Bakgrund: Nyexaminerade sjuksköterskor upplever en klyfta mellan teori och praktik. Sjuksköterskor examineras i stor utsträckning men många väljer att lämna yrket. Det blir problematiskt när nyexaminerade sjuksköterskor väljer att lämna yrket när personalbrist redan råder. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att undersöka nyexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av de två första yrkesverksamma åren.Metod: Litteraturstudien är baserad på åtta kvalitativa studier. Databaser som användes var Scopus, CINAHL och APA Psychinfo. Analysen genomfördes med inspiration av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier och nio underkategorier. Kategorierna som framkom var, ‘upplevelse av känslomässiga påfrestningar’, ‘Kollegialt bemötande påverkar upplevelsen’, ‘Upplevelse av bristande professionell kapacitet’, ‘Att med tiden uppleva utveckling’. Konklusion: Nyexaminerade sjuksköterskor upplevde en stark känslomässig påfrestning samt att yrket påverkade privatlivet negativt. De upplevde att de inte var tillräckligt förberedda och att de hade begränsade kunskaper. Bristande stöd från kollegor var ett hinder för utvecklingen. Positiv feedback från kollegor gav känsla av säkerhet En lättnad upplevdes efter mer erfarenhet. Mer arbete krävs av ledning inom hälso- och sjukvården för att underlätta de första åren som yrkesverksam sjuksköterska. / Background: Newly graduated nurses experience a gap between theory and practice. Nurses in large extent graduate, but many choose to leave the profession. It becomes problematic when newly graduated nurses choose to leave the profession when there is already a shortage of staff. Aim: The purpose of the literature study was to investigate newly graduated nurses' experiences of the two first years in the profession.Methods: Literature study based on eight qualitative studies. Databases used were Scopus, CHINAL and APA Psychinfo. The analysis was performed with inspiration from Friberg's five-step model. Results: The analysis resulted in four main categories and nine subcategories. The categories that emerged was, 'experience of emotional stress', 'Collegial treatment affects the experience', 'Perception of lack of professional capacity', 'Experience development over time'. Conclusion: Newly graduated nurses experienced emotional stress and that the profession affected private life negatively. They felt that they were not sufficiently prepared and that they had limited knowledge. Lack of support from colleagues was an obstacle to development. Positive feedback from colleagues gave a sense of security. After more experience a relief was felt. More work is required by the management of healthcare to facilitate the first years of professional nursing.

Socialt arbete är en central komponent i samhället som bland annat bidrar till upprätthållande av människors jämlika levnadsvillkor. Socionomer besitter en framträdande roll när det gäller upprätthållandet av välfärdssystemet. För att fånga upp det sociala arbetets bredd är socionomutbildningen en generalistutbildning som täcker olika kunskapsområden. Tidigare forskning belyser att nyexaminerade socionomer inte känner sig tillräckligt förberedda den första tiden av arbetet. Nyexaminerade socionomers upplevelser av att vara förberedda avgörs av olika faktorer, bland annat tidigare erfarenheter och personliga egenskaper. Syftet i följande studie är att vidare undersöka vilka faktorer som har varit avgörande för upplevelsen av de första yrkesåren. Ambitionen utgörs även av att undersöka nyexaminerade socionomersupplevelse av klientkontakt och den professionella yrkesrollen. Sex semistrukturerade intervjuer analyseras med hjälp av forskningsmetoden socialkonstruktivistisk Grundad teori. De teoretiska redskapen som appliceras är KASAM och Gräsrotsbyråkrati. Studien kommer bland annat fram till att arbetet har ett oväntat administrativt fokus, att utformning av klientkontakt påverkas av faktorer såsom arbetsbelastning, klientens kommunikationsförmåga etcetera. Strävan efter att utöva den professionella yrkesrollen drivs av ett intresse för socialt arbete, en självständighet och självkännedom.

Bakgrund: Palliativ vård är komplext och utmanande ur flera perspektiv. Behovet av palliativ vård ökar i takt med en åldrande befolkning och forskningens framsteg. Både på en nationell- och internationell nivå. Patienter och anhöriga ställer krav på en god och säker vård vilket sjukvården menar att sjuksköterskor ska leverera. Detta trots upplevelser av bristande kunskaper och förberedelser inför vårdandet av palliativa patienter. Metod: Vårdvetenskapliga artiklar användes och söktes fram genom databaserna CINAHL och MEDLINE. Arbetet består av en allmän litteraturöversikt. En kvalitativ studiedesign användes för att på ett lämpligt sätt besvara syftet och därmed det fenomen arbetet belyser. Syfte: Syftet är att belysa nyexaminerade sjuksköterskor upplevelser av att vårda palliativa patienter. Resultat: Arbetet resulterade i tre teman, den palliativa vårdens emotionella påverkan, emotionellt- och kollegialt stöd, och bristfällig utbildning. Nyexaminerade sjuksköterskor upplevde att det var emotionellt svårt att vårda palliativa patienter. Anhöriga utgjorde en viktig del i den palliativa vården och deras behov av stöd och information var av betydelse. Tillgängligheten och stöd från erfarna kollegor var en väsentlig del i arbetet. Bristfällig utbildning och erfarenheter var en gemensam faktor för den upplevda komplexiteten och svårigheterna inom palliativ vård. Slutsats: Resultatet bidrar till en djupare förståelse för hur nyexaminerade sjuksköterskor upplever vårdandet av palliativa patienter. Detta kan leda till bättre palliativ vård eftersom nyexaminerade sjuksköterskors behov av stöd belyses. Det kan resultera i bättre hälsa och välmående inom professionen. Detta är också i enlighet med de globala målen, där välmående och hälsa är en viktig faktor för hållbar utveckling.

Employability among newly graduated students, a concept that is being discussed more as of late, as well as it is growing. The interesting aspect of the concept is how you, as an individual, can contribute in order to better your employability skill or competence. Additional interesting aspects subsists of which factors within employability that are interesting among the employers and what the government, different organizations or education can do to contribute for a greater employability skill set. However, this thesis mainly focuses on what it actually means to be employable. This study is based on an analysis between two groups, one study group and one control group. The study concludes whether newly graduated students from two different groups feel that it is somewhat difficult to enter the labor market, where the study group have had some kind of connection with different business companies, through experience or shorter internships. How well do the individuals within these two different groups know their own employability? The aim of the study is to analyze whether there is a difference between the newly graduated students, within the two different groups, regarding their employability. Moreover, whether the students from the study group with internship experiences within their degree, have better employability competence or not. In order to reach out to a larger group, which we decided to define to no later graduation than five years prior to this study, we decided to use a quantitative method. A questionnaire survey was conducted where the survey was based on fixed options with possibility for voluntary supplementary comments. Furthermore, the choice of a questionnaire fell naturally because of the time limit as well as the need of a large amount of answers to reach the purpose of the study. A total of 183 answers were obtained where 1213 questionnaire were sent out, giving a response rate of 15, 09 percent and a loss of 84, 9 percent in the study. Based on the respondents results on their estimation of their different characteristics, which were in connection with the different employability factors, has the following concluding results been drawn: When it comes to the respondents’ estimation of themselves in the survey, the three most common options, which they consider to have acquired their characteristics from, are: education, family / upbringing and previous employment. The research group and the control group showed similar values and results, with no major differences. However, some interesting relations were found. / Anställningsbarhet bland nyexaminerade studenter är någonting som på senare tid diskuterats allt mer. Hur ska individen göra sig mer anställningsbar samt vilka kompetenser bör utvecklas hos studenter under studietiden. Vad kan stat, organisation samt utbildning göra för att bidra till att en individ som efter avslutade studier möts av ett mottagande näringsliv. Främst, vad innebär det att vara anställningsbar? Bakgrund Studien bygger på en undersökning om huruvida nyexaminerade studenter ur två olika grupper anser hur det är att ta sig från examen till näringsliv. Hur väl dessa individer känner till sin egen anställningsbarhet. Av egna erfarenheter så har anställningsbarhet varit någonting som funnits med under hela utbildningens gång, vikten läggs dock på individen. Syfte Syftet med studien är att undersöka om det finns en skillnad gällande anställningsbarhet mellan studenter som under sin studietid har, eller inte har utfört ett verklighetsbaserat praktiskt projekt. Metod Metoden som använts i denna studie har ett kvantitativt utformande. En enkätundersökning genomfördes där enkäten var uppbyggd av fasta svarsalternativ med möjlighet till kompletterande kommentarer. Valet av en enkätstudie föll sig naturligt, eftersom en större mängd svar behövdes för att kunna besvara frågeställningar samt nå upp till syftet med studien. Enkäten skickades ut till en undersökningsgrupp samt en kontrollgrupp som bestod av studenter som tagit examen mellan åren 2013-2017. Sammanlagt samlades 183 enkäter in av 1213 som skickades ut vilket ger en svarsfrekvens på 15,09 procent samt ett bortfall på 84,91 procent på studien. Resultat Resultatet grundar sig i respondenternas skattning av de egenskaper som är kopplade till begreppet anställningsbarhet. De flesta respondenterna skattar sig högt vad gäller egenskaperna med undantag för enstaka respondenter. De tre mest förekommande alternativen, där studenter anser sig fått egenskaperna ifrån är: utbildning, familj/uppfostran samt tidigare anställning. Undersökningsgruppen och kontrollgruppen visade snarlika värden, eftersom inga större skillnader hittades, däremot intressanta samband.

<p>För att bli en demokratisk medborgare behövs kunnande i matematik, då samhällsinformation ska förstås och kritiskt kunna granskas för att ha möjlighet att fatta välgrundade vardagsbeslut. Denna kunskap behövs även för fortsatta studier samt för att få ett fungerande yrkesliv. Fenomenet matematik¬undervisning kan av olika lärare beskrivas, upplevas och uppfattas på kvalitativt skilda sätt. Studiens syfte var att undersöka och beskriva nyexaminerade lärares uppfattningar av fenomenet matematikundervisning samt att nå en ökad förståelse för och kunskap om nyexaminerade lärares första tid som lärare i matematik. Studiens fenomenografiska ansats var kvalitativt analytisk och beskrivande. Ett strategiskt urval har gjorts, där sex lärare har intervjuats. Den kvalitativa forskningsintervjun transkriberades och analyserades, vilket ledde till studiens resultat i form av beskrivnings¬kategorier. Den överordnade beskrivningskategorin var legitimitet, vilket i sin tur beskrevs på tre kvalitativt skilda sätt, som att legitimitet formellt tillskrivs, att legitimitet förvärvas samt att legitimitet tilldelas. Dessa beskrivningskategorier motsvarade studiens kvalitativa variation. Slutsatsen blev att legitimitet påverkade den nyexaminerade lärarens matematikundervisning samt relationen med övriga matematiklärare.</p>

För att bli en demokratisk medborgare behövs kunnande i matematik, då samhällsinformation ska förstås och kritiskt kunna granskas för att ha möjlighet att fatta välgrundade vardagsbeslut. Denna kunskap behövs även för fortsatta studier samt för att få ett fungerande yrkesliv. Fenomenet matematik¬undervisning kan av olika lärare beskrivas, upplevas och uppfattas på kvalitativt skilda sätt. Studiens syfte var att undersöka och beskriva nyexaminerade lärares uppfattningar av fenomenet matematikundervisning samt att nå en ökad förståelse för och kunskap om nyexaminerade lärares första tid som lärare i matematik. Studiens fenomenografiska ansats var kvalitativt analytisk och beskrivande. Ett strategiskt urval har gjorts, där sex lärare har intervjuats. Den kvalitativa forskningsintervjun transkriberades och analyserades, vilket ledde till studiens resultat i form av beskrivnings¬kategorier. Den överordnade beskrivningskategorin var legitimitet, vilket i sin tur beskrevs på tre kvalitativt skilda sätt, som att legitimitet formellt tillskrivs, att legitimitet förvärvas samt att legitimitet tilldelas. Dessa beskrivningskategorier motsvarade studiens kvalitativa variation. Slutsatsen blev att legitimitet påverkade den nyexaminerade lärarens matematikundervisning samt relationen med övriga matematiklärare.

Background: Work-related stress can negatively affect the health of newly graduated nurses, whichcan have consequences such as a shortage of nurses. If factors are identified that can lead to work-related stress, it also opens up the possibility of preparing newly graduated nurses for the work-related stress that may occur in their new profession. Aim: The aim was to investigate factors that can lead to work-related stress in newly graduated nurses. Method: A literature review with a qualitative approach that included 10 articles. Results: Factors that can lead to work-related stress in newly graduated nurses were presented with two themes: work environment and transition. Four subthemes were formed to describe the experiences of newly graduated nurses: responsibility, feeling inadequate, self-confidence and competence. Conclusion: Work-related stress can be linked to the work environment and affect patient safety, it canalso lead to mental illness or that nurses leave the profession during the transition period. Work-relatedstress in the first years of the new profession may be linked to a lack of support from colleagues andmanagers. With the help of a satisfactory introduction and mentoring program, where experiencednurses act as support for the newly graduated nurses, work-related stress can be reduced. / Bakgrund: Arbetsrelaterad stress kan påverka nyexaminerade sjuksköterskors hälsa negativt vilket kan få konsekvenser så som sjuksköterskebrist. Identifieras faktorer som kan leda till arbetsrelaterad stress öppnar det också upp möjligheten att förbereda nyexaminerade sjuksköterskors för den arbetsrelaterade stressen som kan förekomma i deras nya profession. Syfte: Syftet var att undersöka faktorer som kan leda till arbetsrelaterad stress hos nyexaminerade sjuksköterskor.   Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats som inkluderade 10 artiklar. Resultat: Faktorerna som kan leda till arbetsrelaterad stress hos nyexaminerade sjuksköterskor presenterades med två teman vilka är arbetsmiljö och transition. Fyra subteman bildades för att beskriva nyexaminerades sjuksköterskors upplevelser dessa var: ansvar, att känna sig otillräcklig, självförtroende och kompetens. Slutsats: Arbetsrelaterad stress kan kopplas till arbetsmiljön och kan påverka patientsäkerheten samt omvårdnadsarbetet, den kan också leda till att nyexaminerade sjuksköterskor upplever psykisk ohälsa eller lämnar sjuksköterskeyrket under transitionsperioden. Arbetsrelaterad stress hos nyexaminerade sjuksköterskor under de första åren i det nya yrket kan vara kopplat till bristande stöd från kollegor och chefer. Med hjälp av en tillfredställande introduktion och mentorprogram, där erfarna sjuksköterskor/handledare agerar stöd till de nyexaminerade sjuksköterskorna, kan känslan av arbetsrelaterad stress hos de nyexaminerade sjuksköterskorna minska.

The study’s purpose was to investigate how prepared newly graduated social workers perceive themselves for the professional role, what conditions social work education provided and how they handle challenges in their work. Qualitative interviews were conducted with newly graduated social workers. The result has been analyzed by the theories of professional expertise and pragmatism. Results reveal uncertainty and challenges in finding work balance. Specialist knowledge was lacking, and professional sustainability were requested in the education. Personal development during education was valued. The results showed ability to reflect was important to manage the social work and organizational and collegial support was important. The conclusion was that social work education has given new graduates good conditions but hasn´t been able to prepare students in an unpredictable and complex work. Social work expertise is further developed through experience in the workplace. / Studiens syfte var att undersöka hur förberedda nyexaminerade socionomer upplever sig vara för yrkesrollen, vilka förutsättningar socionomutbildningen tillhandahållit och hur yrkesmässiga utmaningar hanteras i arbetet. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med nyutexaminerade socionomer inom socialtjänsten. Resultatet analyserades av teorierna professionell expertis och pragmatism. Resultatet visade yrkesmässig osäkerhet och utmaningar med balans i arbetet. Specialistkunskap saknades och inslag av hållbarhet i professionen efterfrågades i utbildningen. Personlig utveckling under utbildningen värderades högt. Vidare visade resultatet vikten av reflektionsförmåga i socialt arbete, samt ett främjande organisatoriskt och kollegialt stöd. Slutsatsen var att socionomutbildningen givit de nyexaminerade goda förutsättningar, men ej kunnat förbereda studenter i ett oförutsägbart och komplext arbete. Expertis inom socialt arbete sker vidare via erfarenhet och fortbildning på arbetsplatsen.

Denna studie syftade till att undersöka nyexaminerade personalvetares självupplevda anställningsbarhet och få en nyanserad förståelse för vem som bär ansvaret för anställningsbarheten. Studien har utgått från följande tre forskningsfrågor: I vilken utsträckning upplever personalvetare att de är anställningsbara efter avslutad akademisk utbildning? och Vem ansvarar enligt personalvetares upplevelser för deras anställningsbarhet på arbetsplatsen? och Vem bör enligt personalvetare ta ansvar för deras anställningsbarhet? Dessa frågeställningar har besvarats genom en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta nyexaminerade personalvetare. Datainsamlingen har följts av fenomenologisk databearbetning som mynnat ut i en tematisk analys utifrån de teoretiska utgångspunkterna fenomenologi och anställningsbarhet. Resultaten har visat att majoriteten av de nyexaminerade personalvetarna upplevde sig anställningsbara efter avslutad utbildning, men att de informanter som erhållit arbetslivserfarenhet inom HR-arbete under studietiden upplevde sig anställningsbara i högre utsträckning än de som inte hade praktisk erfarenhet vid examen. Personalvetarnas upplevelser visade sig vara att mindre formella tillfällen främjade deras anställningsbarhet i stor utsträckning, exempelvis genom samtal med kollegor eller närmsta chef. Slutligen delade samtliga informanter upplevelsen att ansvaret för sin anställningsbarhet bör ligga hos de själva, men att i vilken utsträckning en individ kan lyckas göra sig mer anställningsbar både kan begränsas samt möjliggöras av arbetsgivaren. Utifrån resultatet kan det slutligen sägas att det är praktiska erfarenheter som bidrar till den självupplevda anställningsbarheten i störst utsträckning, men att ansvaret för att gagna de erfarenheterna ligger på individnivå idag. Det individuella ansvaret är samtidigt något som upplevdes positivt av personalvetarna vilket kan ses som studiens huvudsakliga bidrag.

Bakgrund Studier visar att nyexaminerade sjuksköterskor som kommer ut till arbetslivet beskriver det som en ”verklighetschock” då det kan vara stressfullt och de är inte beredda på det. Akuta vårdsituationer är något man ställs inför som sjuksköterska och det förväntas av dem att kunna hantera detta. Studier visar även att det finns svårigheter för de nyexaminerade sjuksköterskorna som kommer ut i arbetslivet. Syfte Syftet var att beskriva nyexaminerade sjuksköterskors upplevelse av att ställas inför akuta vårdsituationer. Metod Examensarbetet har genomförts som en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Databaserna CINAHL och PubMed har använts och elva artiklar hittades. En integrerad analys användes för att ta fram resultatet. Resultat Resultatet landade i tre kategorier: emotionella reaktioner, olika aspekter av kompetens och organisatorisk påverkan. Inom varje kategori formulerades två underkategorier. Underkategorierna är tvivel på sig själv, hantering av svår sjukdom och död, teoretisk kompetens, handlingsberedskap, brist på stöd samt brist på tid. Slutsats Resultatet visar att nyexaminerade sjuksköterskor upplever den första tiden som utmanande. Utmaningar som upplevdes var brist på resurser som exempelvis tid och stöd från övriga kollegor. Otillräcklig erfarenhet var något som hindrade handlingsberedskapen i akuta vårdsituationer. En tänkbar lösning till detta skulle kunna vara ett introduktionsprogram med mentorskap för de nyexaminerade sjuksköterskorna. / Background Studies show that newly graduated nurses who come out to workforce describes it as a“reality shock” because it can be stressful, and the newly graduated nurses is not preparedfor that. Acute care situations are something that a RN face and is expected to manage. Studies also shows that there are difficulties for newly graduated nurses entering the workforce, therefore this bachelor ́s thesis was accomplished. Aim The aim was to describe newly graduated nurses’ experiences of managing acute care situations. Method This bachelor ́s thesis has been accomplished as a structured literature study with elements of the methodology used in systematic reviews. The databases CINAHL and PubMed have been used and eleven articles was found. An integrated analysis was used to find the result. Results The results resulted in three categories: emotional reactions, different aspects of competence and organizational impact. Within each category, two subcategories were formulated. The subcategories are self-doubt, management of serious illness and death, theoretical competence, preparedness of action, lack of support and lack of time. Conclusions The results show that newly graduated nurses experience the first period as challenging. Challenges that were experienced were a lack of resources such as time and support from other colleagues. Insufficient experience was something that hindered readiness for action in acute care situations. A possible solution to this could be an introductory program with mentoring for the newly graduated nurses.