Syfte: Belysa barns upplevelse av delaktighet vid beslutsfattande om sin omvårdnad. Metod: En litteraturstudie med åtta kvalitativa studier genomfördes med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Barn visade tillit till föräldrar och sjukvårdspersonal och uppskattade deras närvaro och lyhördhet. Möjlighet till medbestämmande upplevdes som positivt då det minskade oro och gav tillförsikt. Vissa barn kände ett ansvar att vara delaktiga, trots att de egentligen inte ville. Barn distanserade sig från beslutsfattande genom att frivilligt lämna ifrån sig beslut och uttrycka en önskan om att ha mindre att säga till om. Ledsenhet, ilska, besvikelse, chock och ensamhet upplevdes av barnen när föräldrar och sjukvårdspersonal influerat dem att fatta ett visst beslut, involverat dem endast på ett symboliskt vis eller förhindrat deras försök till delaktighet. Slutsats: Föräldrar och sjukvårdspersonal har stort inflytande över barnets upplevelse av delaktighet vid beslutsfattande. I studien påvisades barns olika upplevelser av delaktighet och det är viktigt att sjuksköterskan tar reda på barnets egen upplevelse för att sedan göra barnet delaktigt i enlighet med barnets egna preferenser. Genom att förmedla kunskap på en nivå som är rätt för barnet kan delaktighet vid beslutsfattande uppnås.

Endometrios påverkade alla aspekter av kvinnornas liv. Att få en diagnos var inte enbart positivt och kvinnorna saknade stöd och kunskap om sin sjukdom. Sjukvården behöver mer kunskap om endometrios och dess sjukdomsbild för att förhindra att kvinnornas symtom blir trivialiserade som normala. Bristande kunskap om sjukdomen är en bidragande faktor till den fördröjda diagnos och det dåliga bemötande kvinnorna upplever. Dessa faktorer i samband med de symtom som kvinnorna genomlider leder till en försämrad livskvalité.

Bakgrund: När en person drabbas av en obotlig sjukdom sätts palliativ vård in som en åtgärd för att lindra lidande och upprätthålla livskvalitet. Den palliativa vårdens sena fas benämns som vård i livets slutskede. Vid vård i livets slutskede är en god kommunikation viktigt för att minska lidandet för den döende patienten. Kommunikationen kan vara både verbal i form av samtal samt icke verbal vilket innefattar exempelvis beröring och att lyssna. Kommunikationen kan vara svår och påfrestande för vårdpersonalen och det krävs erfarenhet för att kunna kommunicera med patienter som befinner sig i livet slutskede Syfte: Studiens syfte var att beskriva vårdpersonalens upplevelser av att kommunicera med patienter som befinner sig i livets slutskede på en vårdinstitution.Metod: Studien gjordes som en litteraturstudie med en kvalitativ ansats. Studien utgick från åtta vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: I resultatet framkom det att vårdpersonalen upplevde att samtalet med patienterna var viktig då detta hjälpte patienterna att må bättre. Vårdpersonalen upplevde att det var viktigt att visa tillgänglighet men ändå låta patienterna själva bestämma när de vill prata. Kommunikationen med patienterna kunde ofta vara väldigt påfrestande för vårdpersonalen då de kunde uppleva ångest och trötthet i de svåra samtalen med patienterna. Trots svårigheten i kommunikationen upplevde vårdpersonalen att samtalen var berikande då de kände att arbetet var meningsfullt. Vårdpersonalen upplevde också hinder för samtalet, så som tidsbrist och brist på avskildhet, dock upplevde de att samtalet kunde förenklas genom att visa öppenhet. Något annat som upplevdes viktigt var att vara närvarande genom den icke-verbala kommunikationen, så som beröring och att finnas där och lyssna. Slutsats: Kommunikationen sågs som en viktig del i vårdandet och därför är det viktigt att uppmärksamma de svårigheter som uppstod när vårdpersonalen kommunicerade med patienter i livets slutskede. I framtida studier skulle det vara av intresse att undersöka om kommunikationen påverkas beroende på vilken miljö vården bedrivs.

Bakgrund: Sexuell hälsa är ett tillstånd av emotionellt, fysiskt, socialt och mentalt välbefinnande relaterat till sexualitet. Varje sjuksköterska har ett ansvar att adressera den sexuella hälsan hos patienter, oberoende av patientens ålder och kultur. Sexuell hälsa är ett utmanande område inom omvårdnad och bör bli adresserat på ett sätt som respekterar patientens integritet samtidigt som behoven undersöks. I omvårdnaden som sjuksköterskan utför ingår samtal som är en del av den mänskliga kommunikationen och innefattar kontinuerlig påverkan med gemensamma handlingar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att samtala med patienten om sexuell hälsa. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar. En innehållsanalys av artiklarnas resultat gjordes med inspiration från Graneheim och Lundman. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier; Otillåtande arbetsmiljö, Undvikande av sexuell hälsa, Otrygghet i ämnet och Medvetenhet om patientens sexuella hälsa. Slutsats: Från studien framkom det en tydlig problematik i sjuksköterskans samtal om patientens sexuella hälsa. Det framkom flera faktorer som utgjorde om samtalet utfördes eller inte. Det kunde grundas i en okunskap och att det inte upplevdes vara deras ansvar, dock belystes en medvetenhet hos vissa sjuksköterskor om att det var deras ansvar att samtala om den sexuella hälsan.

Denna studie undersöker om det kan påvisas en koppling mellan menstruationscykeln och hedonistiskt köpbeteende, samt få reda på vilka känslor dessa köp är kopplade till. Metodernasom använts är av kvantitativ och kvalitativ natur. Deltagarna består av fem kvinnor i åldern 25-35 år och är boende inom det geografiska området Norrbotten. Ingen av deltagarna har barn och använde heller inte något hormonellt preventivmedel under studiens tidsspann. Den kvantitativa metoden innebar en insamling av alla inköp utförda under två sammanhängande menstruationscykler per deltagare. Materialet över inköpen samlades in genom att deltagarna redovisade sina registrerade kortköp via sin internetbank, synkroniserat med menstruationscyklerna. Därefter fick deltagarna redovisa vilka köp de själva upplevde som hedonistiska. Den kvalitativa undersökningen bestod av ett webbaserat frågeformulär som behandlade deltagarnas känslotillstånd kring hedonistiska köp. Resultatet av studien visade att deltagarna utförde flest hedonistiska inköp under deras luteala period i menstruationscykel och kategorin av produkter som deltagarna fann mest hedonistiskt var matrelaterade. Deras känslor före, under och efter ett hedonistiskt köp var i merpart positivt betingade känslor.

Introduktion: Vårdkvaliteten och samspelet mellan sjuksköterskor och patienter påverkas av hur kommunikationen mellan parterna fungerar. I vården utspelar sig kommunikation på olika sätt bland annat genom samtal mellan sjuksköterskor och patienter, vid överrapportering av patienter eller via kroppsspråk och kroppskontakt. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av kommunikation och möten med sjuksköterskor vid vård på sjukhus. Metod: Litteraturstudien utfördes enligt Polit och Becks (2017) niostegsmodell. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed. Efter kvalitetsgranskning av valda artiklar återstod det 11 artiklar. Fyra av kvantitativ metod, sex av kvalitativ metod och en av mixad metod. Resultat: I resultatet framkom två huvudteman med två tillhörande underteman. Det första temat var Återkoppling och delaktighet med tillhörande underteman: Sjuksköterskors förmåga till lyhördhet och informationsöverföring och Förutsättningar och brister för patienters delaktighet. Det andra temat var Sjuksköterskors ansvar och professionalitet i möten med patienter med underteman: Sjuksköterskors attityder till att kommunicera med patienter och språkbarriärers inverkan på kommunikation. Slutsats: Patienters upplevelser pendlade från känsla av trygghet till rädsla beroende på sjuksköterskors attityder och förhållningssätt. Patienter upplevde negativa känslor såsom otrygghet när de inte fick möjlighet till delaktighet. När sjuksköterskor bjöd in patienter och deras anhöriga främjades delaktigheten och patienterna kände sig mer trygga och respekterade.

No description available.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor som ofta kräver farmakologiska behandlingar i kombination med operation för optimal återställning. En resektion av antingen en bit av bröstet eller borttagning av hela bröstet, så kallad mastektomi är vanligt. En mastektomi leder många gånger utöver det fysiska lidandet till ett psykiskt lidande på grund av en drastisk förändring av den kvinnliga kroppen. En förändring som påverkar kvinnans subjektiva upplevelse av sig själv och omvärlden. Syftet med studien är att beskriva kvinnors kroppsuppfattning efter mastektomi orsakad av bröstcancer. Metoden för studien är en litteraturstudie som består av en analys av sex kvalitativa och två kvantitativa artiklar. Studiens resultat presenteras med två teman: Det förlorade bröstet samt att gå vidare och fem subteman: Den förändrade spegelbilden, identitetslöshet, förlorad kvinnlighet - en halv kvinna, behov av stöd samt acceptans- försoning. Resultatet visar att det finns kvinnor som har lättare att acceptera att ha blivit mastektomerade än andra även om majoriteten av kvinnorna upplevde kroppskomplex till följd av mastektomin. De kände sig fula och okvinnliga. De kände inte igen sin kropp vilket i många fall resulterade i en identitetskris där de kände att de förlorat en del av sig själva och behövde därför lära sig leva på nytt. Studiens resultat är av betydelse för sjuksköterskan för att kunna få ökad kunskap om mastektomins psykiska påverkan på kvinnor för att därmed kunna möta det ökade behovet av stöd som kan uppstå efter mastektomin.

Bakgrund: Ögonsjuksköterskan möter i arbetet personer med diabetes som ska utföra körkortsintyg, hur dessa kontroller ska utföras är reglerat av Transportstyrelsen. Forskning om hur personer med diabetes upplever dessa besök är begränsad.    Syfte: Att belysa patienter med diabetes upplevelse av det besök som sker hos ögonsjuksköterskan inför ett körkortsintyg.   Metod: En kvalitativ metod användes med strategiskt urval. Nio personer med diabetes tackade ja till deltagande. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer, för analys av data användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Deltagarna upplevde inte besöket som något oroande, det upplevdes positivt att få utföra undersökningarna och gav trygghet. I intervjuerna framkom även en negativ inställning till körkortsintygen men deltagarna accepterade att utföra dem. Att inte alla människor är föreskrivna att utföra dessa undersökningar sågs som orättvist. Körkortet betydde mycket för deltagarna och att genomföra undersökningarna kunde ge en känsla av press. Analysen av resultatet gav fyra kategorier, ”upplever inte oro”, ”upplevelse av viss motvilja”, ”inte lika för alla” och ”autonomi”.  Konklusion: Deltagarna upplevde inte oro för besöken men en press att klara av undersökningarna fanns. Att ögonsjuksköterskan gav tydlig information om undersökningarna underlättade. För ögonsjuksköterskan innebär resultatet att reflektera över hur information ges till patienten och att tillräckligt med tid finns för utförandet av undersökningarna.

Kvinnor som väntar sitt första barn är medvetna om att de står inför en utmaning och förväntar sig genomgå stark smärta men innan förlossningen faktiskt startat är det omöjligt att föreställa sig hur det kommer bli. Födande kvinnor uppmanas kontakta barnmorska på förlossningsavdelning innan sin ankomst till förlossning vilket de allra flesta gör. Kontakten sker över telefon vilket försvårar barnmorskans bedömning av kvinnans situation och barnmorskan har samtidigt som uppgift att fördela tillgängliga förlossningsplatser till kvinnor i aktiv förlossningsfas. Det saknas studier som lagt fokus på hur kvinnor upplever denna kontakt. Studiens syfte är att beskriva förstföderskors upplevelser kring telefonkontakten med barnmorskan inför förestående förlossning. Metoden som använts är kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats och totalt intervjuades nio svensktalande kvinnor. Resultatet presenteras i fem kategorier, dessa är: Ett behov av att förankra förlossningsförloppet, Svårigheter i att vara novis, Förväntan kontra verklighet, Barnmorskans omtanke spelar stor roll och En inre konflikt uppstår. I resultatet framkom ett tema vilket var: Omfattningen av bekräftelse påverkar upplevelsen av att vara betydelsefull. Kvinnorna i studien ser upp till barnmorskan och upplevde det skönt att få omhändertas och guidas av henne. Kvinnans respekt för barnmorskan gjorde det dock svårt för kvinnorna att förmedla sin innersta önskan om att komma in till förlossningen innan barnmorskan uttalat samtycke till det. Kunskap om hur förstföderskor kan uppleva situationen är viktig för att kunna ge ett fulländat omhändertagande.