Each year, a substantial amount of students begins studies revolving around staffing and working life at universities and colleges. When graduating, the student moves on with knowledge from an interdisciplinary education and begins the search for an occupation. It is common practice for newly graduated human resources managers to apply for a position at staffing agencies. This makes it relevant to investigate which competence requirements and expectations that staffing agencies in Sweden place on newly graduated human resources managers and what makes them employable. The purpose of this study is to investigate what knowledge and experience from studying human resources management that considered most relevant in five of Swedens biggest staffing companies. Since the study deals with an in-depth picture of perceptions about competence requirements, expectations and employability, qualitative interviews were conducted. Data from five interviews with four of Sweden ́s largest staffing agencies and one smaller, is the starting point for the results and analysis of the study. Phenomenological methodology has been used in the analysis to explain the own perceptions and thoughts about the chosen topic among the respondents. The result indicated that the majority have a positive view of the graduate group of newly graduated human resources managers. Prior to employment, the majority has competence requirements for post-secondary education, but it appeared that four of the staffing agencies make exceptions where relevant industry experience can compensate for a lack of the aforementioned. The highest-valued traits are social skills. There is also demand for competence in labor law, economics and organizational development. Furthermore, expectations on newly graduated human resources managers are to be cooperative, vigilant, forward, outgoing and have an eagerness to learn. Internship and student-related work in addition to studies increase employability of the newly graduated human resources manager.

Syftet med undersökningen är att belysa nyexaminerade studie- och yrkesvägledares övergång från utbildning till anställning, samt vad lön, geografiskt läge, arbetsplatsens verksamhetsinriktning, tidigare erfarenheter och nätverk haft för betydelse under etableringsfasen. Frågeställningarna i undersökningen är följande: Hur har lön, geografi, arbetsplatsens verksamhetsinriktning, tidigare erfarenheter eller andra viktiga påverkansfaktorer påverkat etableringsprocessen? Vilken betydelse har studie- och yrkesvägledarens nätverk haft under fasen fram till anställning?  Studien behandlar de egenskaper arbetsplatsen ska besitta samt vilka andra påverkansfaktorer som kan förekomma för att individen ska ta ett arbete. Vi har använt oss av teorierna STF-modellen av Patton och McMahon (2006) samt SCCT-teorin av Lent och Brown (1996). Tillsammans med de två teorierna har det utformats en konceptuell modell för att analysera empirin. Den valda metoden har varit kvalitativa intervjuer med sex yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare. Bland betydelsefulla faktorer visar resultatet att arbetsplatsens verksamhetsinriktning och det geografiska läget främst varit viktiga faktorer inför etableringen. Vi fann även att samtliga respondenter ställde lägre krav inför det första arbetet eftersom deras mål var att snabbt träda in på arbetsmarknaden.

Att arbeta som sjuksköterska innebär ett stort ansvar med varierande arbetsuppgifter, professionens huvudområde är omvårdnad där målet är att kunna ge en personcentrerad vård som är av god kvalité. Sjuksköterskor kan även ses som “spindeln i nätet” då de är en viktig del i det multiprofessionella teamet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva nyexaminerade sjuksköterskors upplevelse av att arbeta inom slutenvård. I litteraturstudien ingick tolv vetenskapliga artiklar, dessa analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: Steget från student till yrkesverksam, Utmaningar med att arbeta patientsäkert, Stress och hög arbetsbelastning, Behov av support och trygghet samt Entusiasm och självsäkerhet i den nya rollen. Resultatet visade att nyexaminerade sjuksköterskors upplevde övergången från att vara student till yrkesverksam som svår. Även utmaningar med att tillämpa ett patientsäkert arbete relaterat till brister i kompetens upplevdes. Stress och hög arbetsbelastning var även en gemensam upplevelse. Behovet av support och trygghet från bland annat medarbetare var även framträdande upplevelse hos nyexaminerade sjuksköterskor. Slutligen upplevdes entusiasm och självsäkerhet i den nya rollen. Utifrån litteraturstudiens resultat dras slutsatsen att nyexaminerade sjuksköterskor upplevde första tiden i yrkesrollen som svår. Där det finns behov av ökad support, mer teoretisk och praktisk kunskap. Vidare forskning kring introduktionsprogram med mentorskap kan bidra till förbättrad upplevelse av att börja arbeta i sluten vårdverksamhet.

Övergången från studerande till yrkesverksam kan vara överväldigande för många arbetsterapeutstudenter. Arbetsterapeuter arbetar inom hälso- och sjukvård och är ett legitimationsyrke. Tidigare forskning visar att många upplever att det finns en kunskapslucka mellan det som lärs ut under utbildningen och de färdigheter som behövs ute i praktiken. Att få adekvat stöd som nyexaminerad har visats vara betydelsefullt för den fortsatta yrkesutvecklingen. Syftet: Syftet med studien var att sammanställa litteratur som undersöker nyexaminerade arbetsterapeuters erfarenheter och upplevelser av att arbeta kliniskt. Metod: En kvalitativ design användes och nio vetenskapliga artiklar inkluderades i litteraturöversikten. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades systematiskt med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre huvudkategorier och sex underkategorier. Resultatet: Resultatet belyser vikten av att få stöd som nyexaminerad, utmaningen i att implementera teori i praktiken och att övergången från studerande till yrkesverksam ofta upplevs utmanande. Slutsatsen: Slutsatsen visar på vikten av stöd och handledning för nyexaminerade ute på sin första kliniska verksamhet. Nyexaminerade ställs inför många utmaningar och övergången från studerande till kliniker kan vara överväldigande. Vidare forskning behövs inom ämnet för att dra generella slutsatser.

Att söka arbete kan vara utmanande och stressfullt, inte minst för nyexaminerade som ska ta sitt första steg ut på arbetsmarknaden. Det är en tid präglad av individuell anpassning, där behovet av att vara anställningsbar är avgörande för att möta arbetsmarknadens krav. Tidigare forskning pekar på att yttre omständigheter som ligger utanför individens kontroll påverkar arbetssökningsprocesser. Utöver detta finns det även påtryckningar och krav på individen att inneha de rätta erfarenheterna, utbildningen samt de önskvärda egenskaperna för att nå framgång. Mot bakgrund av detta syftade studien till att undersöka nyexaminerade individers personliga upplevelser av arbetssökande processer, samt hur de konstruerar karriärsidentiteter utifrån sin syn på anställningsbarhet. För att undersöka syftet användes en kvalitativ metod baserad på intervjuer med åtta nyexaminerade individer. Ur det insamlade materialet lyftes små berättelser ut som berörde olika upplevelser av respondenternas arbetssökningsprocesser. Berättelserna analyserades med den narrativa ingången i studiet av meningsskapande, karriäridentitet, och positionering. I studiens analys framhävs respondenternas personliga upplevelser av arbetsintervjuer, attityder gentemot utbildning samt olika strategier i arbetssökningsprocessen. Resultatet av analysen visade att respondenterna betonade vikten av att framhäva en professionell sida under anställningsintervjuer och förmågan att kunna lyfta fram sina styrkor. Dessutom visade resultatet att utbildning dels ses som ett medel för att få det önskvärda arbetet, men även som en betydelsefull faktor för personlig utveckling. Vidare upplevde respondenterna arbetsmarknaden som utmanande, något som har  påverkat respondenternas strategier för att söka arbete. Slutsatsen pekar på uppfattningen att nyexaminerade upplever ett individualiserat ansvar att säkra en anställning till följd av en utmanande arbetsmarknad. Genom respondenternas berättelser har det visat sig att konstruktionen av karriäridentitet i mycket görs utifrån vad de anser vara anställningsbara attribut, och således även blir en viktig aspekt i hur de navigerar i processen av att söka arbete.

Bakgrund: Nya sjuksköterskor upplever svårigheter med att möta den nya yrkesrollen. För att stödja nyexaminerade att växa in i sjuksköterskerollen samt för att utveckla sin kompetens och praktiska färdigheter spelar introduktionsprogram så som kliniskt basår samt ledarskapet en viktig roll. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva vårdenhetschefers erfarenheter av att skapa förutsättningar för nyexaminerade sjuksköterskor att växa in i sin professionella yrkesroll under kliniskt basår. Metod: Studien är baserad på en kvalitativ metod. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer samlades data in från nio vårdenhetschefer och analyserades sedan genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet baseras på fem kategorier som beskriver hur vårdenhetschefer skapar förutsättningar för de nya sjuksköterskorna på vårdavdelningen: organisera introduktion till vårdarbetet, värna om personalgruppen, skapa tillfälle för lärande, att utöva ett engagerat ledarskap samt ha en stödjande attityd. Slutsats: Resultatet visar på att det är många faktorer som påverkar sjuksköterskornas förutsättningar och att vårdenhetschefernas förhållningssätt är komplext. Genom att visa stöd, genom att delta i sjuksköterskornas socialiseringsprocess och genom att organisera introduktion och vårdarbete efter individuella behov så kan det främja sjuksköterskors lärande och rollbyggande. Det kräver ledare som är aktiva och engagerade och som förstår sin roll i den process det innebär för sjuksköterskor att växa in i yrkesrollen. De förutsättningar som presenteras i resultatet skulle kunna stärka nya sjuksköterskor i att växa in i den professionella yrkesrollen samt bidra till att de stannar kvar i yrket. / Background: New graduate nurses experience difficulties in meeting the expectations of the new professional role. Leadership has been shown to be important when supporting new graduate nurses develop a professional role and develop competence and practical skills. Aim: This study aims to describe nurse managers´ experiences of creating prerequisites for new graduate nurses to grow into the new professional role during an introduction program. Method: A qualitative method was used in this study. Data was collected through semi-structured interviews and analyzed using qualitative content analysis. A total of nine managers were interviewed. Results: The result presents five categories shown to be important when managers support new graduate nurses to grow into the new professional role: organize introduction to the clinical work, care for the group of personnel, create opportunities for learning, exercise a committed leadership and having a supportive attitude. Conclusion: The result suggests that many factors affect nurse's conditions on the ward and that the manager's approach is complex. By showing support, participating in nurse's social process and by organizing the introduction and clinical work, it could promote learning and professional role-building among new graduate nurses. This requires leaders who are active and dedicated, and understand their role in the nursing process of growing into the professional role. The conditions that are presented in this study could strengthen new graduate nurses to grow into the professional role and could promote their intention of remaining in the profession.

Det anses idag vara upp till individen att se till att vara anställningsbar, därav ligger ett stort fokus på individperspektivet i frågan om anställningsbarhet. Ur ett individperspektiv handlar anställningsbarhet om vad som kan anses vara viktiga egenskaper och kompetenser för att individen ska klara av att möta konkurrensen och de skiftande kraven på arbetsmarknaden. Syftet med denna studie är att ta reda på vilka upplevelser och tankar som finns bland personalvetarstudenter, alumner och arbetsgivare för att försöka förstå hur en kan bli medveten om sin egen anställningsbarhet och kunna påverka den. I studien undersöks deltagarnas upplevelse av begreppet anställningsbarhet, hur de föreställer sig att olika val kan påverka anställningsbarheten, samt hur personalvetarstudenters och alumners inställning gällande anställningsbarheten kan påverkas på olika sätt. Detta är en kvalitativ studie där resultatet bygger på semistrukturerade intervjuer, med ett urval studenter, alumner och arbetsgivare, som analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar att det blir svårt att påverka den egna anställningsbarheten utan en självmedvetenhet, vilket förutsätter en förmåga att kunna reflektera över sina val, erfarenheter, egenskaper och kompetenser. Det visar även att individens upplevelser och förväntningar påverkar inställningen gentemot arbetsmarknaden vilket leder till att de kan gå miste om arbetsmöjligheter. / Today it is considered to be the individual's responsibility to ensure that they are employable, hence a significant focus on the individual perspective on employability. From an individual perspective, employability implies what can be regarded as important characteristics and competencies for the individual to be able to compete and match the changing demands in the labor market. The purpose of this study is to investigate Human Resource Management (HRM) students, alumni, and employers' experiences and thoughts that intend to understand how to become aware of one's employability and ability to influence it. The study examines the participants' experience of the concept of employability, how they imagine that different choices can influence their employability, and how the attitude of HRM students and alumni regarding employability can be influenced in different ways. This is a qualitative study and the result is based on semi-structured interviews, with a selection of students, alumni, and employers, which is analyzed using thematic analysis. The result shows that it will be difficult to influence one's employability without self-awareness, which requires an ability to reflect on one's choices, experiences, characteristics, and competences. It also shows that the individual's experiences and expectations affect the attitude towards the labor market, which means that they may miss out on job opportunities.

Under vår tid på lärarutbildningen finner vi en problematik med att sex- och samlevnadsämnet berörs ytterst lite och att vi i liten grad fått undervisning kring kulturella perspektiv på ämnet. Forskning som använts i det självständiga arbetet på grundnivå visade på en brist av kunskaper bland lärare kring ämnet sex och samlevnad, men även att ämnet är tabubelagt i ett flertal länder. Syftet med denna undersökning är att analysera hur lärarstudenter och nyexaminerade lärare tänker kring sin profession som mellanstadielärare i sex- och samlevnad, med bland annat ett fokus på ett mångkulturellt perspektiv.Det teoretiska perspektiv som använts är en tematisk analys. I åtta kvalitativa intervjuer med hälften lärarstudenter och hälften nyexaminerade lärare har vi använt oss av metoder som semistrukturerade intervjuguider, samt vinjettfrågor. Resultatet har framställts utifrån det teoretiska perspektivet i olika teman och huvudresultatet är att deltagarna anser sig ha föga kunskaper om både sex och samlevnad och om olika kulturers syn på ämnet

Syftet med följande arbete har varit att undersöka hur lärarstarten för fyra avgångsstudenter vid Lärarutbildningen 2005 har sett ut och vad som har påverkat den. I djupintervjuer redogör de för sitt första år. Berättelserna ställs mot utsagor från andra nyutbildade och erfarna lärare; allt för att se vad som är unikt och vad som är allmängiltigt. Resultatet pekar på att faktorerna för en lärarstart är så många att ett allmänt stödprogram för nyanställda lärare måste hanteras med stor varsamhet. Det är osäkert om nyblivna lärares upplevelser ens är unika för just dem. Många av yrkets ljusa och mörka sidor tycks snarare vara yrkesspecifika, även beskrivna av erfarna lärare. Avgörande för lärarstarten är att hitta en balans mellan yrkets möjligheter och begränsningar. Men yrkes- och livserfarenhet spelar också in. / The purpose of the following paper has been to investigate how the teaching start for four graduate students at Lärarutbildningen 2005 has been and what has affected it. In interviews they tell about their first year. The tellings are compared to those of other graduates and of experienced teachers, all for the purpose of spotting what is unique and what is generally applicable. The result indicates that the factors for a teaching start are so many that general support programs for newly employed teachers must be handled with exceptional care. It is uncertain that the experiences of unpracticed teachers are unique for this group. Many of the professions darker and brighter sides seem to be general to all teachers - also described by those who are well experienced. Crucial to a teaching start is finding a balance between the possibilities and the setbacks of the teaching profession. However general professional and life experience also has an impact.

Bakgrund: Stress är vanligt förekommande i sjuksköterskeyrket. I övergången från student till sjuksköterska finns en förhöjd risk för att utveckla stress. Stress uppkommer av flera olika anledningar och det finns olika tillvägagångssätt för att hantera den uppkomna stressen och därmed försöka förekomma eventuella negativa konsekvenser.Syfte: Syftet var att kartlägga och analysera vetenskapliga litteratur om nyexaminerade sjuksköterskors upplevelse av stress den första tiden som professionell sjuksköterska.Metod: En litteraturstudie med åtta kvantitativa, en kvalitativ och en kombinerad kvantitativ och kvalitativ ansats från olika delar av världen. Litteraturstudien inkluderade studier som behandlade nyexaminerade sjuksköterskor som inte har jobbat mer än 2 år, yrkesrelaterad stress, strategier för att hantera stressen och konsekvenser av upplevd stress efter kritisk granskning. Databaser som användes för litteratursökningen var Cinahl, PubMed och PsycINFO.Resultat: Nyexaminerade sjuksköterskor känner moderata till höga nivåer av stress på arbetsplatsen. Stressen beror på olika faktorer. De mest förekommande stressfaktorerna är arbetsbörda, anpassning, kompetens, handskas med döden, typ av arbetsplats samt situationer med patientkontakt. Nyexaminerade sjuksköterskor använde sig av olika strategier för att hantera stressen. De som använde effektiva hanteringsstrategier kände sig mindre stressade. Ångest, depression, dåligt självförtroende, avsikt att byta yrke, sluta och byta jobb oftare är de mest upplevda konsekvenser av upplevd stress. Slutsats: Studiens resultat visar att nyexaminerade sjuksköterskor känner moderata till höga nivåer av stress under de första två åren av deras yrkeskarriär. Stressen de upplever får konsekvenser på så väl individ- som organisationsnivå. Stressen genererar negativa känslor och påverkar sjuksköterskornas vilja att stanna på arbetet. / Background: Stress is common among nurses and in the transition from student to professional nurse there is an increased risk for developing feelings of stress. Stress occurs for various reasons and there are different strategies to handle the stress to anticipate possible negative consequences.Aim: The aim with the study was to examine and analyse scientific literature about newly graduated nurses’ experiences about stress during their first years as a professional nurse.Methods: A literature study of eight quantitative, one qualitative and one combined qualitative and quantitative study from different parts of the world. Studies that dealt newly graduated nurses who have not worked more than two years as professional nurses and also dealt work related stress, coping strategies and consequences of perceived stressors were included after critical review. The databases Cinahl, PubMed and PsycINFO were used for the literature research.Results: Newly graduated nurses feel moderate to high levels of stress at work. Stresses occurs due to various factors. The most common stress factors are workload, alignment, skills, dealing with death, type of workplace and dealing with the patients. Newly graduated nurses used different coping strategies. Those who used effective coping strategies felt less stressed and also those who got help in the form of nursing group, elaborate procedures and job standardization of department or employer also experienced less stress. Anxiety, depression, poor self-esteem, intention to change profession, intention to quit and change of workplace more frequently are the most perceived impact of these stressors.Conclusion: This study show that graduated nurses feel moderate to high levels of stress during the first two years of their professional career. The stresses they experiencing has consequences in both individual and organizational level. The stress generates negative feelings and have an influence at the nurses will to stay at work.