Denna kvalitativa fallstudie är gjord i egenskap av ett examensarbete på kandidatnivå i Informationsdesign med inriktning mot textdesign. Syftet med studien är att analysera informationstext ur ett normkritiskt perspektiv för att få kunskap om hur texten kan påverkas av de samhällsenliga normer som återspeglas i dess stil och språkbruk. Målet är att använda kunskapen för att bilda ett designkoncept kring hur vi kan skapa en informationstext som inte missgynnar människor ur ett normkritiskt perspektiv. Målet med designkonceptet är även att diskutera om det är möjligt att skapa en sådan informationstext. I studien framgick det att könskonstruktioner påverkar genomgripande aspekter i en informativ text, som stil och språkbruk och att detta kan påverka läsarnas uppfattning om texten. / This is a qualitative case study qua a thesis equal to a bachelor degree in Information design with orientation towards text design. The purpose of the study is to analyze an informational text with a norm critical perspective to gain knowledge on how the text can be affected by the social according norms reflected in its style and parlance. The goal is to use the knowledge gained to form a design concept around how we can create an informational text which does not disfavor humans from a norm critical viewpoint. The goal with the design concept is further to discuss if it’s manageable to create such an information text at all. It’s showed in the study that gender constructions pervasively affect aspects in an informational text, such as style and parlance, and that this can lead the readers to perceive the text in different ways.

Wendt, I. Good intention but insufficient knowledge. A qualitative interview study on social workers experiences of meeting young transgender people. Degree project in social work 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of (name of department), Year.The well-being of transgender youth is worse compared with cisgender youth. Transgender youth are exposed to threats, violence and discrimination. This population partly or fully avoid seeking help and support from social services even when needed. Social workers should provide fair treatment, though there is a lack of knowledge concerning transgender youth and the needs and issues specific to transgender youth. This study aims to research the experience of meeting transgender youth from the perspective of social workers, and how they reckon they’ve been prepared to meet this particular population in their academic education but also at their workplace. This study has a qualitative approach and interviews were conducted with four social workers to collect empirical data. The analysis resulted in five main themes: the possessed knowledge pre-study, ideas and prejudices, difference in transgender youth exposure, professional approach and treatment, lack of education and norm-critical work and language. The result of the study indicates acts of courtesy yet lack of knowledge. There was a presence of prejudices and preconceptions regarding what transgender people are and what it means to live as a transgender youth. The academic education of social workers appear lacking in content regarding gender, sexuality, and identity which are important aspects for understanding the experience of transgender youth as well as the inclusion of transgender youth. Societal norms and structures were perceived to have influenced the apprehension of transgender youth, the societal work and the academic education of social workers. The academic education of social workers lacks in knowledge regarding transgender youth. There is a great need for scientific studies regarding transgender youth to successfully develop the societal work and guarantee a fair treatment.

The purpose of the study is to investigate preschool teachers’ knowledge and experiences of physical activity in the preschool indoor environment. To clarify this, we ask the following questions: What view of the concept of physical activity do preschool teachers has? What perceptions are made visible when preschool teachers interpret the objective in the curriculum? What didactic opportunities do preschool teachers see to carry out physical activity in the indoor environment? What norm-critical perspectives are visible in the preschool teachers’ answers? In our study we have chosen to use phenomenography as our theoretical method. We want to see if there are patterns in the preschool teachers’ answers, if they have similar experiences or knowledge, or they differ. Our study is therefore based on a qualitative research effort with both interviews and observations as a collection method. Our collected material has then been analyzed using our theoretical method and previous research to visualize the preschool teacher’s conceptions of the world around them. Our study´s main theme is therefore based on a scientific, didactic and cultural perspective. Our study shows that the knowledge and the definition of physical activity vary between preschool teachers which further affect how it is implemented. Children thus have different access to physical activity depending on which preschool they go in and what knowledge preschool teachers have. Preschool teachers varying interpretations of the objective in the curriculum have been shown to contribute to the design of the didactic learning environment. Missing knowledge probably leads to the objectives of the curriculum being interpreted on the basis of individual perceptions. Preschool teachers’ knowledge to physical activity and their norms and values will contribute to the emotional culture of which children become a part of. Therefore, norm-critical perspectives, intercultural leadership and child view have been relevant to our study. Our results have shown that norms on health and body ideals form preschool teachers' childcare and physical activity views. Preschool teachers show that despite obstacles, they focus on possibilities instead of limitations.

The starting point of our study was raised as a concern, when we realized the fact that we both consider ourselves lacking knowledge of how we as prospective pre-school teachers should manage children´s play that perceived as violent. We were also keen to learn how certain standards may influence pre-school teachers and be reproduced by them in relation to children’s play with elements of violence. The aim of our study is to examine how teachers of pre-school children reason around children´s violent play, and how their reasoning might visualize the prevailing norms of ethics and morals, gender and child perspective. The questions we ask ourselves are:  How do pre-school teachers reason concerning children's play with elements of violence? How are standards of ethics and morality, gender and child perspective in teachers' reasoning about children's games involving violence reproduced? 
When analysing our material we chose a norm-critical perspective, when looking at our data through the three norms; ethics and morals, gender and child perspective. In collecting our data we used a qualitative approach and our method is qualitative interviews. The conclusion from our study is that we can identify the three norms about ethics and morals, gender and child perspective when pre-school teachers reason about children´s play with elements of violence, and that these norms are reproduced by the pre-school teachers.

Barns inflytande i förskolan är ett aktuellt ämne som dessutom anses vara otroligt komplext, både att förstå begreppet och att arbeta med. Vårt syfte är att synliggöra de normer som kännetecknar en verksamhet där barn får möjlighet till inflytande och vilka konsekvenser det får för verksamheten. Arbetet tar avstamp i kulturanalytisk teori och utifrån ett normkritiskt perspektiv diskuteras sedan resultatet. Vi har utfört en mikroetnografisk studie och data har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och observationer. Empirin har samlats in på två avdelningar på två olika förskolor. Vårt resultat synliggör såväl möjligheter som hinder för barns inflytande. Det som framkommer är att pedagogernas barnsyn ligger till grund för det förhållningssätt som de har till barns inflytande. Vidare påverkar deras barnsyn om de närmar sig ett barns perspektiv eller inte vilket är avgörande för barns möjlighet till inflytande.  Pedagogernas förhållningssätt är också avgörande för de normer som kommer till uttryck i verksamheten. Sammanfattningsvis visar resultatet att de normer som finns i förskolan skapar både möjligheter och hinder och att de samverkar med varandra. / Children’s influence in preschool is a highly debated subject and it contains much complexity, both defining the word and working with the subject. The purpose of this study is to highlight norms that signifies a preschool where children have the possibility to influence their everyday life and the consequences that arise. The study begins in the culture analytic theory and use a norm critical perspective to discuss the results. As a methodology we have used the micro-ethnographic approach, where data has been collected using semi-structured interviews and observations. The empirical material comes from two departments, from two different preschools. The result presents both possibilities for and obstacles to children’s influence. The prominent result shows that teacher’s view on children determines their approach to children’s influence. Their view on children also plays a significant part on whether or not they try to understand a child’s perspective, which is of great importance for children’s possibility to have influence. Also, the result shows that teacher approach plays a significant part in what norms become significant in preschool. As a conclusion our result shows that existing norms work both as possibilities and as obstacles to children’s influence and that these norms all coexists.

Syftet med vårt examensarbete var att skapa en djupare förståelse för förskollärares syn på arbetet med normkreativitet i förskolan. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som genomförts med ändamålsenligt utvalda förskollärare. Resultatet i studien har visat en tydlig koppling mellan normer och kränkande behandling. Förskollärarna beskriver att normer kan skapa utanförskap och att verksamheten behöver utvärderas och utvecklas till en miljö där barnen respekteras och stärks i sina olikheter. Förskollärarna har även beskrivit hur de ser på normer, normkritik och normkreativitet, vad begreppen betyder för dem, hur de arbetar med dessa och vilket ansvar de anser att de som förskollärare har gällande normkreativitet. Vid intervjuerna har vi träffat både förskollärare som arbetat begreppet normkreativitet tidigare samt förskollärare som känner sig oförmögna att definiera begreppet, men där det framgår i empirin att de till viss del arbetar normkreativt. / The aim of the study is to create a deeper understanding of preschool teachers view on norm creativity as a way of working in their organization. In order to address the study´s aims we used qualitative interviews implemented with selected preschool teachers. The results of our study have shown an association between norms and offensive treatment. The preschool teachers have described that norms can create exclusion and that the organization have to be evaluated and developed into an environment where the children are respected and strengthened in their differences. The preschool teachers have also described their view on norms, norm criticism and norm creativity mean to them, how they work with it and what responsibility they believe they have in work with norm creativity. During the qualitative interviews we met teachers who have worked with norm creativity and teacher who is unable to describe the term, but we can see in the collected data that they partly work with norm creativity after all.

Syftet med denna undersökning är att granska hur den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen ADHD skildras i fyra olika bilderböcker riktade till barn i förskoleålder. Genom textanalytiskt perspektiv utförs en bilderboksanalys och bilderböckernas paratext analyseras, det vill säga allt som är kring böckernas huvudsakliga berättelse. Därutöver analyseras karaktärerna genom personskildring och symtom vid ADHD. Resultatet visar att ADHD skildras i stort sett på samma sätt vilket ger en missvisande bild av ADHD. Endast en karaktär skiljer sig från de andra karaktärerna och visar på utmärkande egenskaper som står i kontrast med de andra bokkaraktärerna. Kort sagt visar resultatet på att endast två olika bilder av ADHD presenteras i bilderböckerna. Flickorna och pojkarna skiljer sig åt genom att några karaktärsdrag är det enbart flickorna som uppvisar. Samspelet mellan andra barn skildras ur en negativ synvinkel hos pojkarna till skillnad mot flickorna. Bilderböckerna möjliggör inte för identifikation och förståelse då det inte är någon större variation i skildringen av ADHD. det resulterar i en stereotyp och oriktig bild av ADHD. Fler bilderböcker som skildrar ADHD med större variation och riktar sig till barn i förskoleålder behövs. / The aim of this study is to examine how the neuropsychiatric disability ADHD is portrayed in four different picture books aimed at children in preschool age. Through a text analytical perspective, a picture book analysis is performed. The paratext of the picture books are analyzed, which means everything about the main story of the books. Further, the characters are analyzed by person portrayal and symptoms of ADHD. The result shows that ADHD in general is portrayed in the same way, which gives a misleading picture of ADHD. Only one character differs from the other characters and shows traits which is in contrast with the other characters. In short, the result shows that only two different portrayals of ADHD are presented in the picture books. The girls and boys in the picture books differ because some character traits are merely portrayed by the girls. The interaction between other children is portrayed from a negative point of view in the boys, unlike the girls. The picture books do not allow for identification and understanding as there is no major variation in the portrayal of ADHD. This results in a stereotype and incorrect image of ADHD. More picture books depicting ADHD with greater variety addressed to children in preschool age are needed.

The purpose of this study is to study three different children books using two preschool perspectives; the norm-critical perspective and the gender pedagogical perspective. The research questions focus on how the characters in the books can be described from the two respective perspectives.  The theoretical standpoints in this study are theories about gender and its associated conceptions and by a power and colours perspective. The method approach for this study is discourse analysis with a text and picture analysis based model as method.  This study’s result shows that the norm-critical and gender pedagogical perspective view the literary characters from different viewpoints. In the norm-critical perspective, the characters are generally not blamed for how they are. Instead the perspective aims to question the negative perceptions that can be associated to gender. The gender pedagogical perspective on the other hand, values and appreciates characters that are seen to break norms. The perspective also contains a desire of change the characters that do not break the norms. The result of the study also shows that there are discourses about expectations on girls and boys based on norms for gender, power and colour in the children’s books. Specifically, the analysis shows discourses in how girls are expected to be. As a conclusion it shows that one could look at the children’s books from different viewpoints with help from the two perspectives. / Syftet med denna studie är att med hjälp av två perspektiv, det normkritiska perspektivet samt det genuspedagogiska perspektivet ser på tre olika barnböcker. De två perspektiven kommer att användas för att titta på de litterära karaktärerna i barnböckerna utifrån begreppet genus. De frågeställningar som studien kommer att utgå ifrån är vidare hur de litterära karaktärerna kan uppfattas från det normkritiska- respektive genuspedagogiska perspektivet. Den teori som studien kopplas samman med är teorier om genus och dess olika begrepp samt utifrån makt och färger. Metodavsatsen för denna studie är diskursanalys med metod som utgår ifrån en text- och bildanalysmodell. Studiens resultat visar att med hjälp av det normkritiska- och det genuspedagogiska perspektivet kan vi se på de litterära karaktärerna ur olika synvinklar. Generellt kan det utläsas utifrån det normkritiska perspektivet att karaktärerna inte klandras för hur dem är. Från perspektivet kan en ifrågasätta de negativa uppfattningar som kan associeras till genus. Utifrån det genuspedagogiska perspektivet uppmärksammas och värderas karaktärer när de bryter mot normer. Med hjälp av perspektivet uppmärksammas en önskan till förändring till de litterära karaktärer som inte bryter mot normer. Studiens resultat visar även att det figurerar diskurser kring hur flickor samt pojkar förväntas vara utifrån normer kring genus, makt och färger i barnböckerna. Genom analysen framkommer det diskurser specifikt kring hur flickor förväntas vara. Som slutsats visar det sig att med hjälp utifrån perspektiven kan en se på barnböcker utifrån olika vis.

Syftet med studien är att belysa lärares medvetenhet om och syn på val av barnlitteratur till klassrummet för förskoleklass och årskurserna 1–3, med en teoretisk grund i ett normkritiskt köns- och genusperspektiv. Vi analyserar representation av kön i klassrummets barnlitteratur och framställning av kön i två böcker som läraren väljer under intervjutillfället. Det empiriska materialet utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt två kvantitativa innehållsanalyser av barnlitteraturer. Det teoretiska ramverket för studien är socialkonstruktivismen, genusteori samt feministisk könskonstruktionism. Resultatet visar att lärarna i viss utsträckning väljer att låta elever läsa och lyssna på normbrytande litteratur, men valet görs utifrån olika uppfattningar om vad det normkritiska köns- och genusperspektivet innebär. Tre av klassrummen visar en större representation av manliga huvudkaraktärer och ett av klassrummen visar en större representation av kvinnliga huvudkaraktärer i klassrumsbiblioteket. Samtliga lärare visar till viss del en medvetenhet om den ojämna representationen mellan kvinnliga och manliga huvudkaraktärer. Resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen ur ett normkritiskt köns- och genusperspektiv visar att de böcker som lärarna valde innehåller både normbrytande och stereotypa huvudpersoner. Böckerna med en huvudperson innehåller normbrytande huvudkaraktärer medan böckerna med flera huvudpersoner innehåller både normbrytande och stereotypa huvudpersoner. / The purpose of the study is to shed light on teachers' awareness of and views on the choice of children's literature for the classroom for preschool class and grades 1–3, with a theoretical basis in a norm-critical gender perspective. The representation of gender in the children's literature available in the classroom and the representation of gender in two books that the teacher chooses during the interview will be analyzed. The empirical material consists of qualitative semi-structured interviews and two quantitative content analyzes of children's literature. The theoretical framework for the study is social constructivism, gender theory and feminist gender constructionism. The results show that the teachers to some extent choose to let students read and listen to norm-breaking literature, but the choice is made based on different perceptions of what norm-critical gender perspective entails. Three of the classrooms show a larger representation of male main characters and one of the classrooms shows a larger representation of female main characters in the classroom library. All teachers show to some extent an awareness of the uneven representation between female and male main characters. The results from the quantitative content analysis from a norm-critical gender perspective show that the books that the teachers chose include both norm-breaking and stereotypical main characters. The books with one main character include norm-breaking main characters, while the books with several main characters include both.

In teachers’ duty it is significant to create good conditions for student to become included. The schools value work is therefore not only important but shall permeate the whole education. This study, focus on value work during reading aloud, from books in grade three, primary school, with a norm-critical perspective.  To enable this, I have done a survey to map which books the teachers used for reading aloud in connection to value work. Then a norm-critical discourse analysis of the main character in the most popular books where done. The survey indicates that teachers work with value questions during aloud reading of books.  The discourse analysis show that norms and values were similar. The study implicates, the significant of wise and well-founded choices of books for value work, that enable all student to identify themselves with the main characters in the books. The result shows that the most popular books are not that multifaceted. The characters in these books do not represent the diversity in classroom.   The discourse analyse clarifies the implicit and explicit norms and values the books supports. A teacher can work with figure of thought, literal norm-critique, in book talks with the students. / En viktig del av lärares uppdrag är att skapa goda förutsättningar, för att eleverna ska känna sig inkluderade. Skolans värdegrundsarbete är därför avgörande och något som ska genomsyra all undervisning. Studien fokuserar på högläsning i årskurs 3, där arbetet fokuserar på värdegrundsfrågor ur ett normkritiskt perspektiv. Jag har använt en survey för att kartlägga vilka böcker som lärare använder för högläsning i samband med värdegrundsarbetet. En norm-kritisk diskursanalys, av huvudkaraktärerna, i de två populäraste böckerna, genomfördes. Surveystudien indikerade att nästan alla lärare i studien arbetade med värdegrundsfrågor i samband med högläsningen. Studien resulterade i två böcker inom fantasygenren, där liknande normer och värderingar synliggörs genom diskursanalysen. Slutsatsen visar hur väsentligt det är att lärare gör kloka och välgrundade urval av högläsningsböcker, för att alla elever ska kunna identifiera sig med huvudkaraktärerna i böckerna. De populäraste böckerna, är inte tillräckligt mångfacetterade, för att motsvara den mångfald som finns i klassrummen idag. Skolans värdegrundsarbete kan, om lärare metodiskt väljer ut böcker, utvecklas så att eleverna kan reflektera över karaktärernas handlande och de normer som återfinns i böckerna. Diskursanalysen synliggör implicita och explicita värderingar som böckerna förmedlar. Tillsammans med eleverna, kan lärare, arbeta med tankefiguren litterär normkritik, i boksamtalen.