No description available.

Grunden till uppsatsen är författarens upplevelse om att det är ovanligt att man tillgängliggör möten inom socialtjänsten gentemot klienter som har eller kan ha neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF). Människor med NPF är en vanlig grupp i socialtjänstens klientel, och att inte tillgängliggöra mötet kan innebära att klienten inte får samma stöd och hjälp som andra. Syftet har varit att synliggöra situationen och skapa medvetenhet kring i vilken omfattning som socialarbetarna enligt dem själva tillgängliggör möten inom socialtjänsten avseende personer som har eller kan ha NPF och varför de eventuellt inte arbetar tillgängliggörande. Det har även utförts en jämförelse mellan enheter som arbetar inriktat på funktionsnedsättning och enheter som inte gör det. Detta undersöktes genom en enkätundersökning innefattande 52 socialarbetare i Sverige. Uppsatsens teori avser Pierre Bourdieus teori om makt samt Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrati. Resultatet har analyserats genom deskriptiv analys, regressionsanalys och innehållsanalys. De huvudsakliga resultaten är att det inte är särskilt vanligt att socialarbetarna i undersökningen arbetar med tillgänglighet, vilket synliggör ett behov att vidare kartlägga detta. Resultatet visade även att enheter som hade inriktning på funktionsnedsättning enbart arbetade lite mer tillgängligt än enheter som inte var inriktade på det. Enligt socialarbetarna var de vanligaste orsakerna till att man inte arbetade med tillgänglighet lokalernas utformning, kunskapsbrist eller ovana, avsaknad av verktyg och resurser, bristande planering eller svårighet med planering samt tidsbrist. Resultatet har visat att orsaker till icke tillgängliggörande arbete i stor utsträckning går att finna i strukturen runt socialarbetaren, jämfört med tidigare forskning som främst fokuserat på individen. Uppsatsen har därmed synliggjort ett behov av att utforska arbetsplatsen och omgivande aktörer som en viktig faktor för tillgängliggörande arbete.

Syftet med denna studie är att bidra till en fördjupad kunskap om arbetssätt i förskolan som kan främja utveckling och lärande hos barn med autism och autismliknande svårigheter som även fokuserar på kommunikation och sociala relationer. Barn med autism och autismliknande svårigheter är ofta i behov av särskilt stöd och vi vill undersöka hur det särskilda stödet kan se ut. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem förskollärare. De forskningsfrågor som används är ”Vilka framgångsrika arbetssätt beskriver förskollärare att de har gällande kommunikation och sociala relationer som främjar barn med autism och autismliknande svårigheter?” samt ”Hur beskriver förskollärarna att de arbetar för att inkludera barn med autism och autismliknande svårigheter i gruppen?” Sedan analyserades resultatet ur två specialpedagogiska perspektiv, det relationella och det kategoriska perspektivet. Vi valde dessa två specialpedagogiska perspektiv eftersom vi ansåg att de kunde användas för att klargöra vårt resultat samt att de är breda och populära inom dagens specialpedagogik. Resultatet visar att förskollärarna använder sig av förstärkning, tydliggörande pedagogik, mindre grupper och social träning i form av lekstarka barn som förebilder. Dessa arbetsmetoder beskrivs även gynna de neurotypiska barnen i förskolan. Slutsatsen blir att det finns flera gynnsamma metoder att arbeta med barn med autism och autismliknande svårigheter. Det finns olika hjälpmedel för att förstärka och förtydliga kommunikationen, exempelvis bildstöd eller TAKK. I slutsatsen lyfts även vikten av de neurotypiska barnens roll som förebilder för socialt relationer.

Syftet med den här studien är att undersöka hur organiseringen av undervisningen ser ut i desvenska skolorna när det kommer till elever som besitter en särskild begåvning i det svenskaspråket. Vi undersöker också hur dessa elevers behov bemöts i förhållande tillstyrdokumenten.Den metod som använts när datan samlats in är semistrukturerade intervjuer där det som sagtsspelats in och därefter transkriberats innan datan sammanställts och analyserats.Resultatet av studien visar att det finns stora brister gällande dels definitionen av särskiltbegåvade elever samt begreppet intelligens. Brist på resurser i form av personal är också ettstort problem eftersom särskilt begåvade elever inte får det stöd de har rätt till i enlighet medläroplanen och andra styrdokument.

Socialstyrelsens kartläggning i november 2023 visar att andelen barn och unga som får någon form av NPF-diagnos ökar dramatiskt. Samtidigt återfinns dessa barn och unga i skolans värld och hänsyn ska tas till deras svårigheter. Detta väcker frågan om de utmaningar som elever med NPF uppvisar inom historieämnet på gymnasienivå. Syftet med denna studie är därför att bidra till kunskap om lärares upplevelser av vilka utmaningar som elever med NPF-diagnos(er) har när det specifikt kommer till historieundervisning samt hur en som praktiserande lärare kan anpassa sin undervisning utifrån det. Detta har behandlats genom fem stycken semistrukturerade intervjuer med verksamma historielärare vid två resursskolor för elever med NPF. En innehållsanalys av intervjuerna visade att det finns stora utmaningar för elever med NPF inom historieämnet, men också att de undervisande lärarna har goda strategier för att kompensera för elevernas svårigheter.

Abstract Målet med denna studie är att undersöka hur motivation, och motivationshöjande faktorer påverkar utfallet i en specifik interventionsmetod, inom ämnet matematik. Interventionsmetoden är utvecklad och modifierad på resursskolan som ingår i undersökningen. Personalen på skolan kan se tydlig progression i matematik hos eleverna, och det har funnits ett intresse att utvärdera interventionsmetod gentemot tidigare forskning och även via empirisk undersökning. Eleverna går i åk 6, och är efter i kunskapsnivån, samt har NPF. Finns det en vetenskaplig förankring för interventionsmetoden?Frågeställningarna i studien är följande: 1. Vilka av de motivationshöjande insatserna i matematik har fungerat, i den undersökta målgruppen? 2. Vilka motivationshöjande åtgärder finns som är applicerbara på merparten av målgruppen? 3. Vilka vetenskapliga belägg finns för att interventionsmetoden fungerar? (teoretiska/empiriska) Det empiriska materialet samlades in via en kvalitativ studie på skolan. Studien är baserad på grundad teori. Den tidigare forskningen har kommit fram till att motivation är ett viktigt begrepp i skolan, men också svårt att definiera som begrepp. Examensarbetet kommer fram till att det finns empiriska belägg och en del vetenskapliga belägg för att interventionsmetoden fungerar.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur grundskollärare uppfattar sin egen förmåga att ge stöd till elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det har genomförts sju stycken semistrukturerade intervjuer med sju stycken grundskollärare och materialet har haft en tematisk bearbetning. Det har analyserats utifrån kritisk teori samt Specialpedagogiska skolmyndighetens tillgänglighetsmodell. Studien pekar på att lärare uppfattar att deras förmåga att möta elevernas behov inte är problemet, utan att det har tid att göra. Studien pekar också på att lärare önskar att de hade mer förberedelse under utbildningstiden. Denna förberedelse förklaras både kan vara i teoretisk benämning i form av kunskap kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, men framförallt i praktisk benämning i form av verksamhetsförlagt utbildning. / The purpose of this study has been to investigate how primary school teachers perceive their own ability to provide support to students with neuropsychiatric disabilities. Seven semi-structured interviews have been conducted with seven primary school teachers and the material has been thematically processed. It has been analyzed on the basis of critical theory and the Specialpedagogiska skolmyndighetens accessibility model (tillgänglighetsmodellen). The study indicates that teachers perceive that their ability to meet students' needs is not the problem, but that the lack of time does. The study also indicates that teachers wish they had more preparation during the educational period. This preparation is explained both to be in a theoretical designation in the form of knowledge about neuropsychiatric disabilities, but above all in a practical designation in the form of work-based education.

Denna uppsats handlar om personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som det finns en pågående samhällsdebatt kring (Lundälv 2013). Syftet med studien var att förstå hur personer med gruppen hanterar eventuella svårigheter i vardagen. Där ville vi bland annat urskilja om det fanns resultat som tydde på strategier, som personer med gruppen använder sig av för att kunna dölja eller anpassa sina funktionsnedsättningar i samhället och i sådana fall vilka. Som metod använde vi en hermeneutisk utgångspunkt där vi hämtade empiri från bloggar skrivna av personer som finns i målgruppen. Som teori använde vi oss av Lazaruz & Lazarus (2006) copingstrategier. Vi tematiserade vårt resultat och analys utifrån de två olika huvudkategorierna i coping, problemfokuserad och känslofokuserad coping. Under problemfokuserad coping tematiserade vi det utifrån copingstrategierna planering, söka information, söka och finna lösningar, konfrontera, ventilera och prioritera. Under känslofokuserad coping tematiserade vi det utifrån copingstrategierna distansera, förneka, undvika, känna uppgivenhet och ventilera. Vi framställde vårt resultat och analys gemensamt efter vardera copingstrategi. Vi kom fram till att de använder sig av strategier som de i vissa fall kanske inte ens är medvetna om och att det var enkelt att koppla det till copingteorin. I slutdiskussionen kopplade vi ihop vårt resultat med den tidigare forskning där vi jämförde om tidigare forskning styrkte vårt resultat vilket den främst gjorde. Undantaget var främst att Bussing och Mehtas (2013) studie visade på existerande stigmatisering av ungdomar med ADHD vilket vi inte hittade mycket i bloggarna om. / This paper is about people with neuropsychiatric disorders, NEPRC, which we have seen is an ongoing public debate in Sweden and many other countries(Lundälv 2013). The purpose of the study is to understand how people with neuropsychiatric disabilities manage difficulties in their everyday life. We wanted to distinguish whether there were any results which suggested strategies that people with NEPRC uses to hide or adapt their disabilities in society. As method we used a hermeneutical research were we got our empirical data from blogs written by people with a NEPRC. As theory, we used Lazaruz & Lazarus(2006) coping strategies. We themed our results and analysis divided in the two main categories of coping: problem-focused and emotion-focused coping. In problem-focused coping, we themed the result and analysis in the coping strategies planning, sought information, sought and found solutions, confronted, ventilated and prioritized. During emotional focused coping, we themed the coping strategies in distance, deny, avoid, feel despair and ventilate. We produced our results and analysis together by each coping strategy. We came to the conclusion that we were able to see that the people we used in our study uses strategies, which they may not be aware of in some cases, and it was easy to bind it to the theory of coping. In the discussion we connected our results with previous researches in which we compared the results of our study if it confirmed each other or not, which it mainly did. The exception was Bussing´s and Mehta´s (2013) study which showed the existing stigmatization of adolescents with ADHD, which we did not find much from the bloggers that confirmed it.

ABSTRACT The success of land plants can be attributed to the evolution of beneficial associations between plant roots and soil microbes. Root-microbe mutualisms extend the range of plant nutrient acquisition delivered through the hyphal network of mycorrhiza, an ancient and widespread plant symbiosis, or by the more recent adaptive innovation of nitrogen-fixing nodule symbioses. A plant’s genetic toolkit governs its selection of beneficial symbionts and the developmental extent of these intimate interactions. However, the evolutionary origins and function for only a few symbiotic signaling components have been explored. The central aim of this dissertation is to resolve the evolutionary events that contributed two, novel genetic components for establishing root symbioses, NPF1B and NPF1C. The Medicago truncatula (Mt) LATD/NIP/NPF1.7C transporter functions in root and nodule meristems and is a member of the large NPF1 gene subfamily. Here, I propose that LATD/NIP’s role in establishing nitrogen-fixing symbioses is derived from the ancient mycorrhizal signaling pathway. I used a comparative phylogenomic approach to investigate the evolutionary origins of the NPF1 gene across flowering plants and then asked whether diversifying or purifying selection forces influenced NPF1 gene retention. I postulated that such gene retention correlates with the adaptive traits of mycorrhizal or nitrogen-fixing root nodule symbiosis; to test this I measured trait correlation within my dataset. I found that the NPF1 phylogeny is comprised of five well-supported angiosperm clades, A, B, C, D1 and D2, that arose by successive duplications and have unequal gene retention. NPF1B is present as a single copy gene or lost entirely, while the other major NPF1 clades expanded to multiple genes within angiosperms. The NPF1A, B and C genes are under strong purifying selection while the NPF1D genes display positive, diversifying selection. My data revealed a statistically significant correlation of NPF1A, B, C, and D2, but not NPF1D1, gene retention with the ability of a species to form mycorrhizal associations. Additionally, the retention of the NPF1B, C, D1, D2, but not NPF1A, genes within a species is statistically correlated with its ability to form nitrogen-fixing symbiosis. Supporting this correlation, NPF1B genes are expressed in plant root tissues with and without mycorrhizal fungi yet available datasets failed to detect NPF1B expression in nodule tissues whereas the NPF1C genes are expressed in both symbiotic and non-symbiotic plant root tissues. In support of functional conservation, expression of legume LATD/NIP cDNAs from Cicer arietinum (Ca) and Lotus japonicus (Lj) restored, in part, the root and nodule defects of the Mtlatd mutant and resulted in the formation of peculiar hybrid lateral root-nodule structures while, in wild-type M. truncatula, significantly augmented root development. In L. japonicus, the disruption of LATD/NIP alters the number of lateral roots and nodules My thesis data support the hypothesis for an ancestral NPF1 gene function in establishing mycorrhizal associations in angiosperms and, consequent to the monocot-eudicot divergence, co-opted this function for accommodating nitrogen-fixing symbioses in eudicots. Successive duplications then yielded the NPF1B and NPF1C genes that, by neofunctionalization and natural selection, further refined their roles in root organogenesis and symbiosis; a prerequisite for the evolution of nodule organs.

Syftet med studien var att undersöka vilka erfarenheter lärare i fritidshem har av att anpassa den fysiska inomhusmiljön på fritidshemmet med utgångspunkt från elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och deras behov eller diagnos. Studien fokuserar på följande forskningsfråga: Vilka möjligheter respektive svårigheter finns enligt lärare i fritidshem av att organisera och anpassa fritidshemsmiljön för elever med NPF- behov eller diagnos? Studien var kvalitativ och fyra intervjuer har genomförts med lärare i fritidshem. Innehållsanalys har valts som analysmetod och det insamlade intervjumaterialet har bearbetats med utgångspunkt i den analysen. I resultatet framkom att anpassning av fritidshemsmiljön görs på olika vis, till exempel benämns struktur som en viktig del i organiseringen. Fasta veckoscheman och bildstöd är två exempel på struktur som lärarna benämnde. Något som även framkom i resultatet var vikten av att skala av intrycken i fritidshemsmiljön såsom neutral färgskala, sänka ljudnivån och sänka belysningen. Möjligheter som framkom i resultatet av att anpassa fritidshemsmiljön var bland annat att hela elevgruppen gynnas av de anpassningar som nämnts ovan. Andra möjligheter som framkom var resurser, ekonomi och att tänka utanför boxen. Med det sistnämnda menade läraren att man måste tänka utanför klassrummets fyra väggar för att skapa andra lärandemöjligheter. De svårigheter som framkom var utrymme, elevantal, arbetslag, tidsbrist, planeringstid och profession.