I riksdagsvalet 2006 fick Sverige en ny regering med borgerligt styre. Förslag som utlovades i valrörelsen, särskilt från folkpartiet, som rör grundskolans senare år var bland annat att man vill införa betyg tidigare, använda sig av ett ordningsomdöme och att den ogiltiga frånvaron ska synas i betyget. Syftet med denna uppsats är att undersöka vad lärare och elever tycker om dessa förslag. Metoden som jag använt mig av har varit en enkätundersökning som genomförts i tre sjätteklasser och tre sjundeklasser samt att intervjua fyra lärare som tjänstgjort olika länge på grundskolans senare år. Resultatet visar att antalet elever är jämnt fördelade om de vill ha betyg tidigare eller inte medan två av tre elever vill att ett ordningsomdöme ska införas och att skolk ska synas i betyget. Någon större skillnad mellan årskurserna och mellan pojkar och flickor kunde ej uppmätas. Resultatet hos lärarna är att de flesta är positiva till att ha betyg tidigare än i årskurs åtta, tycker att förslaget med ett ordningsomdöme är en bra idé medan de är tveksamma till att frånvaro ska stå med i betyget oavsett om den är giltig eller inte. / In the referendum of parliament 2006 Sweden got a new government when the alliance with moderaterna, folkpartiet, kristdemokraterna and centerpartiet won. Suggestions that was promised in the election campaign, especially from folkpartiet, that concerns the elementary school later years, was among others to give grades earlier, make use of a grade in order and that invalid absence shall be noticed in the grades. The purpose with this paper is to examine what teachers and pupils thinks of these suggestions. The method I have used is an opinion poll that’s been carried through in three classes of the sixth degree and three classes of the seventh degree. I also interviewed four teachers who been working varying times in the elementary schools later year. The result shows that the number of pupils are equal divided among them who wants grades earlier or those who don’t. Two of three pupils wants to have a grade in order and the invalid absence shall be noticed in the grade. Any kind of difference between the grades and between boys and girls couldn’t be measured. The result among the teachers shows that most of them are positive to earlier grades compared to today. The most of them think also that the suggestion to have grades in order is a good idea but they are uncertain if absence shall be noted in the grades no matter how it is invalid or not.

Syftet med studien är att beskriva hur involverad skolpersonal och samverkande socialsekreterare arbetar för att kartlägga och motverka elevers ogiltiga frånvaro. Genom att undersöka personalens upplevelse av orsaker till ogiltig frånvaro, hur de upplever att de arbetar med ogiltig frånvaro och hur de tillsammans arbetar för att motverka ogiltig frånvaro. Den aktuella publicerade forskning som använts är både internationell och nationell. Styrdokument, lagtext, allmänna råd samt forskning av Skolverket och Socialstyrelsen har även beaktats. Det teorietiska perspektiv som ligger till grund för analys är inklusion och exklusion. Utifrån kvalitativa halvstrukturerade livsvärldsintervjuer med fem informanter som tillfrågats med utgångspunkt av dessas yrkesroll i skolan. De professioner som tillfrågats är rektor, kurator, socialpedagog, lärare samt samverkande socialsekreterare. Intervjuer med informanterna har spelats in med diktafon, transkriberats för att sedan analyseras. Analysen gjordes utifrån teman: orsaker, arbete med och arbete tillsammans med ogiltig frånvaro. Tolkningen av materialet har skett utifrån samstämmighet och olikheter i svaren. I studiens diskussion tas det upp att den främsta orsaken till ogiltig frånvaro är hemsituationen. I de fall eleven har en svår hemsituation visar forskningen att skolan kan vara en skyddsfaktor för att förhindra elevens exklusion. Där den ogiltiga frånvaron ändå är skolrelaterade beror det främst på andra elevers inflytande, grupptryck. Alla informanter upplever att de i sitt arbete har en medvetenhet om var eleverna med stor ogiltig frånvaro befinner sig utifrån skolans arbetsmodell. Studiens resultat är att de orsaker som ligger bakom ogiltig frånvaro huvudsakligen är relaterade till hemsituationen. Involverad personal upplever en förbättring utifrån arbetsrutinen i skoltrappan. Att arbeta tillsammans är en framgångsfaktor för att minska ogiltig frånvaro. / The aim of the study is to describe how school staff and social workers identify and prevent truancy in the Swedish compulsory school. The study explores the school workers professional experiances of the underlying causes of truancy and what measures are taken in collaboration with social authorities to prevent pupils´ absence from school. The study is based on current international and national research and takes into account policy documents, legal texts and general advice issued by the Swedish National Agency for Education and the National board of Health and Welfare. The theoretical perspective used in of the analyses are the terms inclusion and exclusion. Qualitative semi-structured lifeworld interviews with five professional categories (a school head master, a councelor, a  teacher and two social workers) working in school were performed. The interviews focused on causes of truancy and collaborative work involving both school professionals and social workers. The interviews were recorded and subsequently transcribed and analysed. The analysis was performed thematically, causes of truancy and collaborative work to prevent truancy. The interpretation of the data was based on consensus and differences in the responses. As can be seen from the discussion, the primary cause of truancy is related to the pupil´s home situation. Research shows that school can be a protective factor to prevent exclusion. In cases where truancy is related to the school situation it is principally a result of group pressure from other pupils. All respondents in the interviews stated that they have an awareness of where pupils with extensive absenteeism are in relation to the school´s work model to prevent truancy. Collaborative work is a success factor to reduce truancy.

The purpose of this study, was to create a joint understanding of the research about problematic absenteeism in Swedish primary school. Through a system theoretic perspective see to the reasons, risks and the social worker's role. 14 articles were selected after a database search to fulfill the aim of the study. We opted for a scooping review as we considered it appropriate as a method for student- essays. We found that a system theory was suitable as we could identify four systems to describe how our found science described causes and risks concerning a problematic school absenteeism. These systems was the individual, the family, the school and the social worker ́s role. From the results we could read how research explains the causes of the problematic absenteeism, as both internal and external. Neuropsychiatric, mental disabilities and a sense of coherence were some of the internal factors stated, while teacher- student relations and relationships with friends were external factors that proved to affect students in to a problematic absence. It also emerged that the problematic absenteeism results in many risks for continued life. Everything from crime and addiction to poor mental health and keeping safe relationships. Social work was also considered to have a strong link with the problematic absenteeism, both in the current school situation, but also to a large extent after leaving school. The problems are complex and concern individuals as well as society, and in view of this, it is important to lift the problem and to continue to develop in the work with problematic absenteeism.

Bakgrund: Allt fler elever är helt eller delvis frånvarande utan giltiga skäl från skolans undervisning trots att det är skolplikt. Det finns många faktorer som påverkar att en elev har frånvaro, dessa kan kategoriseras till psykologiska, sociala/familjerelaterade samt pedagogiska. Elevhälsan bör vara delaktiga i arbetet med att främja närvaro då elever i behov av stöd kan identifieras tidigt. Skolsköterskan innehar kunskap om hälsa, hälsoproblematik samt psykisk ohälsa och kan integrera detta i arbetet och fungera som en länk mellan elev, vårdnadshavare, skola och externa kontakter. Syfte: Undersöka skolsköterskans erfarenhet av att arbeta med elevers ogiltiga sammanhängande frånvaro på högstadiet. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod. Tio skolsköterskor intervjuades via epost och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier: Att skolsköterskan uppmärksammas på elevers frånvaro, att arbeta med elever som har frånvaro, att samverka. Slutsats: Skolsköterskans arbete med frånvarande elever sker i samverkan med andra professioner utefter de rutiner och handlingsplaner som finns. Skolsköterskorna är inte alltid direkt involverade i arbetet med dessa elever däremot är skolsköterskorna ofta den samverkande länken i kontakt med professioner inom och utanför skolan gällande dessa elever. / Background: More and more students are wholly or partially absent without valid reasons from the schools teaching even though there is compulsory attendance. There are many factors that affect a student being absent, these can be categorized into psychological, social/family and educational. Student health should be part in the efforts to promote attendance, where students in need of support can be identified early. The school nurse holds the knowledge of health, health problems and mental illness and know how to integrate this into the work and working as a link between the students, parents, school and external contacts. Aim: The aim of this study was to examine school nurses experience of working with students who have coherent absence Method: A qualitative research method was used for this study. Ten school nurses were interviewed using e-mail surveys which have been analyzed using qualitative content analysis. Results: The study resulted in three main categories: School nurses get notice about students with absence, School nurses work with absent student and to cooperate. Conclusion: School nurses work with absent students is done through cooperation with other professions following the current routines and plans for action. School nurses are not directly involved with these students but school nurses frequently work as the collaborative link when contacting other professionals internal and external due to these students.

Hyreslagens (1970:994) regler kan vid ett första anblick tyckas noggranna och täckande. Ur ett praktiskt perspektiv är så inte fallet, inte minst efter min praktik på Hyres- och arrendenämnden i Linköping. Denna uppsats kommer därför ge en tydligare bild av rättsläget. Rättsfall på det senare 2000-talet kommer i uppsatsen att behandlas. Tvisterna berör bland annat frågan; ”Vad är en skälig acceptfrist?”. Här kan vägledning hämtas från det traditionella avtalet, dess principer och dess regler. Vidare diskuteras vilket tillvägagångssätt som anses korrekt. I nuläget finns möjlighet till skriftligt, muntligt och konkludent handlande vid uppsägning. Muntlig uppsägning eller uppsägning genom konkludent handlande, anses i nuläget inte tillräckligt användbara. Muntlig uppsägning har varit ett alternativt tillvägagångssätt sedan 1907 års nyttjanderättslag och ansågs enligt propositionen 1983/84: 137 s 119 alldeles för inarbetad för att tas bort. Frågan är om denna uppsats kan väcka frågor om möjligheten fortfarande bör stå kvar. Konkludent uppsägning är fortfarande ytterst oklar som metod. I uppsatsen diskuteras dessutom hur man ska tolka tvetydiga uppsägningar. Av vikt att påtala är att villkorsändring och avflyttning har olika rättsverkningar. Mottagandet av uppsägningshandlingen bör därför vara tydlig. Slutligen vill jag, innan framställningen presenteras, rikta ett stort tack till Stieg Synnergren1 för givande samtal. Att sätta sig in och hantera ett komplext område kräver en dialog med någon som har flera år av erfarenhet inom området. 1Jurist inom domstolsväsendet sedan 1958 och hyresråd och ordförande i Hyresnämnden och Arrendenämnden i Linköping mellan 1972-1999.

Syftet med min studie är att genom att studera frånvarostatistik, betygstatistik, nationella prov åk 5 och intervju med elever och skolpersonal försöka hitta ett mönster i orsakerna till skolk samt metoder för att motverka skolk.

Uppsatsen problematiserar elever i grundskolans år 9 och gymnasieelevers individuella handlande, när det gäller att skolka, i relation till den pedagogiska verksamheten. Vilka anledningar att skolka uppger eleverna? Vad anser de om skolans åtgärder mot skolk? Syftet med arbetet är att belysa och öka förståelsen för elevers olika anledningar att skolka och deras åsikter om skolpolitikens dominerande åtgärder mot skolk. Tjugo elever har intervjuats och deras åsikter har kategoriserats och teoretiskt benämnts enligt en metod inspirerad av grundad teori. Resultatet visar att en majoritet av eleverna skolkar på grund av att de flyr obehagliga situationer som uppstår i skolan och att skolan behöver öka sin relationskompetens och organisationskompetens för att eleverna ska skolka i mindre utsträckning, nå bättre resultat och må bättre. Teorin och elevernas reaktioner visar också att det finns en risk att de dominerande skolpolitiska åtgärderna mot skolk i längden förvärrar situationen. Alternativa åtgärdsförslag som grundas i litteraturstudier, tidigare forskning och elevernas åsikter presenteras.

Within Swedish Secondary Schools, truancy has been an increasing concern over the last eleven years. A specific form of truancy is so called in-school truancy where the student is basically within the school corridors but to a lesser degree attends the lessons. Despite the well documented risks concerning for example employment, income and health and the vast literature demonstrating the importance of teacher experience to promote successful student outcomes, little attention has been given to both teacher experience of truancy and in-school truants in a Swedish context. This master thesis explores Swedish secondary teachers’ experience of working with in-school truants. Four secondary teachers working on an Introduction Program in Sweden were interviewed. The interviews were analyzed using Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). Through this analysis six comprehensive themes were constructed: Multifaceted Role- and Responsibility Description, Structure for Security and Consensus, Hope and Credence Embodied, Relationship building Obstacles and Value, Meaningful, Manageable and Rewarding Work and Solidarity as the Solution and Shield. Understanding of the results was deepened through theoretical connections to results that were particularly distinctive. Some of the issues discussed were theories related to work culture, collegial support, self-efficacy, roles, responsibility, relationship building and teacher-student relationships. The results show that the teachers who participated experience their work with this group of students as one with extra demands. Despite extra demands, neither an excess of demands nor unmanageability were experienced. Rather a conviction was evident regarding the possibility to influence these students despite their form of truancy as well as a feeling of purposeful work. This was something which partly distinguished the findings from previous literature found on the subject. The teachers' experiences further suggest that colleagues and work culture constitute important aspects of the work experience. It is also evident that the teachers involved in this study work within a dynamic field where the teacher needs to balance and continuously reflect upon their way of working. Finally, from the teachers’ perspective, in-school truancy was not considered the most problematic or relevant to distinguish from other sorts of truancy. / Inom svenska gymnasieskolor har ogiltig frånvaro blivit ett allt större bekymmer under de senaste elva åren. En specifik form av frånvaro är så kallad in-school truancy (på svenska korridorselever) där eleven i stor utsträckning befinner sig i skolans område men i låg utsträckning går på undervisningen. Trots väl dokumenterade risker avseende bland annat anställning, inkomst och hälsa och den utbredda litteraturen som finns på betydelsen av lärares upplevelse för gynnsamma elev utfall har både lärares upplevelser av frånvaro samt korridorselever fått sparsamt med uppmärksamhet i en svensk kontext. I föreliggande studie undersöktes gymnasielärares upplevelser av att arbeta med korridorselever. Fyra gymnasielärare på ett Introduktionsprogram i Sverige intervjuades. Intervjuerna analyserades med hjälp av Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). Av resultatet konstruerades sex övergripande teman: Mångfacetterad roll- och ansvarsbeskrivning, Struktur för trygghet och samsyn, Hopp och tilltro förkroppsligat, Relationsbyggandets hinder och värde, Det meningsfulla, hanterbara och givande arbetet och Gemenskapen som lösning och sköld. Förståelsen av resultatet fördjupades genom att diskuteras i förhållande till studier, däribland har teorier kopplade till arbetskultur, kollegial stöttning, self-efficacy, roller, ansvar, relationsskapande och lärar-elevrelationer lyfts. Resultatet visar att de lärare som deltagit upplever sitt arbete med elevgruppen som ett arbete med extra krav. Trots ökade krav finns inte upplevelsen av överkrav eller ohanterbarhet. Snarare fanns en övertygelse om möjligheten att påverka dessa elever oavsett frånvaro samt känslan av att ha ett meningsfullt arbete. Detta var något som till viss del skiljer resultatet från tidigare litteratur på ämnet. Lärarnas upplevelser antyder vidare att kollegor och arbetskulturen utgör viktiga aspekter av arbetsupplevelsen. Det framkommer även att lärarna i studien arbetar i ett spänningsladdat fält där läraren behöver balansera och kontinuerligt reflektera kring sitt eget arbetssätt. Slutligen, enligt de intervjuade lärarnas upplevelser, framkommer korridorseleverna inte som mer problematiskt eller meningsfullt att skilja på från andra typer av frånvaro.