<p>Afasi kan drabba både talförmågan och förståelsen för språket. Språket blir på så vis en utmaning för sjuksköterskan. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska sjuksköterskan skapa förutsättningar för patienten till att vara delaktig i sin vård och i kommunikationen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som påverkar verbal- och ickeverbal kommunikation mellan patient med afasi efter stroke och sjuksköterskan. Uppsatsen är utformad som en litteraturstudie, där resultatets elva artiklar har hämtats från databaserna Cinahl och PubMed. Fem kategorier bildades som utgjorde faktorer som påverkar den verbala och icke verbala kommunikationen: stöd, miljö, relation, kroppsspråk och beröring. Den ickeverbala kommunikationen är grunden i omvårdnaden av en patient med afasi och omvårdnad och kommunikation interagerar med varandra. För att underlätta kommunikationen med en afatiker kan vårdpersonalen använda sig av olika metoder. Dessa innefattar att tala tydligt och långsamt, vara i samma höjdläge som patienten, ha ögonkontakt, ställa en fråga i taget och observera patientens reaktioner på det som förmedlas genom deras kroppsspråk. Beröring mellan patient och vårdpersonal anses skapa samhörighet och blir ett sätt att kommunicera, detta får även patienten att känna att personalen är närvarande i situationen. Patienten med afasi anses vara i behov av stöd och tröst och genom att visa intresse uppmuntras patienten till att känna förtroende och hopp. Detta kan hjälpa patienten att se möjligheterna och att blicka framåt. Kunskap om kommunikationens betydelse krävs av sjuksköterskan för att patienten med afasi ska få en god vård och bli behandlad med respekt. Detta kan ske genom att ge utbildning till personalen som arbetar med patienter med afasi. Fler studier efterfrågas utifrån patientens perspektiv av kommunikationen med sjuksköterskan och annan vårdpersonal vid afasi efter stroke.</p> / <p>Aphasia can affect both the ability to speak and the comprehension of language and is therefore a challenge for nurses. According to the law of healthcare, the nurse should set up possibilities where the patient is personally involved in their care and in communication. The purpose of this literature study was to enlighten factors that affect verbal and nonverbal communication between the patients with aphasia after a stroke and the nurse. This paper is designed as a literature study, where the articles of the result have been taken from the databases Cinahl and PubMed. Five categories were created which were divided in factors effecting verbal and non verbal communication: support, environment, relations, body language and touch. Nonverbal communication is the foundation of the nursing of a patient with aphasia. To facilitate the communication with a patient with aphasia there are different methods to use. These methods include speaking clear and slow, being at the same height as the patient, keeping eye contact, asking one question at a time and observing the patients reactions on what is mediated, through their body language. The physical contact between patient and medical staff is considered to create solidarity and is a way to communicate. This also makes the patient feel like the staff is present. A patient with aphasia is believed to require support and comfort and by showing interest the patient is encouraged to feel confidence and hope. This can help the patient to see possibilities and a brighter future. Knowledge about the importance of communication is required by the nurse to give the patient with aphasia proper care and to be treated with respect. This can be achieved by educating the staff that works with patients with aphasia. More studies are asked for from the patient’s perspective of communication with the nurse and the patient with aphasia after stroke.</p>

The purpose of this thesis was to investigate the implications and challenges of intercultural communication. An in-depth study was performed of the perspectives from people who work within an international organization. How they experience cultural differences and how they handle them, in particular when it comes to communication. Also, their perceptions of communicative competence were explored. The study was carried out at Svalorna India Bangladesh, at the Swedish office in Lund. Svalorna’s staff was interviewed on their experiences of intercultural communication. Both employees at the Swedish office and employees on location in India and Bangladesh were interviewed. The method used in the study was qualitative interviews where the interviewees could expand their answers fully as the interview developed. The main theory used was Geert Hofstede’s cultural dimensions, presented in the thesis and considered in the study. It was concluded that being aware of cultural differences and having knowledge of other cultures but also your own is important for understanding the so-called non-verbal communication in an intercultural situation. There are also differences in to what extent a certain culture uses non-verbal communication. Both India and Bangladesh, according to the interviewees, are high context cultures whereas Sweden has a low context culture. All the interviewees had similar experiences when it comes to intercultural communication. A cultural difference in the perception of time is an example of when verbal communication can be inadequate, if one is not aware of cultural differences. Both India and Bangladesh use polychronic time whereas in Sweden monochromic time is used. This is indeed confirmed by all interviewees. Many of Hofstede’s cultural dimension theories are found to be coherent with the results of this study, for example the Individualism.

Afasi kan drabba både talförmågan och förståelsen för språket. Språket blir på så vis en utmaning för sjuksköterskan. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska sjuksköterskan skapa förutsättningar för patienten till att vara delaktig i sin vård och i kommunikationen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som påverkar verbal- och ickeverbal kommunikation mellan patient med afasi efter stroke och sjuksköterskan. Uppsatsen är utformad som en litteraturstudie, där resultatets elva artiklar har hämtats från databaserna Cinahl och PubMed. Fem kategorier bildades som utgjorde faktorer som påverkar den verbala och icke verbala kommunikationen: stöd, miljö, relation, kroppsspråk och beröring. Den ickeverbala kommunikationen är grunden i omvårdnaden av en patient med afasi och omvårdnad och kommunikation interagerar med varandra. För att underlätta kommunikationen med en afatiker kan vårdpersonalen använda sig av olika metoder. Dessa innefattar att tala tydligt och långsamt, vara i samma höjdläge som patienten, ha ögonkontakt, ställa en fråga i taget och observera patientens reaktioner på det som förmedlas genom deras kroppsspråk. Beröring mellan patient och vårdpersonal anses skapa samhörighet och blir ett sätt att kommunicera, detta får även patienten att känna att personalen är närvarande i situationen. Patienten med afasi anses vara i behov av stöd och tröst och genom att visa intresse uppmuntras patienten till att känna förtroende och hopp. Detta kan hjälpa patienten att se möjligheterna och att blicka framåt. Kunskap om kommunikationens betydelse krävs av sjuksköterskan för att patienten med afasi ska få en god vård och bli behandlad med respekt. Detta kan ske genom att ge utbildning till personalen som arbetar med patienter med afasi. Fler studier efterfrågas utifrån patientens perspektiv av kommunikationen med sjuksköterskan och annan vårdpersonal vid afasi efter stroke. / Aphasia can affect both the ability to speak and the comprehension of language and is therefore a challenge for nurses. According to the law of healthcare, the nurse should set up possibilities where the patient is personally involved in their care and in communication. The purpose of this literature study was to enlighten factors that affect verbal and nonverbal communication between the patients with aphasia after a stroke and the nurse. This paper is designed as a literature study, where the articles of the result have been taken from the databases Cinahl and PubMed. Five categories were created which were divided in factors effecting verbal and non verbal communication: support, environment, relations, body language and touch. Nonverbal communication is the foundation of the nursing of a patient with aphasia. To facilitate the communication with a patient with aphasia there are different methods to use. These methods include speaking clear and slow, being at the same height as the patient, keeping eye contact, asking one question at a time and observing the patients reactions on what is mediated, through their body language. The physical contact between patient and medical staff is considered to create solidarity and is a way to communicate. This also makes the patient feel like the staff is present. A patient with aphasia is believed to require support and comfort and by showing interest the patient is encouraged to feel confidence and hope. This can help the patient to see possibilities and a brighter future. Knowledge about the importance of communication is required by the nurse to give the patient with aphasia proper care and to be treated with respect. This can be achieved by educating the staff that works with patients with aphasia. More studies are asked for from the patient’s perspective of communication with the nurse and the patient with aphasia after stroke.

Syftet med detta examensarbete är att få insikt i hur lärarens ickeverbala kommunikation och actio påverkar elevers motivation. Utifrån en etnografisk arbetsmetod observerades en svensklärare på en gymnasieskola under fyra lektionstimmar för att undersöka hur läraren kommunicerade med sina elever ickeverbalt. Parallellt med observationerna intervjuades både läraren och eleverna som deltog i undersökningen. Undersökningen visade att lärares ickeverbala kommunikation och actio har en stor påverkan på elevernas motivation, att denna påverkan sker omedelbart och att den kan förändras under en pågående lektion. När en lärare medvetandegör hur hon eller han kommunicerar med sina elever ickeverbalt kan aspekter som oavsiktlig och intuitiv kommunikation få en mindre påverkan på undervisningen. Detta bidrar i sin tur till att utveckla lärarens ickeverbala kompetens och på så sätt sin förmåga att motivera sina elever under hela lektionen. / The purpose of this thesis is to examine the influence of a teacher's non-verbal communication and actio on students' motivation. Based on an ethnographic working method, a Swedish-language teacher at a high school was observed during four lessons in order to examine how the teacher communicated non-verbally with the students of the class. In parallel with the observations, interviews were conducted with the teacher and the students who participated in the survey. The survey showed that a teacher's non-verbal communication and actio has very high impact on the motivation of students, that this impact is immediate and that it can change during an on-going lesson. When a teacher becomes aware of how he or she communicates with students non-verbally, aspects such as non-intentional and intuitive communication have a lesser influence on the tuition. This, in turn, contributes to the development of the teacher's competence and capability to distribute his or her energy, thereby staying motivated and maintaining the ability to motivate students for the full duration of a lesson.

Face-to-face communication is always complemented with non-verbal signals that give us clues as to how a message shall be interpreted, but as communication is moved online the possibilities to express oneself becomes more limited. This paper focuses on the instant messaging client Windows Live Messenger and three of the non-verbal functions that it provides (nudges, winks and emotes). The purpose of the paper and its underlying study is to compare the senders' intentions with the receivers' conceptions when it comes to these functions. The study was done as a questionnaire with two different versions of the questions, one looking at the senders' intentions and the other at the receivers' conceptions. The results were then compared in order to look for tendencies. The results showed that the most common intention among the senders was also the most common conception among the receivers, but that the rest of the attitudes didn't match at all. The functions that are supposed to help the conversation flow often create ambiguity instead and lead to vagueness, misconceptions and annoyance. / Kommunikation som sker ansikte mot ansikte kompletteras alltid med icke-verbala signaler som ger ledtrådar till hur ett budskap ska tolkas, men i och med att kommunikationen flyttas online begränsas möjligheterna att uttrycka sig. Uppsatsen fokuserar på chatt-tjänsten Windows Live Messenger och tre av de icke-verbala funktioner som den tillhandahåller (vibbar, blinkningar och uttryckssymboler). Syftet med uppsatsen och dess bakomliggande studie är att jämföra avsändarnas avsikter med mottagarnas uppfattningar när det gäller dessa funktioner. Studien utfördes med kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Respondenterna fördelades jämnt mellan två olika enkäter vilka behandlade avsändarnas avsikter och mottagarnas uppfattningar var för sig. Resultaten av de två enkäterna jämfördes sedan med varandra i ett försök att avläsa vissa tendenser. Analysen visade att den vanligaste avsikten hos avsändarna också var den vanligaste uppfattningen hos mottagarna, men att resterande åsikter inte alls stämde överens. Funktionerna som ska hjälpa konversationen framåt visar sig istället vara mångtydiga och leda till så väl oklarheter som missförstånd och irritation.

Mémoire numérisé par la Division de la gestion de documents et des archives de l'Université de Montréal

Abstract not available. / Thesis (M.A.) - University of Natal, Durban, 1994.

Bakgrund: ”Målstyrning tydliggör ställda krav, medger en riktig och effektiv resursanvändning, ger ett bättre verksamhetsresultat, ger alla anställda möjlighet att påverka sitt eget arbete, ger större ansvar åt den enskilde, skapar utrymme för anställdas kreativitet, initiativförmåga och delaktighet, höjer trivseln och förbättrar arbetsmiljön” (Svensson, 1993:21). Att döma av Svenssons ord framstår målstyrning som lösningen på företagsvärldens alla problem. Fairhurst (1996:11) som skriver om nyretorikens framing (inramning), drar i sin forskning slutsatsen att retorisk medvetenhet ökar sannolikheten för att nå mål. Men hur går det till i praktiken? Syfte: Vi vill med denna studie öka förståelsen för ledares styrning mot uppställda mål utifrån ett retoriskt perspektiv. Vår ingång för att skapa den här förståelsen är en flerfallstudie där vi följer två fotbollstränares medvetna och omedvetna framing i deras praktiska arbete, på match såväl träning. Metod: Kvalitativ flerfallstudie, med insamlad empiri utifrån icke-deltagande observationer samt semi-strukturerade intervjuer med spelare, tränare och ordföranden i två klubbar: Östers IF (Superettan) och Moheda IF (division 3). Slutsats: Ur ett nyretoriskt perspektiv försöker våra tränare se på världen utifrån sina spelares ögon och anpassar sin framing därefter. Prigoda undviker till exempel termen ”hänga kvar” (i division 3) och Björknesjö talar om att de ”bygger” (som i en process), eftersom båda är väl medvetna om vilka signaler de sänder ut. Ingen av dem är dock helt konsekventa i sin framing, vilket kan få oönskade effekter på sikt. / Background: Research of management by objectives (MBO) tells us of many different causes in failed goal-settings. MacLeod (2012:70) writes that goals need to be reasonable and Latham (2004:127) emphasizes the importance of goal-commitment. Fairhurst (1996:11) concludes that conscious framing can assist the leader in increasing the likelihood of achieving goals. But how does it work in practice? Purpose: The purpose of this thesis is to increase the understanding of how leaders are working toward goals, from a rhetorical perspective. Method: We have conducted observations and interviews with players and officials in two Swedish football clubs: Östers IF (Superettan) and Moheda IF (division 3).  Conclusion: The coaches consciously choose words in goal setting according to how they are interpreted by the players. Prigoda is framing by avoiding terms like ”hang in” (to remain in their league) and Björknesjö primes himself and the players that they are still ”building” (as in a process). Both leaders are however inconsistent in their framing, which in the long term could lead to unwanted effects.

Ce travail a pour objet de questionner l’utilisation des communications non verbales dans l'enseignement de l'Education Physique et Sportive. Les communications non verbales (CNV) diffusent des informations auprès des élèves, peuvent être contradictoires avec les communications verbales, les desservir, ou transmettre, à leur insu, les attentes des enseignants. Les communications seront abordées sous l’angle interactionniste. Chaque intervention verbale ou non verbale de l’enseignant crée une interaction avec les élèves dont l’objet peut être pédagogique ou didactique. Trois études ont été réalisées. La première étude exploratoire vise à questionner les croyances des étudiants en formation sur les communications ; afin de recenser leurs niveaux de connaissance et de prise de conscience de l’importance des communications dans l’enseignement, pour ensuitecomparer leurs réponses avec celles des enseignants en exercice, le tout permettant de comprendre l’évolution des croyances et éclairer les pratiques pédagogiques. La deuxième étude consiste, à partir d’une grille d’observation des CNV en classe, à confirmer l’exploitation d’une classification fonctionnelle des CNV. Une comparaison entre le dire, le faire et le dire sur le faire est réalisée à l’aide de différents entretiens. Les enseignants sont rarement conscients des communications qu’ilsexploitent en classe ; ils sont souvent surpris de la richesse des CNV exploitées, non consciemment. L’aspect affectif de la relation pédagogique est souvent valorisé lorsqu’ils se voient agir, contrairement aux premiers propos beaucoup plus réservés, et qui portent sur les apprentissages. L’accent est mis sur le rôle et la place du toucher et sur les routines en EPS. Les ressentis des élèves sont relevés pour les comparer avec les réponses des enseignants. La dernière étude se focalise sur l’aspect contextualisé des interactions non verbales à travers deux études de cas. Des variations semblent apparaître selon l’activité, les caractéristiques des élèves ou celles des enseignants. La recherche se conclut par des propositions d’enseignements supplémentaires pour la formation initiale et continue des enseignants. L’amélioration des pratiques pédagogiques quotidiennes des enseignants passe par une prise de conscience de leurs croyances et de leurs modes de fonctionnement in situ. / This study questions the use of non-verbal communication in the teaching of Physical Education. Non-verbal communication (NVC) sends information to students which sometimes contradicts verbal communication or unwittingly transmits teachers' expectations. Communication issues are addressed in this study under the interactionist’ perspective. Each verbal or non-verbal intervention of the teacher creates an interaction with students, whose purpose may be educational or didactic. Three studies were conducted. The first exploratory study aims at questioning the PE students beliefs about communication, in order to identify their level of knowledge, as well as their awareness of the importance of communication in teaching. Their answers are then compared with those of active teachers. This allows to understand the evolution of beliefs and to highlight teaching practices. The second study is based on the use of an observational grid on NVC during classes. It aims at confirmingthe operation of a functional classification of NVC. A comparison between explaining, doing, and explaining action is carried out using various interviews. Teachers are rarely aware of the types ofcommunication they use in the classroom. They are often surprised with the wide range of NVC they unconsciously use. They often highlight the emotional aspect of the pedagogical relationship, when watching themselves interacting with students in class, while they usually focus on teaching when first questioned about their educational methods. Emphasis is placed on the role and importance oftouching and routines in PE. What students say they feel is compared with what teachers describe. The last study draws attention on contextualized non verbal interactions, through two case studies. Changes seem to occur in the activity, according to the characteristics of students, or those of teachers. There search concludes with proposals both for initial and continuous training of teachers. Improving daily teaching practices can be facilitated through awareness of their beliefs and operational methods in situ.

Orientador: Sandro Caramaschi / Banca: Silvia Deutsch / Banca: Ana Flora Zaniratto Zonta / Resumo: A dança é uma das primeiras manifestações registradas de comportamento e comunicação da humanidade, persistindo, retratando e adaptando-se às necessidades, interesses, ansiedades e ideias de cada época. Dentre os vários motivos para dançarmos, podemos dizer que a dança é uma preliminar ao cortejamento, em especial a dança de salão, devido à proximidade e ao contato corporal, que podem ser instrumentos para expressar uma variedade de emoções e desejos para futuros relacionamentos amorosos. Nessa perspectiva, a presente pesquisa teve por objetivo investigar o papel social da dança, manifestado em diversos ambientes, numa perspectiva evolucionista, visando entender o processo de socialização e escolha de parceiros, através de comparações entre os gêneros e correlações com a sociossexualidade e o nível empático dos participantes. Participaram do estudo duzentos universitários (100 mulheres e 100 homens), de uma universidade pública do interior paulista, oriundos dos cursos de Psicologia, Educação Física, Engenharia Civil, Jornalismo e Física. Os instrumentos utilizados para a coleta das informações foram: questionário sobre a atividade dançante (desenvolvido especificamente para a pesquisa), inventário de Orientação Sociossexual (IOSS) e inventário de Empatia (IE). A análise dos dados foi realizada de forma descritiva (dados qualitativos) e estatística não paramétrica (dados quantitativos). A apresentação e análise das informações foram discutidas á luz da literatura e emergiram os seguintes temas principais: aspectos relacionados com a atividade de dançar, importância da dança na vida e nos relacionamentos, função da dança e selecão de parceiros. O estudo evidenciou as diferenças significativas entre os gêneros, em algumas dimensões das categorias emergidas do questionário e, no que diz respeito à... (Resumo completo, clicar acesso eletrônico abaixo / Abstract: Dancing is one of the primary manifestations of human communication and behavior that persist and adapt itself to the needs, interests, anxieties and ideas of each epoch. Among the multiple reasons for dancing, we can say that dancing can be considered as a prelude to courtship specially ballroom dance, due to the proximity and bodies contact it propitiate which can be instruments to express a variety of emotions and desires that can end up in a future amorous relationship. The present study is viewing dance through this perspective, with the main purpose of investigationg the social role of dancing showed in different environments in an evolutionist approach, aiming to understand the socialization an partners selection process through comparisons made between genders and correlations to the sociosexuality and empathy level between the participants. Two hundred college students (100 women and 100 men) from a public university from the interior of Sao Paulo State. Brazil, all of them attending to the following courses: Psychology, Physical Education, Civil Engineering, Journalism and Physics. The instrument used for collecting information were: a questionnaire about dancing activity (specially developed for this study); Inventory Orientation (IOSS) and Empathy Inventory (IE). Data analysis was carried out in a descriptive way (qualitative data) and non-parametric statistics (quantitative data). The information and analyzes were discussed based on the literature. The principal thermes emerged: aspects related to dancing activity, the importance of dancing in their lives, and their lives, and their relationships, the role of dancing in partner's selection. This study found significant differences between genders in some dimensions of the questionnaire categories and, related to the sociosexuality, male population was more... (Complete abstract click electronic access below) / Mestre