Huvudtemat för den här uppsatsen är skiljeavtalets objektiva omfattning. Framställningen behandlar specifikt vilka frågor som faller inom ett skiljeavtal vid sammanhängande avtal, dvs. när samma parter har slutit två eller flera avtal. Studiet för analysen är i vilken mån en skiljeklausul i ett avtal kan ”smitta av sig” på andra avtal mellan parterna. Som uppsatsen kommer visar kan skiljebundenhet, när parterna är oense, inträda i fyra olika situationer vid sammanhängande avtal. Skiljebundenhet inträder när: a)  De omtvistade grunderna täcks av ett och samma rättsförhållande, b) De omtvistade grunderna utgör endast efterföljande rättsfakta som modifierar det ursprungliga rättsförhållandet utan att rättsförhållandets identitet förändras, c) De omtvistade grunderna omfattas inte av ett och samma (inklusive modifierade) rättsförhållande men det föreligger ett sådant samband mellan det nya och det ursprungliga rättsförhållandet att skiljeklausulen ändå äger tillämplighet i tvisten samt d) De omtvistade grunderna medför att ett nytt skiljeavtal har ingåtts som uppfyller kraven på ett giltigt skiljeavtal och som kan styrkas med tillräcklig bevisning.

No description available.

Vaga begrepp i skattelagstiftningen ger upphov till svåra bedömningar, vilket ur förutsebarhets-, legitimitets- och rättssäkerhetssynpunkt är problematiskt. Ett exempel på ett vagt begrepp är ”affärsmässighet” som trots sin vaghet förekommer, direkt eller indirekt, på ett flertal ställen i lagstiftningen. I exempelvis de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna, 24 kap. 19 § första stycket IL, stadgas det att ränteavdrag endast medges om förvärvet är ”väsentligen affärsmässigt motiverat”. Mitt syfte med denna magisteruppsats har varit att undersöka om rekvisitet affärsmässighet fastställs på helt objektiva grunder eller om det också är subjektivt, d.v.s. tar hänsyn till avsikten eller syftet bakom ett förfarande. Den spridda föreställningen inom skatterätten är att den skattskyldiges avsikt generellt fastställs på objektiva grunder. Jag har också undersökt vilka objektiva faktorer som tyder på affärsmässighet. I min undersökning har jag studerat reglerna om förbjudna lån, de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna och skatteflyktslagen. Syftet med dessa regler har varit att motverka skatteflykt. Min undersökning har visat att både objektiva faktorer och subjektiva avsikter har betydelse vid bedömningen av rekvisitet affärsmässighet gällande förbjudna lån och de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna. I skatteflyktslagen kan det s.k. avsiktsrekvisitet beskrivas som ett objektivt rekvisit.

<p>Syftet med denna uppsats var att objektivitetsgranska och undersöka vilka bilder av de fem stora livsåskådningarnas vardagsliv som förekommer i gymnasiala religionsläroböcker som är publicerade på 2000-talet. Objektivitetsgranskningen avsåg att kartlägga fyra läroböckers innehåll av vardagsbilder med tillhörande bildtexter samt dess estetiska utformning och dess innehållsliga värde i form av objektivitet, saklighet och nutidsanknytning.</p><p>Granskningen visade att läroböckerna innehöll en ansenlig mängd av schabloniserande bilder som föreställde livsåskådningarnas vardagsliv. Dessa schablonbilder tenderade att peka ut särskiljande drag i troende människors liv som representanter för det vanliga och vardagliga livet. Schablonbilderna ger signaler om att troende människor inom de berörda livsåskådningarna lever i en vardagskontext som är ceremoniellt styrd, främmande och exotisk. Granskningen visade också att det fanns, men i en mer blygsam utsträckning - bilder som hade en motsatt betydelse, det vill säga objektiva bilder som är aktuellt uppdaterade och sakligt beskrivande av och om troende människors vardagsliv.</p>

Syftet med denna uppsats var att objektivitetsgranska och undersöka vilka bilder av de fem stora livsåskådningarnas vardagsliv som förekommer i gymnasiala religionsläroböcker som är publicerade på 2000-talet. Objektivitetsgranskningen avsåg att kartlägga fyra läroböckers innehåll av vardagsbilder med tillhörande bildtexter samt dess estetiska utformning och dess innehållsliga värde i form av objektivitet, saklighet och nutidsanknytning. Granskningen visade att läroböckerna innehöll en ansenlig mängd av schabloniserande bilder som föreställde livsåskådningarnas vardagsliv. Dessa schablonbilder tenderade att peka ut särskiljande drag i troende människors liv som representanter för det vanliga och vardagliga livet. Schablonbilderna ger signaler om att troende människor inom de berörda livsåskådningarna lever i en vardagskontext som är ceremoniellt styrd, främmande och exotisk. Granskningen visade också att det fanns, men i en mer blygsam utsträckning - bilder som hade en motsatt betydelse, det vill säga objektiva bilder som är aktuellt uppdaterade och sakligt beskrivande av och om troende människors vardagsliv.

Ageing has been associated to ill health due to sedentary behaviour. Limited knowledge exists about age and sedentary behaviour in the working population. Additionally, studies with objectively measured sitting time at work are needed. The current study aimed to investigate the association between age and sitting patterns (volume- and temporal patterns) at work in different office types. Method: Cross-sectional associations were investigated with measurements of sitting with accelerometers (ActiGraph GT3X+) on office-workers (n=101). Written diaries and questionnaires were used to collect information about working time, age and background factors. Main results: Weak associations were found between age and sitting patterns at work. Associations were found between age and short periods of sitting (β= -0.29, SE= 0.01, p&lt;0.05). Office-type (cell-based office and open-plan office) did not modify the associations. No other associations were found after a change to activity-based offices. Conclusion: Overall, age was not associated to sitting patterns at work, except for short periods of sitting, indicating less variation in sitting time at work with higher age. Also, results indicate that office type do not influence the associations investigated in this study. Further research with larger sample sizes is needed to confirm these findings. / Äldre personer är en riskgrupp för stillasittande beteende vilket är relaterat till olika hälsorisker. Det finns begränsad kunskap om ålder och stillasittande i den arbetande populationen. Ökad kunskap om hur hälsa kan främjas i arbetslivet för att behålla äldre i arbete längre är därmed viktigt. Vidare finns det också ett behov av studier med objektiva mätningar av sittande. Syftet med den här studien var att undersöka associationen mellan ålder och sittandemönster (volym- och tidsbestämda mönster) på arbetet i olika kontorsmiljöer. Metod: Tvärsnittsassociationer undersöktes genom att mäta sittande med accelerometrar (ActiGraph GT3X+) på kontorsarbetare (n=101). Skriftliga dagböcker och enkäter användes också för att samla in data om arbetstid, ålder och bakgrundsinformation om deltagarna. Huvudresultat: Det fanns svaga associationer mellan ålder och sittandemönster på arbetet. Det framkom associationer mellan ålder och tid i korta perioder av sittande (β=-0.29, SE=0.01, p&lt;0.05). Kontorstyp (cellkontor och kontorslandskap) modifierade inte associationerna mellan ålder och sittande. Inga andra associationer kom fram efter att deltagarna bytt till aktivitetsbaserade kontor. Slutsats: I det stora hela var ålder inte associerat med sittandemönster på arbetet, förutom tid i korta perioder. Associationen mellan ålder och sittande i korta perioder indikerade på att variationen i sittande minskar med ökad ålder. Resultaten indikerade också på att kontorstyp inte har någon betydelse för de associationer undersökta i denna studie. Vidare forskning med fler deltagare behövs för att bekräfta dessa resultat. / ABkontor

No description available.

Uppsatsen är en retoriskt studie av T.S. Eliots begrepp objektiva korrelat; ett litterärt begrepp som, enligt Eliot, var det konstfulla sättet att framställa känslor på. Känslan skulle framställas i dikt genom att en objektiv framställning, Detta innebar att känslan skulle ha en konkret motsvarighet i dikten, exempelvis skulle den inkapslas i ett objektiv, en situation eller händelsekedja. Detta skulle i sin tur omedelbart väcka känslan hos läsaren. Uppsatsens syfte är att undersöka och visa att det objektiva korrelatet förutsätter en retorisk kommunikationsmodell. Detta görs mot bakgrunden till att det fanns en modernistisk uppfattning om retoriken som skadligt, något som litteraturen skulle befrias ifrån. För att uppfylla syftet undersöks text-, författare-, och läsarfunktionen, vilka kan förstås som viktiga delar i en kommunikationsmodell.   Studien visar att begreppet delar flera likheter med och förstås utifrån flera retoriska teorier, exempelvis Chaïm Perelmans auditoriebegrepp, Mats Rosengrens definition av doxa och Wayne C. Booths begrepp telling och showing. Det objektiva korrelatet kan förstås som en poetisk argumentation som ämnar påverka läsarna, men vars funktion också är avhängig publiken då författaren måste förhålla sig till de kollektiva referenspunkter som publiken håller gemensamt. Studien visar att de kommunikationsparameterar som undersöks är av retorisk karaktär och såldes förutsätter begreppet en retorisk kommunikationsmodell.

Sammanfattning Begagnade varor har under flera år kunnat säljas med förbehållet “befintligt skick”. Förbehållet utgör en felbestämmelse som möjliggör för näringsidkaren att genom en generellfriskrivning undgå ansvar för fel som varan kan förväntas besitta. Den 1 maj 2022 trädde dennuvarande konsumentköplagen (2022:260) ikraft, i vilken förbehållet “befintligt skick” ej längre kan tillämpas vid försäljning av begagnade varor. Den nuvarande konsumentköplagen grundar sig i Varudirektiv 2019/771, vilket leder till en mer enhetlig reglering inom EU. Varudirektivet har skapats för att förstärka konsumentens skydd gentemot den, i mångaavseenden, överlägsne näringsidkaren. I samband med införlivandet av den nuvarande konsumentköplagen och slopandet av förbehållet “befintligt skick”, har även andra felregleringar fått en omfattande revidering. Dessutom har försäljningen av levande djur fått en egen särreglering vad gäller fel. Ändringarna i den nuvarande konsumentköplagen har diskuterats i stor utsträckning. Flera av de som medverkade till utformningen av lagen har varit av olika uppfattningar. Slopandet av förbehållet har enligt vår mening lett till ett förstärkt konsumentskydd, eftersom den nuvarande konsumentköplagen ställer högre krav på varan för att den ej ska anses vara behäftad med fel. Det grundar sig i de subjektiva och objektiva kraven som implementerats från Varudirektivet in i svensk lagstiftning. Uppsatsen berör även områden som har ett starkt samband med förbehållet “befintligt skick”. Bland annat har den omvända bevisbördan diskuterats, eftersom den har väckt flera näringsidkares och andra aktörers uppmärksamhet efter att perioden för den omvända bevisbördan har fyrdubblats i den nuvarande konsumentköplagen. Sammantaget medför den nuvarande konsumentköplagen förändringar som avsevärt påverkar konsumentens köp och näringsidkarens näringsverksamhet. Förändringarna har främjat ett starkt konsumentskydd, men enligt vår mening kan balansen mellan konsumentens och näringsidkarens intressen i vissa avseenden ifrågasättas.

Syfte  Denna studie syftar till att undersöka hur media påverkar 15-åringars hälsa och välbefinnande. Genom att söka kunskap om de mediala påverkansprocesserna, syftar denna specifika fallstudie till att skapa en bättre förståelse genom följande tre forskningsfrågor:  Frågeställningar 1.     Vilken är den främsta källan där ungdomarna hämtar och erhåller hälsorelaterad information?  2.     Hur påverkar den tillgängliga informationen om hälsa på sociala medier ungdomarnas kroppsuppfattning? 3.     Vilka andra faktorer påverkar ungdomarna till att vara hälsosamma? Metod Studien utgår främst från den kvalitativa forskningsansatsen där semistrukturerade intervjuer har legat till grund för datainsamlingen. En kvantitativ enkät har använts för att samla data om respondenternas konsumtion av sociala medier. Respondenterna har valts utifrån ett bekvämlighetsurval och de medverkande är åtta tjejer och åtta killar som går i årskurs nio inom norra Stockholmsområdet. Analys av empiri har inledningsvis förberetts genom kodningsanalys för att senare belysas med hjälp av meningstolkning. Som teoretiskt ramverk för analys har författarna tagit utgångspunkt i socialkonstruktivistiska teorin, genusteorin, samt teorin om social jämförelse.     Resultat Ungdomarna hämtar hälsobaserad information från fyra olika källor: sociala medier/internet, skolan, hemmet samt i samband med fritidsaktiviteter. Den mediala påverkan är påtaglig och ungdomarna jämför sig med som de som är relevanta för dem, utifrån den individualistiska livsstilen. Tjejerna tenderar att jämföra sig mer än killarna på sociala medier. Killarna ägnar mindre tid än tjejerna på sociala medier. Studien har identifierat tre kategorier kring vad som motiverar ungdomarna till att vara hälsosamma: välmående, motivation och slutligen investeringsvärde. / Aim This study aims to investigate how media influences 15-year old’s health, and well-being. By seeking knowledge into the media influencing processes, this specific case study aims to create a better understanding through the following three research questions: Research questions 1.     What is the primary source of information for these young people to obtain and receive health-related information? 2.     How does the available information on health on social media affect these young people's body image? 3.     What other factors influence these young people to be healthy? Method The study is based on the qualitative research approach where semi-structured interviews have formed the basis for the data collection. A quantitative survey has been used to collect data on respondents’ social media consumption. The respondents have been selected based on a convenience sample, and the participants are ninth-grade students, eight girls, and eight boys, within the northern Stockholm area. Analysis of empirical data has initially been prepared by coding analysis to be elucidated later with the help of interpretation of meaning. The authors have utilized the social constructivism theory, the gender theory, and the social comparison theory as the theoretical framework for analysis. Result The adolescents retrieve health-based information from four different sources: social media/internet, school, home, and in connection with leisure activities. The media influence is palpable, and the youth’s compare themselves with those they find relevant, based on the individualistic lifestyle. Girls tend to compare themselves more than boys on social media. The boys spend less time than the girls on social media. Further, this study has identified three categories of what motivates these adolescents to be healthy: well-being, motivation, and finally, investment value.