Merleau-Ponty och Duesund, och ett ansvarsetiskt perspektiv, ursprungligen från filosofen Lévinas. Empirin undersöks även utifrån ett New Public Management-perspektiv. Essän visar att det är alltför abstrakt för barn i förskoleåldern att förhålla sig till och förstå vad det innebär att följa det regelverk som utformats för dokumentation i Skolplattformen. Utifrån detta uppstår en konflikt i arbetet med att inkludera barnen i skapandet av pedagogisk dokumentation. Det uppstår även en svårighet för förskolläraren att använda sitt professionella omdöme i ett meningsskapande arbete tillsammans med barnen och samtidigt behöva förhålla sig till de regler som finns i det digitala systemet. I essän blir det tydligt att aspekter i mötet mellan förskollärare och barn som rör inflytande, etik och professionellt omdöme riskerar att försvinna ut i periferin när digitala system etableras alltmer och att dessa således riskerar att bidra till en ny norm i skapandet av pedagogisk dokumentation på förskolan, som påverkar förskollärar- respektive barnkropparna på olika sätt. Essän skriver fram den medforskande respektive den rapporterande förskolläraren som två verksamma, och delvis motstridiga, förhållningssätt för förskollärararen i mötet med det digitala systemet. / This essay aims to investigate how preschool teachers' practical knowledge can be affected in the meeting with the digital system Skolplattformen and how such systems can contribute to reshape the meeting between preschool teachers and children. The essay shows that preschool-children find it difficult to understand the requirement of anonymization in pedagogical documentation in Skolplattformen. Based on this a conflict arises in the work of including children in the creation of pedagogical documentation. Aspects of the meeting between preschool teachers and children relating to participation, ethics and professional judgement may disappear into the periphery when digital systems are fully established and that may contribute to a new norm in the creation of pedagogical documentation in preschools in Sweden. The essay describes the co-research teacher and the reporting teacher as two active, and partly conflicting, approaches for the teacher in the meeting with the digital system.

School segregation in Sweden is increasing and research shows that this may be due to the governance reform that has dominated since the 1990s, New Public Management. In recent years, the government has made statements that Sweden should instead move towards a new form of governance. A governance reform that has emerged from the criticism of New Public Management is New-Weberian State. In the essay, I examine which of these two governance reforms that dominates SOU 2007: 79 and SOU 2020: 28. This is done with a qualitative text analysis and the creation of ideal types that are applied in an analysis scheme. The results show that governance has not changed much over time and that it is New Public Management that dominates the most, even though Neo-Weberian State is also represented.

Inom den svenska offentliga sjukvården har det under en längre tid implementerats ett antal olika styrmedel som i grunden är skapade för den privata industrin. Dessa styrmedel går under samlingsnamnet New Public Management (NPM) och riktar in sig på att rationalisera bort icke värdeskapande aktiviteter i verksamheten. Under de senaste åren är det framförallt Lean som har varit det populäraste NPM-styrmedlet inom svensk sjukvård. Det finns idag forskning kring Lean Healthcare ur ett globalt perspektiv, främst från USA och England, men relativt lite forskning finns kring hur Lean Healthcare har påverkat den svenska offentliga sjukvården. Vi har i denna studie valt att genom en fallstudie på Region Västerbotten undersöka hur implementeringen av Lean Healthcare har påverkat organisationen, och hur denna process har upplevts av tjänstemän i organisationen. Åtta personer med koppling till Region Västerbotten har genom semi-strukturerade intervjuer fått redogöra för hur de upplever att deras vardag påverkats av implementeringen av Lean, samt om de upplever att arbetet med Lean hittills kan anses ha varit framgångsrikt. Dessa åtta intervjupersoner är tjänstemän i chefsställning inom Region Västerbotten som på olika sätt har varit en del av processen från det att beslutet om att en implementering ska ske, till att nu idag kunna följa det dagliga arbetet med Lean på ett flertal avdelningar inom Region Västerbotten. Det visade sig under arbetets gång att intervjupersonerna är eniga om att implementeringen av Lean har haft en positiv inverkan på arbetet inom kärnverksamheten. Här nämns framför allt att det är positivt att nya tankar och idéer kring hur vården ska bedrivas är av godo, och på så vis undvika att hämma utvecklingen av vårdarbetet. Den kritik som riktats mot Lean menar de medverkande intervjupersoner främst brukar framkomma initialt i implementeringsprocessen för att sedan avta i takt med att Lean etablerats inom verksamheten. Den kritik som idag ännu finns inom organisationen är vanligast på de avdelningar som ännu inte helt har kommit ur implementeringsfasen.

Digitalisering är den mest samhällsomvälvande processen sedan industrialiseringen. Misslyckade it-investeringar präglar alla delar av vårt samhälle. Att utnyttja värdet av en it- investering är avgörande för att uppnå en effektiv digital transformation, särskilt inom den offentliga sektorn. Denna studie syftar till att undersöka den strukturella kontext kommuner befinner sig i som påverkar processen för nyttorealisering vid it-investeringar. Tidigare forskning belyser ett teoretiskt kunskapsgap för hur framarbetade modeller ska användas i praktiken. E-delegationen presenterar en modell för nyttorealisering som ett konkret exempel på hur nyttorealisering kan tillämpas. Studien har genomförts med fallstudie som forskningsstrategi där sex semistrukturerade intervjuer har genomförts. Utifrån detta har tre faktorer som begränsar nyttorealisering i kommuner identifierats. Studien visar att det är kommunernas egna ansvar att hantera dessa och implementera nyttorealisering. Därmed resulterar studien i att det tidigare kunskapsgapet bör omformuleras eftersom arbete med nyttorealisering inte påverkas av ett teoretiskt gap utan snarare ett praktiskt. Baserat på de olika perspektiv som presentera bör fokus snarare hamna på förändringsledning givet den strukturella kontext som kommunerna befinner sig i. / Digitalization is the most socially revolving process since industrialization. Failed IT investments characterizes every part of our society. Utilizing the benefits of an IT investment is fundamental for achieving an effective digital transformation, particularly in the public sector. This study aims to investigate the municipalities' structural context and how this affects the process for realization of benefits. Previous research highlights a theoretical knowledge gap regarding how existing models should be used in practice. The E-delegation presents a concrete model for how the realization of benefits can be applied. The study has been carried through as a case study in which 6 semi-structured interviews were implemented. Three factors have been identified that limit the development of methods for benefits realization. The study proves that it is the municipalities own responsibility to handle these and establish methods for realizing benefits. The study results in a conclusion which proves that the previous knowledge gap should be reformulated, since benefits realization is rather influenced by practical factors. Based on the presented perspective, benefits realization should rather focus on change management given the existing structural context.

Den här vetenskapliga essän syftar till att undersöka några förskollärare, barnskötare och rektorers erfarenheter av den kommunala förskoleorganisationen i Stockholm utifrån en tanke om att dagens förskoleorganisation har invaderats av främmande styrsystem från managementvärlden och bilproduktionen, vilket bidrar till vad som här kallas för ”organisatorisk invasion” och ökade ”organisatoriska avstånd”. Utgångspunkten för essän är gestaltade erfarenheter från ett mångårigt arbete som förskollärare i den kommunala förskolan i Stockholm, vilka lett fram till essäns frågor som handlar om vilka erfarenheter, såväl kroppsliga som andra, några barnskötare, förskollärare och rektorer i Stockholm stad har av sin arbetssituation, men även hur de kopplar dem till organisationen de arbetar inom. Jag frågar mig också hur erfarenheterna påverkar deltagarnas möjligheter till att tänka om och utföra sitt arbete. Slutligen undersöker essän eventuella motståndsstrategier i relation till organisatoriska avstånd och organisatorisk invasion. Material till de empiriska inslagen insamlas genom reflekterande intervjusamtal med såväl förskollärare som barnskötare och rektorer och bearbetas genom skrivande av så kallad ”pratpoesi”. Materialet analyseras utifrån ett kroppsfenomenologiskt och ett organisationskritiskt perspektiv och med hjälp av Hannah Arendts teorier om olika former av mänsklig aktivitet. Essän visar att en mängd erfarenheter görs och skapas i relation till organisationen, vilka väcker frågor om ansvar, tänkande och görande i förskolan. Essän visar även hur New Public Management kan förstås som en invasiv främmande art som invaderat den kommunala förskolan och de som bebor den, vilket bland annat erfars av pedagogerna som en kroppslig splittring, här kallad ”hjärtats stress” respektive ”hjärnans stress” och en uppdelning mellan ”de som tänker” och ”de som gör”. Essän skriver slutligen fram motståndsstrategier utifrån det insamlade materialet, samt presenterar möjligheter kring att minska organisatoriska avstånd med hjälp av den praktiska kunskapens teori.

Countries in the Organization for Economic Co-operation and Development have experienced a decline in citizens' trust in government in the last few decades. In response, public administration shifted from traditional public administration to New Public Management (NPM) with the goal of increasing trust in government by trying to make government more responsive, work better, and cost less. An important element of NPM is the reliance on managerialism's application of private sector solutions such as performance management whose assumed strength is that it can deliver on efficiency, effectiveness, and accountability. An underlining basis of private sector imports into the public sector environment is that they are based on universalism – the existence of general laws irrespective of the situation or circumstance. Often, referred to as a 'one-size-fits-all' approach. However, after a few decades of implementing performance management based on universalistic principles the evidence suggests that performance management has not fully met expectations. Contrasting universalism is particularism - meaning that different rules and applications will depend on the situation, in other words, context matters. In short, 'no best way'. To explore the universalism vs particularism debate, this research uses the Management Accountability Framework (MAF) which is a Canadian government's long-standing performance management tool. The MAF serves as a proxy for a one-size-fits-all approach to performance management. With regards to particularism, this research employs a contingency approach as the theoretical basis to explore performance management. The contingency approach is premised on three core concepts: external contingent factors, internal contingent factors, and fit. The Canadian Intelligence Community (IC) is used as the case study to explore the primary question of whether a universalism-based or a particularism-based approach is better suited for performance management in the public sector? In seeking an answer to this question, two additional sub-questions are explored. First, what makes the IC different from the other policy domains? Second, what is the fit between the MAF and the IC's contingent factors? To answer these questions, data collection consisted of content analysis of documents as well as interviews with senior officials. Findings from this exploratory study reveal that universalism-based approaches to performance management should at the very least be complemented by particularism considerations. The IC was found to be different from other policy domains in terms of both external and internal contingent factors. The former consists of the threat environment, the legislative framework, and the external expectations of the IC. The latter consists of the intelligence process, the intelligence product, intelligence and secrecy, and the IC as a high reliability organization. It was found that there was more misfit than fit between the MAF and the IC's contingency factors. In exploring these questions, this research contributes concurrently to the public administration and intelligence studies literature in a number of ways. For instance, evidence that universalism-based approach to performance management does not always deliver what it promises, being able to intersect intelligence studies and public administration which is currently lacking, examining the 'hidden' parts of the public sector (i.e., the IC) that tends to be ignored in public administration, peering into the 'black box' of public sector organizations' management tools, the exploration of how practitioners use management tools, analyzing public sector organizations operating in a complex environment, adding to a limited non-historical contemporary Canadian IC literature, looking at the IC's performance-related issues that goes beyond the overwhelming intelligence failure literature. In addition to contributing to knowledge, the research highlights the importance of performance management and intelligence in relation to society.

Trust-based management has been a subject for discussion in the Swedish government resulting from shortcomings of New Public Management, a method inspired by the KPI-driven (Key Performance Indicator) nature of the private sector, which has turned into a form of micromanagement when applied in the public sector. In order to address this, the Swedish government gave the delegation of trust the assignment to spread knowledge about how the alternative, trust-based governance, can be used in the public sector. The aim of our research is twofold. Firstly, finding out how the two different management styles, trust-based management and micromanagement, are characterized in the organization of home care. And secondly, understanding the experience from the home care staff's point of view and how different forms of management affects the receivers of home care. We have used semi-structured interviews and, employing content analysis, found that the home care staff needs to be more involved in the organizational planning and have more freedom to make decisions based on their own judgment and experience rather than following standardized temples, such as minute-level schedules.

Since the 1990’s the Swedish gender equality work has been characterized by management-inspired models, where New Public Management (NPM) has been particularly influential. An NPM-influenced method for gender equality is called gender mainstreaming – the idea that gender equality should shape all decisions within an organization. This thesis analyzes the Swedish Film Institute’s gender equality reports by highlighting the aspects which the Film Institute believes can measure gender equality and diversity. The analysis looks at these aspects through the lens of organizational theory, with a special focus on NPM and gender mainstreaming. The analysis shows that the Film Institute’s gender equality and diversity goal (as a result of being pursued within the framework of gender mainstreaming) paradoxically is to be interpreted as a method for the goal fulfillment that the Film Institute wants to achieve with the method. The analysis also shows that the work related to gender equality is depoliticized when it takes place within the framework of gender mainstreaming. Thus, gender mainstreaming, rather than benefitting equality and diversity, prioritizes NPM-centered performance management, which inevitably shifts the actual meaning of gender equality and diversity and its perceived relationship to quality – a concept of great importance within the film industry.