Detta är en studie om hur lärare uppfattar och arbetar med problemlösning. För att undersöka detta har en enkät använts som har delats på Facebook och mejlats ut till närliggande skolor. 34 lärare svarade på enkäten. Resultatet visar på att lärare i stort sett är eniga om hur de uppfattar problemlösning men även hur de arbetar med det. Slutsatsen som dras är att lärares uppfattning av problemlösning till största del är densamma som definitionerna i forskningen. Lärare uppger att de arbetar med problemlösning i en varierad grad. Vissa lärare arbetar med att modellera och visa elevlösningar varje dag medan andra aldrig gör det.

Title: From a house for cultural formation to a pleasure palace A study of how the concepts of culture are being (re)produced in local media in relations to the establishment of two culture houses in northern Sweden By analysing the concept of culture, (re)produced in local media content about two culture houses in northern Sweden – Kulturens hus in Luleå and Sara kulturhus in Skellefteå – this study investigates and problematises the ongoing struggle for power in the different discourses on the significance of culture in society. A power struggle which the establishment of culture houses in northern Sweden is a publicly debated part of. This debate includes different views on how society’s money should best be used and for what benefit and what values the culture houses are a representation of. There is also another issue that engages people: what do we really mean when we talk about culture in relationship to the culture houses?The analysis of the media content shows that the houses are being politically decided upon and built by using a business related discourse, including arguments of economical growth and enhanced levels of attraction and branding for the cities where the houses are being established. What the analysis also suggests, is that as time goes by, the politicians and the culture house managements tend to pay less attention to the business related discourse and instead upgrade the social values of the culture houses, as a meeting place for the local inhabitants of the cities and also for hosting collective experiences of art and participation in non-profit activities. Keywords: Culture houses, power struggle, significance of culture in society, business related discourse of culture, social values of culture, northern Sweden.

Vår planet håller på att förändra klimat, vilket leder till en kris för mänskligheten. Klimatkrisen betraktas som ett socialt dilemma i denna uppsats, men det är en kris som måste lösas tvärvetenskapligt genom både naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig kunskap. En helhetssyn krävs för ett ”super-wicked-problem”, ett problem som måste lösas genom integrering av olika discipliner och samarbete, innovation och flexibilitet. Därför skapades och utvecklades en ny enkät som skickades ut till universitetslärare på ett svenskt universitet med målet att mäta deras kunskap på både naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga frågor. Ett stickprov på 162 deltagare visade att deras kunskap till viss del hade ett samband med deras fakultetstillhörighet. Deltagarna på teknisk-naturvetenskaplig fakultet hade bättre resultat på naturvetenskapliga frågor än deltagare på den samhällsvetenskapliga fakulteten. Att deltagare på samhällsvetenskaplig fakultet hade bättre resultat på samhällsvetenskapliga frågor kunde däremot inte upptäckas. Korrelationsanalys visade ett positivt samband mellan kunskap på naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga frågor oavsett fakultetstillhörighet. Inga kunskapsskillnader kunde påvisas utifrån kön. För framtida forskning är det viktigt att fortsätta utveckla enkäter med tvärvetenskaplig kunskap om klimatkrisen.

Ända sedan flygets intåg i kriget har debatten om hur det ska användas på mest effektiva sätt fortsatt att prägla debatten inom luftmaktsteori. Luftmakt står idag till förfogande för många stater av olika storlek. Dock så existerar få luftmaktsteorier med fokus på den kvalitativt svagare parten i en konflikt. Teorier bygger vårt sätt att utveckla doktriner och därmed hur vi tränar, utbildar och använder luftmakt.  ”The Underdogs Model” är en nyutvecklad svensk luftmaktsteori som tar sin utgångspunkt i den kvantitativa asymmetrin gällande luftmakt och har som syfte att förklara hur en svagare part kan öka sin sannolikhet att nå framgång mot en starkare motståndare genom att förhålla sig till sex stycken faktorer. Syftet med denna studie är att genomföra en teoriprövning av denna teori och undersöka dess förklaringskraft. Detta genom att pröva teorin mot fallet slaget om Storbritannien 1940. Fallet som valts innehåller stora delar av asymmetri och användande av luftmakt. Resultatet visar på en stor förekomst av faktorerna i UM samt att Storbritannien presterade bättre än Tyskland i samtliga faktorer. Med grund i detta bedöms teorins förklaringskraft stärkt i det aktuella fallet. Efter genomförd analys kan det inte uteslutas att även andra faktorer inverkade på utfallet på slaget eftersom studien fokuserats på de sex faktorerna i teorin.

Uppsatsen har i grunden baserat sig på den reform av anställningsskyddslagen (1982:80), LAS, som ägde rum 2022. Det är denna reforms effekter på okvalificerade arbetare som undersöks i föreliggande arbete. Reformen var omfattande och innefattade ändringar i alla faser av uppsägningsförfarandet. Detta förfarande är ett ganska långdraget sådant och går ut på en bedömning av situationen före, vid och efter beslutet att skilja den anställde från anställningsförhållandet. Med tanke på detta har undersökningens frågeställning tagit sikte på alla faser av uppsägningsförfarandet. Den övergripande omständigheten som ligger till grund för alla fyra frågor är den att okvalificerade arbetare drabbas extra hårt av en uppsägning då de i genomsnitt har svårt att hitta samma eller liknande anställning. I det läget är man redan efter uppsägningsbeslutet, men frågorna som inriktar sig på faserna innan och under uppsägning har mer haft karaktären av att undersöka hur man förebygger att omständigheten äger rum. Det övergripande syftet för LAS är att säkra anställningen för så många löntagare som möjligt. Detta syfte har inspirerat tesen för uppsatsen vilken är att anställningsskyddet ska vara så starkt som möjligt. Syftet med arbetet har därför varit att granska ifall denna målsättning för LAS fortfarande kan göras gällande med avseende på okvalificerade arbetare som utgör en ganska stor grupp av löntagarna. Detta teleologiska synsätt har varit starkt framträdande vid granskningen av alla relevanta bestämmelser. Trots att reformen från 2022 var omfattande, har vissa områden som den berörde bortsetts ifrån. Det handlar om regelverket kring anställningsformerna, uthyrningen av arbetstagare och det omfångsrika kompetens- och omställningsstödet. Den viktigaste metoden i uppsatsen har varit den rättsdogmatiska tillsammans med den teleologiska. Vissa andra metoder har brukats. De andra metoderna var inte särskilt framträdande då det handlade om specifika bestämmelser eller områden där rättsdogmatiken inte räckte till. Bakgrundskapitlet innehåller en slags ”karta”. Det är en förteckning över de viktigaste bestämmelserna som kommer granskas. I kapitlet finns de viktiga avsnitten om vad den svenska modellen betyder samt om skillnaden mellan kvalificerade och okvalificerade arbetare som också innehåller en kort redogörelse om skillnaden mellan arbetare och tjänstemän. Det första egentliga undersökningskapitlet, som tar sikte på fråga nr 1, är en detaljerad genomgång av hur olika parter på den svenska arbetsmarknaden kan påverka den. Där kommer den starka partsautonomin framträda särskilt synligt, en utmärkande egenskap för den svenska arbetsmarknaden. I det andra undersökningskapitlet, som tar sikte på fråga nr 2, görs en noggrann undersökning av hur omplaceringar ska genomföras. Stor hänsyn kommer visas regeln om tillräckliga kvalifikationer. Därefter ägnas fråga nr 3 uppmärksamhet som handlar om turordningar vid uppsägningar på grund av arbetsbrist. Denna procedur är inte missgynnande mot okvalificerade arbetare, men den särskilt starka semidispositiviteten vid sådana uppsägningar granskas närmare. Den sista frågan nr 4 ledde till en granskning av skadeståndsinstitutet vid uppsägningar samt arbetslöshetsförsäkringen. Den generella slutsatsen som kan dras är att det relevanta regelverket är blandat. Vissa regler bidrar/kan bidra till att skydda de okvalificerade arbetarna, vissa är neutrala och andra har inte levt upp till sina målsättningar.

Den här studien handlar om hur arbetet med gemensam värdegrund kan uppfattas bland ledare. Med fokus på den kommunala styrkedjan omfattar studien tre nivåer av ledarskap, chefer inom skolförvaltningsledning, rektorer och biträdande rektorer. Studiens syfte är att bidra med kunskap om ledares uppfattningar om arbetet med att skapa en gemensam värdegrund i en skolkommun. Undersökningen har utformats med en kvalitativ ansats. Det empiriska materialet i studien består av intervjuer, två fokusgrupper och fem individuella intervjuer, totalt 17 chefer. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i teorin om praktikarkitekturer. Resultatet visar att nivå och roll i styrkedjan blir avgörande för upplevelsen av delaktighet i värdegrundsarbete. Utebliven delaktighet och dialog kan utgöra en bidragande faktor till hur och om värden upplevs ha inflytande över organisationen i arbetet med en gemensam värdegrund. / This study is focusing on the process of developing a common set of fundamental values and how the leaders perceive that very process. Highlighting the chain of command within the school district, the study covers three levels of leaders; the superintendents, head teachers and assisting head teachers. The aim is to contribute to the field of the perception of superintendents concerning the process of creating a common set of fundamental values.  This is a qualitative study and empirical data consisting of interviews performed in two focus groups and five individual interviews, including 17 leaders in total. The theoretical framework is the theory of practice architectures. The result tells us that the position in the chain of command directly reflect the perception of inclusion in the process of developing a common set of fundamental values. A non-including process could affect whether a person perceive involvement and influence or not, in that process.

Tidigare forskning visar att fysik är det minst populära naturvetenskapliga ämnet i skolan och eleverna ser fysik som ett svårt och tråkigt ämne som inte är relevant för varken deras vardag eller framtid. Syftet med denna undersökning är att försöka ta reda på om detta verkligen är fallet, om elevers uppfattning om fysik i årskurs 1 på gymnasiet stämmer överens med tidigare forskning, samt vad det är som påverkar den uppfattningen. En klass deltog i undersökningen genom att svara på en urvalsenkät där sedan ett antal elever slumpmässigt valdes ut för att genomföra mer utförliga semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades sedan med metoden fenomenografi, vilket innebär att elevernas påståenden i intervjuerna klipps ut och kategoriseras. Resultatet visar att i just denna klass finner majoriteten av eleverna fysik intressant och spännande, även om det ibland kan vara svårt och långdraget. Även läraren pekas ut som en av de tyngst vägande faktorer som påverkar elevernas uppfattning om fysik. Denna undersökning visar att fysik fortfarande är ett levande ämne som intresserar elever, men att läraren spelar en viktig roll i att skapa nyfikenhet hos eleverna för att ytterligare främja deras intresse för fysik.

Den här examensuppsatsen behandlar i stort principerna om ömsesidigt förtroende och ömsesidigt erkännande på unionsrättens område för frihet, säkerhet och rättvisa. Uppsatsen identifierar och uppmärksammar ett växande problem i Europa, nämligen att skyddet av grundläggande rättigheter och rättsstatsprincipen inte är en självklarhet inom alla medlemsstaters rättsordningar. Det anförs att denna problematik bygger upp för att en användning av principerna i straffrättsliga samarbeten kan bli problematisk om det inte sker med försiktighet. Med hänsyn till aktuell rättspraxis redogörs för hur EUD ser på den saken. En användning av principerna som är alltför oförsiktig exemplifieras med den föreslagna E-bevisförordningen. Det hela resulterar i en diskussion om hur principerna inom ramen för E-bevisförordningen används respektive hur de borde användas för att uppställa ett tillräckligt skydd för grundläggande rättigheter och rättsstatsprincipen. Slutsatsen som nås i uppsatsen är att E-bevisförordningen borde förändra sin utformning och omformuleras i flera hänseenden inte bara med hänsyn till EUD:s rättspraxis, utan även för att minimera risken för att enskilda lider rättsförluster. / This thesis deals with the principles of mutual trust and mutual recognition within the EU’s area of ​​freedom, security and justice (ASJ). The thesis identifies a mounting problem in Europe: the protection of fundamental rights and the rule of law is no longer self-evident in all Member States’ legal systems. The thesis then assumes that this may become problematic if the use of the principles in EU criminal law co-operation is not applied in a sensitive and cautious manner. With regard to the current case-law of ECJ, an interpretation of the court’s view on this issue is put forward. The E-evidence regulation proposal is used as an example of a too risky use of the principles in a criminal law co-operation legislation. The thesis then focus on how the principles is used in the E-evidence regulation and how they should be used to include a sufficient protection of fundamental rights and the rule of law. The conclusion is reached that the E-evidence regulation must be amended and, in several respects, improved not only with regard to the case-law of ECJ, but also in order to minimize the risk of individuals suffering legal losses

<p>Uppsatsens syfte är att genom semistrukturerade intervjuer undersöka hur socialsekreteraren upplever sin arbetssituation i en tvångsvårdprocess, med hänsyn till barnets bästa och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, i praktikens specifika kontext. Den generella uppfattningen är att socialsekreterarnas arbetssituation upplevs som god. Förutsättningen för denna uppfattning är således stöd och hjälp från kollegor och chefer. En grundlig utredning och användandet av en strategi, som kallas legitimerad övertygelse ökar känslan av säkerhet hos socialsekreterare vid ansökan om vård enligt LVU. Samtliga socialsekreterare ansågs sig själva ha ett gott handlingsutrymme då det gäller själva utredningen, men utlyser fler insatser att erbjuda familjerna. Vidare ses tidsbrist, ekonomi och stress som faktorer som spelar roll och kan minska arbetets kvalitet. Ändringar inom dessa områden skulle ge socialsekreterarna möjlighet att utöka sitt barnperspektiv och tillgodose ett barns behov på ett ännu bättre sätt.</p><p> </p><p> </p>

<p><em><p><strong><em><p>SAMMANDRAG</p><p>C-uppsats i rättsvetenskap av Sofie Johansson, ht-08.</p><p>”Vårdnadsöverflyttningar – En utredning av i vilka situationer föräldrar</p><p>riskerar att förlora vårdnaden om sina barn”</p><p>Handledare: Jeanna Lantz</p></em><em><p>Uppsatsen syfte är att undersöka och analysera vad som krävs för att en</p><p>vårdnadsöverflyttning ska komma till stånd. Grundfrågan handlar alltså om när föräldrar kan</p><p>förlora vårdnaden om sina barn och därmed om när en vårdnadsöverflyttning kan ske. För</p><p>att undersöka detta krävs att även den faktiska vårdnaden utreds. Inom detta område är</p><p>barnperspektivet och barns bästa centralt. Därför föll det sig naturligt att även formulera en</p><p>delfråga som frågar vilken roll barnperspektivet spelar i vårdnadsöverflyttningar. Uppsatsen</p><p>bygger på en traditionell rättsvetenskaplig metod. Lagstiftning, förarbeten, praxis och doktrin</p><p>analyseras i tur och ordning. Materialet är dock till viss del hämtat från utomrättsliga källor.</p><p>De relevanta lagarna är Föräldrabalken (FB), Socialtjänstlagen (SoL) och lagen med</p><p>särskilda bestämmelser om vård av unga. Uppsatsen är koncentrerad på</p><p>vårdnadsöverflyttningar som sker som följd till att barnet tagits om hand för samhällsvård.</p><p>Avgränsning sker bland annat genom att vårdnadsöverflyttningar som sker på grund av</p><p>skilsmässa eller dödsfall inte kommer att behandlas. Endast situationer som rör barn kommer</p><p>att utredas. Den övergripande slutsatsen är att en förälder kan förlora den faktiska</p><p>vårdnaden enligt 2 § LVU på grund av missförhållanden i hemmet, som till exempelvis</p><p>misshandel eller missbruk. Den rättsliga vårdnaden kan förloras på grund av två</p><p>anledningar; på grund av brister i omsorgen enligt FB 6:7 eller enligt FB 6:8 på grund av att</p><p>barnet rotats sig och haft dålig kontakt med föräldrarna under placeringen. Här är också</p><p>barnets egen vilja särskilt viktig.</p></em></strong></p></em></p>