Syftet med vår undersökning är att kartlägga vilken NO-undervisning som bedrivs från förskola upp till skolår 3. Bakgrunden till detta ligger dels i den erfarenhet vi har av NO-undervisning på våra partnerskolor, dels i forskning som visar att intresset för NO sjunker med stigande ålder. Lärarnas intresse för NO ser vi som den viktigaste faktorn för att barnens intresse för NO skall ökas eller bibehållas upp i åldrarna. Vi gjorde en enkätundersökning, där 57 lärare fick besvara frågor angående bland annat vilka arbetssätt de använder, syften med NO-undervisningen, i vilken ålder de anser att de kan starta med NO och intresse för forskning i naturvetenskap, teknik samt dess didaktik. Vi finner att lärarna menar att de har ett intresse för NO, både i allmänhet och som skolämne. De anser däremot att det finns brister i ämneskunskaper, utrustning och tid. Vi ser också att många lärare känner att de saknar stöd, i sin NO-undervisning, från skolledning och kommun. Här tror vi mycket kan göras för att hjälpa lärarna att förbättra sin NO-undervisning.

Studien syftar till att vinna kunskap om hur elever i årskurs 1–3 kan utveckla sin förståelse för begreppet tyngdkraft genom lärande lek. För att göra detta planerades, genomfördes och analyserades en lektionsserie bestående av fyra lektioner, samt en förintervju och efterintervju. Lektionerna bestod av undersökande lekaktiviteter och gav eleverna frihet att uttrycka sin nyfikenhet och undersökningsförmåga utan tydliga begränsningar. Studien och undervisningen baserades på variationsteorin, sociokulturellt perspektiv och Learning study som grundar sig i variationsteorin. Fem kritiska aspekter identifierades, och dessa var ”Gravitationskraft är inte samma sak som tyngdkraft”, ”Tyngdkraft verkar på månen”, ”Tunga objekt faller lika snabbt som lätta om man bortser från luftmotståndet (fritt fall)”, ”Tyngdkraft verkar i alla medier” och ”Tyngdkraft påverkar inte ett objekt mer om objektet befinner sig på en högre höjd (längre ifrån jordens mitt)”. Lektionerna utformades därefter för att synliggöra dessa aspekter. Genom att kontrastera vad som är tyngdkraft och vad som inte är tyngdkraft samt skapa generalisering, gavs eleverna möjlighet att urskilja de fem kritiska aspekterna. Med hjälp av detta utvecklade eleverna sin förståelse för begreppet tyngdkraft och kunde beskriva det med vardagliga och naturvetenskapliga termer. Många elever kunde dessutom ge relevanta beskrivningar som gick att koppla till sådant vi gått igenom under lektionerna. Studien visar att lekaktiviteter baserade på variationsteorin kan ge eleverna möjlighet utveckla sina kunskaper inom fysik.

Det visade sig finnas studier om begreppsanvändning i de högre åldrarna men begränsat av studier på begreppsanvändning i lågstadiet. Därför fattades intresse till studien. Syftet med studien var att studera två lärares begrepps- och språkanvändning under fyra genomgångar i NOundervisning. Studien utgår från en kvalitativ metod genom klassrumsobservationer och ljudinspelningar, dock med kvantifiering av data genom observationsprotokoll. Resultatet av studien visar att de observerade lärarna främst använder sig av vardagsspråk och hybridspråk under deras genomgångar i NO-undervisning. Det vetenskapliga språket används inte i lika stor utsträckning, men används när lärare aktivt utvecklar vidare elevers användning av begrepp. Om läraren är delaktig i de klassrumsdiskussioner som sker, används ett mer varierat språk. Detta leder till att elever får större möjligheter till förståelse för begrepp.

Syftet med studien var att undersöka grundskollärares syn på NO-läroböckers ämnesinnehåll och tillämpning av NO-läroböcker för årskurs 1-3. Uppsatsens frågeställningar löd: Hur arbetar lärarna med läroböcker i NO-undervisningen?, Hur upplever lärarna att deras NO-läroböcker förhåller sig till centralt innehåll i Lgr 11?, Vad tycker lärarna är för- respektive nackdelar med NO-läroböcker? samt Hur gick lärarna tillväga för att välja eller välja bort NO-läroböcker?. För att besvara frågeställningarna utfördes semistrukturerade intervjuer med sju lågstadielärare och en mellanstadielärare. Lee Shulmans teori om PCK (Pedagogical Content Knowledge) och Douglas A. Roberts kunskapsemfaser användes för att analysera studiens resultat om lärares förhållningssätt till NO-läroböcker. Studiens främsta resultat visade på att lärarna fann NO-läroböckerna otillräckliga och att de därför behövde komplettera NO-undervisningen med annat material. Alla utom en lärare ansåg att NO-läroböckerna behandlade allt i centralt innehåll för NO i Lgr 11, men att böckerna kunde fördjupas. Vidare var de flesta lärare positivt inställda till experiment, men det varierade huruvida de använde sig av NO-läroböckers experiment. Två av lärarna beslutade inom sitt arbetslag vilken NO-lärobok de skulle beställa, medan resterande inte fick välja bok. Lärarna kände sig inte styrda av NO-läroböckerna vilket bekräftade Ingela Korsells (2007) slutsats om hur erfarna lärare inte var bundna av läroböcker. Däremot motsa resultatet Tim Oates (2014) konklusion om hur kompetenta lärare var styrda av läroböcker. Studiens slutsats är att lärarnas syn på NO-läroböcker är att läroböckerna visserligen fyller en tydlig funktion i undervisningen, men lärarna behöver komplettera med annat material för att eleverna ska få en fullgod undervisning i enlighet med Lgr 11.

Studiens syfte har varit att få ökad kunskap om lärares erfarenheter gällande vilka möjligheter som undersökande arbetssätt ger för att främja elevers lärande om och för hållbar utveckling i årskurs F-3 samt vilka utmaningar som arbetssättet ger upphov till i relation till elevernas lärande. Resultatet baseras på sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i årskurs F-3. Resultatet visar att alla lärare har som mål i undervisningen att eleverna ska lära sig att ta hand om vår jord. Indirekt strävade alla lärare efter att utveckla elevernas handlingskompetens, men det var de lärare som arbetade kontinuerligt med ett undersökande arbetssätt som kunde beskriva detta tydligast. Alla lärare var dock överens om att eleverna fick djupare kunskaper när de undervisade med ett undersökande arbetssätt. Fem av lärarna kunde se hur eleverna fick förståelse för att vi kan skapa en hållbar framtid vid undervisning med undersökande arbetssätt. Dessa fem beskrev även hur eleverna blev motiverade, kände meningsfullhet och utvecklade både sociala färdigheter och språkkompetens i elevdiskussionerna i samband med deras undersökningar. Det som gav utmaningar för elevernas möjligheter att lära för hållbar utveckling var främst lärarnas kunskaper om vad som skulle undervisas samt möjligheterna att kontinuerligt kunna undervisa med ett undersökande arbetssätt. En slutsats i studien är att lärarna skulle behöva fortbildning i lärande för hållbar utveckling, men även ett stöd från organisationen för att kunna arbeta med undersökande arbetssätt kontinuerligt.

Detta är en kvalitativ intervjustudie om utforskande NO-undervisning ur ett elevperspektiv. Syftet med studien är att undersöka och uppmärksamma upplevelser, som elever i årskurs 4–6 har, gällande utforskande NO-undervisning. Totalt genomfördes det tjugo semistrukturerade intervjuer med elever från tre olika skolor från en och samma kommun i Sverige. Först transkriberades intervjuerna för att sedan kodas och kategoriseras utifrån studiens teoretiska utgångspunkt, fenomenologi. Kategoriseringen skedde i två olika omgångar. Elevernas utsagor blev i första hand kategoriserade i sju olika teman: böcker och filmer, digitala spel, exkursioner, genomgångar, laborationer, läsa och skriva samt studiebesök. I andra hand kategoriserades elevernas upplevelser i fem olika beskrivningskategorier: avsaknad av, motiverande, neutral, omotiverande och tillfredsställd. Studiens didaktiska relevans blir tydlig genom elevernas upplevelser av utforskande NO-undervisning då deras perspektiv ger oss insikt i hur undervisningen faktiskt upplevs av eleverna och vad den erbjuder dem. I resultat- och analyskapitlet presenteras studiens kvalitativa material i form av utdrag från intervjuerna med eleverna. Eleverna upplevde att digitala spel, exkursioner, laborationer och studiebesök var mer motiverande än böcker och filmer, genomgångar samt läs- och skrivuppgifter, som inte kändes lika inspirerande. Studien visade att samtliga elever upplevde utforskande NO-undervisning som positiv, engagerande och motiverande.

Syftet med denna litteraturstudie är att ta reda på vår frågeställning Vad säger forskningen om kvaliteter och brister i hur de laborativa inslagen i fysikundervisning genomförs i de lägre årskurserna, samt vad säger forskningen om huruvida eleverna lär sig fysik i dessa inslag? För att besvara frågeställningen och uppnå litteraturstudiens syfte har vi systematiskt och manuellt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om ämnet naturvetenskap med inriktning på fysik och då framförallt laborativ undervisning i de lägre årskurserna, det vill säga F-3. Resultatet visar att det finns en del brister i undervisningen inom detta ämnesområde såsom elevernas lärande och genomförandet i de laborativa inslagen i undervisningen. Det blir ett problem för lärare att tolka styrdokumenten såsom det kanske är tänkt men även att begrepp inom ämnet är viktiga att ha i åtanke och att använda dessa på rätt sätt i elevernas undervisning för optimalt lärande. En aspekt är lärarnas självförtroende och kunskapsinsikt. Detta är relevant att veta då det är lärarna som ska kunna undervisa eleverna inom fysikämnet, som är kopplat till vår frågeställning. Vi har valt att ha lite bredare perspektiv för att sen kunna smalna av det i examensarbete 2 eftersom vi vill ha en grund att stå på inför detta. Vårt förslag på vidare forskning blir att studera de lägre årskurserna och då specifikt inom naturvetenskap och fysik och hur lärarna arbetar med detta laborativt.

The purpose of the study is to examine how teachers in grades F-3, in public schools and I Ur och Skur schools interpret the curriculum text regarding range of animals and plants in the environment in science instruction, and how they describe their work with this. The study will also study if the work in the field of animals and plants in the local environment differs between these types of school. The study is based on the following questions: What factors determine whether the teachers engage in teaching indoors or outside in the field of animals and plants? How do the teachers interpret the curriculum text that concerns the area of ​​animals and plants in the environment? What are the learning opportunities that these teachers consider regarding the outdoor learning? What difficulties are the teachers reporting regarding the students learning? Are there differences between responding the teachers’ descriptions regarding the area of animals and plants in the environment than public schools and I Ur and Skur schools? If so, how? In this study, O'Brien and Murray's theoretical model has been used as a tool for the analysis. The method has a quantitative methodology, questionnaires, and a qualitative approach, interview. This is chosen to be used to find out how teachers in different school forms describe their work with animals and plants in the immediate environment. The result shows that the majority of teachers in both types of schools describe the use of the outdoor environment in connection with the training module. Teachers described the opportunities in all six categories from O'Brien and Murray's theoretical model (ref. O'Brien & Murray 2007, p. 255). The main difference between the different schools are the time devoted to teaching this module, were public teachers on average spend 10,5 hours/term while I Ur och Skur teachers on average spend 25 hours/term.

Syftet med denna litteraturstudie har varit att ta reda på vad forskning säger om hur elevers lärande kan synliggöras och stödjas med formativ bedömning, samt hur elevers delaktighet i lärandet kan stöttas med formativ bedömning i NO-undervisning i skolans tidigare år. Metoden för detta arbete har varit en systematisk litteraturstudie vilket innebär att sökning och analys av tidigare forskning har genomförts på ett systematiskt sätt. Litteraturen har sökts i databaserna Summon, ERIC Ebsco, avhandlingar.se, DiVa och NorDiNa. Sökresultatet mynnade ut i åtta vetenskapliga artiklar som ligger till grund för studien. För att synliggöra och stödja elevers lärande visade sig bland annat klassrumsprocesser, gruppdiskussioner, elevarbeten, lärarens ämneskompetens, tydliggörande av mål samt begreppsanvändande vara betydelsefulla faktorer i relation till formativ bedömning. Formativ bedömning väcker intresse som en metod gynnsam för lärande, och fler studier behöver göras för att öka kompetensen och säkra kvalitén med denna metod.

Detta arbete handlar om utomhuspedagogik, mer specifikt om hur lärare arbetar med utomhusmiljö i NO-undervisningen, hur deras förutsättningar ser ut och vilka för och nackdelar de anser finns med utomhuspedagogik. Jag har gjort en enkätundersökning som har skickats ut till alla kommunala F-3 skolor i en mellanstor stad i mellersta Sverige. Resultatet i min studie är baserat på 23 enkätsvar. Resultatet visade att de allra flesta lärare hade en positiv bild av utomhuspedagogik och ansåg att det gynnade elevernas kunskapsutveckling. Framförallt eftersom det eleverna lärde sig konkretiserades när de kunde vara utomhus och fick möjlighet att använda flera olika sinnen. Resultatet visade även att det fanns en del begränsningar när man skulle ha undervisningen utomhus, det som flest lärare ansåg vara en begränsning var tillgången till den personal som behövdes för att undervisningen skulle fungera. Slutligen kunde man också se att lärarna upplevde att eleverna var positiva till undervisning utomhus.