Denna studie syftar till att undersöka hur läromedel för samhällskunskap för gymnasieskolan  skildrar kön- och köns överskridande identiteter samt sexuella identiteter och läggningar i textinnehållet. Studien bygger på en kvalitativ innehållsanalys av tre läromedel som avser samhällskunskap 1b för gymnasieskolan, vilka alla är utgivna eller redigerade mellan 2016–2018. Studiens konklusion visar på att läromedlens innehåll explicit exkluderar andra könsidentiteter än manligt och kvinnligt kön samt skildrar i ringa mängd olika sexuella läggningar. Detta medför flera problematiska aspekter både för elever och lärare, då elever med normbrytande könsidentitet och sexuell läggning inte kan identifiera sig som likvärdig den kvinnliga och manliga könsidentiteten eller heterosexualiteten, vilket undervisande lärare måste bemöta med kompletterande kunskapskällor för att kunna genomföra en likvärdig undervisning.

Denna studie handlar om arbetet med HBTQ och genus i förskolan och bygger på enkätresultat med 60 deltagare, vilka är verksamma i förskolan i olika yrkesgrupper. Förskollärare, förskolechefer, barnskötare, vikarier samt av kategorin "annan" yrkesgrupp. Denna förväntas innehålla de grupper som inte uttrycks ovan, vilka kan vara ateljérista, specialpedagog, etcetera. Studiens syfte är att undersöka hur det pedagogiska arbetet i förskolan sker gällande HBTQ-frågor. En av frågeställningarna är huruvida det sker ett aktivt arbete med HBTQ-frågor och orsaker om det inte görs. En annan frågeställning handlar om arbetet kring genus, då även det har med kön och identitet att göra. Därefter jämförs arbetet med de två områdena för att få syn på skillnader i hur de arbetas med i förskolan och på vilket sätt. Studien inleds med synen på HBTQ och heteronormativiteten i samhället. Detta kopplas kort samman med barns relationsskapande och lek samt en intervju med en queer-aktivist som berättar kort om känslorna kring heteronormativitet kontra att falla utanför normen. Efterföljande är de centrala begreppen som är relevanta för studiens innehåll, som kan vara bra att känna till. Resultatet visar att det är skillnad i hur aktivt det arbetas med genus och HBTQ i förskolan. Genus är mer vanligt förekommande att arbeta med jämfört med HBTQ. Många deltagare är överens om att det krävs medvetenhet för att kunna arbeta aktivt med de två områdena. Okunskap och omedvetenhet är en av orsakerna till varför det inte sker ett arbete med HBTQ. Andra orsaker som deltagarna uppger är att det är brist på tid eller att det inte anses vara ett nödvändigt område att arbeta med. De deltagare som uppger att de arbetar med genus och/eller HBTQ har i enkäten haft möjlighet att uppge på vilket sätt de arbetar med de två områdena. De har bland annat gett förslag på böcker, leksaker och material som de använder sig av för att belysa dessa. Resultatet diskuteras utifrån ett normkritiskt perspektiv, som ifrågasätter normerna. Resultatets viktigaste poäng och slutsats är att det krävs mer kunskap och medvetenhet inom HBTQ för att det ska kunna ske ett aktivt arbete med detta.

Denna studies syfte var att undersöka hur barns lärande i relation till naturvetenskap beskrivs av pedagoger samt utifrån forskning och pedagogisk litteratur, med särskild fokus på de allra yngsta barnen på förskolan. Med hjälp av ett normkritiskt perspektiv kunde vi analysera datan som samlades in genom fem intervjuer och genomläsning av forskning samt pedagogisk litteratur. Resultatet av studien visade att normer kan vara åldersbundna. Naturvetenskap som lärandeinnehåll påverkas inte av barnens ålder, ämnet är tillgängligt för barnen i förskolan utifrån alla åldrar. Det är i lärandesituationerna som åldersnormer går att utläsa. Normerna kan påverka pedagogernas syn på de yngre samt de äldre barnen i förskolan, vilket påverkar hur naturvetenskap lärs ut. Liknande resultat kan utläsas utifrån forskningen och den pedagogiska litteraturen. Där kunde det även utläsas om en avsaknad av pedagogisk litteratur samt forskning gällande de yngre barnen i förskolan, vilket kunde ses som en norm utifrån ett allmänt fokus på de äldre barnen i förskolan.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare resonerar om barns integritet och hur förskollärare ser på den undervisning som fokuserar på barns integritet, och rätt att bestämma över sin egen kropp. Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer med åtta yrkesverksamma förskollärare. Normkritiskt perspektiv används som teori för analys och tolkning. Resultatet visar att förskollärarna vi intervjuade menar att förhållningssätt ses som grunden till arbetet kring att stärka barns integritet. Att visa respekt, bemöta och vara lyhörd för barns uttryck är en viktig del i detta arbete. Språket blir en viktig del för att undervisa i ämnet integritet samt att sätta ord på saker och samtala med barnen. En viss osäkerhet framgår kring förskollärarnas närhet och distans till barns integritet. Slutsatsen är att arbetet med barns integritet är komplext, där förskollärares förhållningssätt ses som grunden till arbetet med att värna om barns integritet. En osäkerhet om hur förskollärare ska bemöta olika situationer kan begränsa detta arbete.

Det är vanligt förekommande att förskolor lånar bilderböcker från bibliotek. Jag vill därför i denna studie analysera ett biblioteks utbud av bilderböcker som har huvudkaraktär med mörk  hudfärg. Syftet är att ifrågasätta och belysa om det finns en vithetsnorm i bibliotekets utbud  av bilderböcker. Därefter analyseras de böcker med huvudkaraktärer som har mörk hudfärg  för att se om det finns ett “vi” och “dem” eller om någon karaktär ses som “den andre” som  innebär att något eller någon avviker från normen. Syftet är också att se till vilka  genusföreställningar, stereotyper som är synliga och om karaktärer eller platser representeras  olika baserat på var boken geografiskt utspelas. Studien görs utifrån metoden narrativ  dekonstruktion som innebär att analysen görs utifrån binära oppositioner olika motsatspar  med en hierarkisk maktordning. Teorierna som används tillsammans med metoden är  postkolonial teori och ett normkritiskt perspektiv. Ett schema med motsatspar har gjorts  utifrån ett postkolonialt och normkritiskt perspektiv som används i analysen av de utvalda  bilderböckerna. 1560 bilderböcker granskades och endast 26 av 1560 böcker hade  huvudkaraktärer med mörk hudfärg. I majoriteten av böckerna oavsett geografisk plats så är  mönstret att det inte finns tydliga “vi” och “dem” synliga i böckerna. Det poängteras oftast  inte ut att något skulle vara främmande eller avvikande bara i enstaka böcker. I böckerna som  utspelas i Sverige och i Afrika finns exempel på urbana och lantliga miljöer. Det finns fler  lantliga miljöer i böckerna som utspelas i Afrika och i samtliga böcker finns boskapsdjur  vilket inte är lika vanligt i böckerna som utspelades i Sverige. Några av böckerna ger en  föreställning av att Afrika är fattigt eller outvecklat. Det finns fler normativa  genusföreställningar i böckerna som utspelas i Afrika. Gemenskapen är mer påtaglig i de  afrikanska miljöerna än i de svenska. Ensamhet är synlig i böckerna som utspelades i Sverige  men inte i de böcker som utspelas i Afrika. I alla böcker finns variation av utseenden,  personligheter, handlingar, miljöer och normer vilket är en förutsättning för att  diskriminerande stereotyper inte ska skapas (Said 1978).

Denna studie syftar till att ur ett normkritiskt perspektiv undersöka hur etnisk mångfald framställs i barnlitterära böcker som läses i svenska klassrum, utgivna mellan 2008-2019. Med en deduktiv tematisk litteraturanalys med stöd av ikonotextbegreppet undersöktes det empiriska materialet kvalitativt, med kvantitativa inslag genom följande två forskningsfrågor: Hur och i vilken omfattning förekommer mörkhyade karaktärer i den från biblioteket mest utlånade barnlitteraturen? och Hur gestaltas den etniska mångfalden i den från biblioteket mest utlånade barnlitteraturen? Tidigare svensk forskning visar att etnisk mångfald framställs på ett mer nyanserat sätt i barnlitteraturen än tidigare.  Studiens resultat visar att fyra av de femton analyserade barnlitterära böckerna hade en mörkhyad huvudkaraktär. Två av dessa böcker gestaltade etnisk mångfald på ett inkluderande och nyanserat sätt. Resterande barnlitterära böcker visade på en rådande vithetsnorm. Den etniska mångfalden observerades främst i ikonotextens bilder.  En slutsats som kan dras är att den etniska mångfalden har blivit mer nyanserad men fortfarande saknas en bredare representation av etnisk mångfald i barnlitteraturen på bibliotekens utlåningslistor.

I detta arbete har åtta bilderböcker analyserats via en kvalitativ textanalys. Arbetet har tagit sin teoretiska utgångspunkt i ett normkritiskt perspektiv. De sociala kategorier som legat till grund föranalysen är genus, funktionsvariation, etnicitet, klass och familjekonstellationer. Syftet med detta arbetevar att göra en normkritisk textanalys samt undersöka hur de åtta bilderböckerna eventuellt utgör enmöjlighet för identitetsskapande för barn utifrån nämnda sociala kategorier, samt utifrån förekomstenav dessa kategorier analysera vilka normer som förmedlas genom bilderboken. Detta då möjlighetenför ett identitetsskapande är förutsättningen för att arbeta mot en förskola för alla och uppnå det somläroplanen beskriver som grundläggande normer och värderingar. Fokus på normer bör ske då dessaanvänds för att forma oss som människor, där de inom normen gynnas och de utanför missgynnas. Materialet i detta arbete utgörs av de åtta mest utlånade bilderböckerna i åldern 0–6 år från bibliotek i två kommuner i Stockholm. Den genomförda studiens resultat visar på att normerna som förmedlades i bilderböckerna skapar svårigheter för barnen att kunna identifiera sig med karaktärerna. Detta då det oftast saknades en mångfald av beteenden och utseenden i bilderböckerna. Däremot visade resultatet att barnkaraktärer, inom genuskategorin, gavs en något större frihet att agera normbrytande jämfört med de vuxna karaktärerna. Vilket kan bidra till ett positivt identitetsskapande, utifrån ett genusperspektiv, för barnen som läser böckerna. / <p>Betyg i Ladok 210108.</p>

Denna studie syftar till att med hjälp av ett normkritiskt perspektiv analysera hur olika karaktärer i svenskämnets läseböcker för årskurs 2 framställs. Detta görs via en kvalitativ textanalys av både text och bild i böckerna Diamantjakten, Kolla, en tidsmaskin! och Hemligheten. Frågeställningar studien har sin utgångspunkt i är följande: 1. Vilka genusnormer och normer för etnicitet kommer till uttryck i läseböckers karaktärer?2. Vilka didaktiska potentialer finns i böckerna för att eleverna ska utveckla ett normkritiskt tänkande? Utifrån studiens teoretiska utgångspunkt har en analysmodell konstruerats och använts som grund i analysen av de tre läseböcker för årskurs 2. Resultatet visar på att läseböckernas karaktärer till viss del befäster genusnormer, samtidigt som de i vissa fall är normbrytande. Samtliga böcker utspelar sig i en svensk kontext och västerländsk miljö. Karaktärer av icke- västerländsk etnicitet framställs och synliggörs endast i böckerna utifrån utseende i illustrationerna och namn i texten, men inget utrymme ges till andra traditioner och kulturer. Resultatet visar även på att böckerna bär didaktisk potential där läsaren får utveckla ett normkritiskt tänkande i att ifrågasätta normer kring vad som anses kvinnligt och manligt samt stereotyper om etnicitet. Läsaren får även möjligheten till att utveckla sin förmåga att reflektera över vad texten har i avsikt att förmedla och utveckla den kritiska medvetenheten. Vår förhoppning med denna studie är att väcka ett intresse hos läsaren och lärarkollegor att medvetet välja böcker med didaktisk potential i arbetet kring barns lärande och utveckling till att bli framtida världsmedborgare. Vi vill belysa vikten av att kunna tänka normkritiskt och välja litteratur som väcker intresse hos barnen och där barnen få känna igen sig själva och se andra i den litteraturen de möter.

Utifrån våra erfarenheter som förskollärarstudenter och vikarier inom skolväsendet anser vi att uppbyggnaden av miljön ofta glöms bort i arbetet med genus. Syftet med denna studie är att granska en förskolemiljö ur ett normkritiskt genusperspektiv. Vi vill genom vår granskning undersöka hur miljön speglar samhällets föreställningar om genus, det vill säga på vilket sätt vi tolkar vilka normer som finns i material och utformning av miljön. För att bearbeta, analysera och förstå vårt insamlade material används Yvonne Hirdmans och Judith Butlers genusteorier samt Reggio Emiliapedagogikens filosofin om miljön som den tredje pedagogen som våra teoretiska utgångspunkter. För att samla in vårt material har vi använt oss av kvalitativa insamlingsmetoder med en kombinerad observationsmetod mellan strukturerad- och öppen observation. Vi har kompletterat vårt material med uppföljande intervjufrågor med en platsinteragerande metod för att få en helhet på vårt material. Vår studie visar att en förskolemiljö både kan vara isärhållande och könsuppdelade. Detta resultat fick vi fram genom att bland annat observera vilket material som erbjuds. Följaktligen speglas genusstrukturer genom den förskolemiljö som erbjuds barnen. Slutsatsen är att genus och miljö är något som är sammankopplat men som ofta glöms bort i utformandet av miljö och material.

Syftet med studien är att bidra till kunskap om förskollärares utsagor av hur de genom ett normkritiskt arbetssätt förhåller sig till sånger i förskolan. Frågeställningen som besvarats är: Hur beskriver förskollärarna ett normkritiskt arbetssätt i relation till sång i förskolan? Den metod som används är kvalitativa och semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Studien har en poststrukturell utgångspunkt och analysen bearbetades utifrån en diskursanalys.  Resultatet visar att förskollärarna beskriver arbetet med normkritik i förskolan som betydelsefullt, att förskollärarnas bild av arbetssättet varierar och att sång i förskolan prioriteras olika. Resultatet visar även att det framkommer olika diskursiva teman gällande bevarandet av sånger i relation till att introducera nya sånger. Förskollärarna upplever även utmaningar men också förutsättningar i det normkritiska arbetetssättet och att det ständigt krävs reflektion och dialog för att synliggöra normer och maktförhållanden i förskolan i relation till sång som uttrycksform.