The purpose of this study is to describe how staff at the upper secondary school's national pro- grams prepare their students for their upcoming adult life. What didactic and subject-related resources do they use in the process towards the pupils' independent adult life and how in- volved are the pupils in the transition to adulthood and future employment. My hope with this study is to contribute with knowledge about possible ways to support the students during their studies and the transition to adulthood. The study is based on qualitative interviews with four teachers, a study and vocational coun- selor and a work consultant who works at the upper secondary school. The study has its theo- retical starting point in a didactic perspective and in a relational perspective. These perspec- tives are intertwined in the analysis, as the informants in the study integrate both perspectives as mutually interacting aspects of learning. As an analytical method, meaning coding has been used and the answers are presented in five themes: how teachers vary their teaching, inde- pendence, collaboration, participation and influence and leisure time. The result shows that the staff at the upper secondary school work in a conscious manner to make the pupils as independent and involved as possible in the process towards adulthood. The staff collaborates with various actors who can support the pupil when it comes to employ- ment after graduation. In previous studies that I use in the study's research overview, on the other hand, shows that the group of people with intellectual disability does not feel that they have participated and had influence in their process towards adult life. This group should be given the opportunity to prepare for what the labor market demands, but when they make their choice to the upper secondary school they are referred to a limited number of programs. In or- der for students to achieve social justice and be able to establish themselves in the labor mar- ket, employers need to see them as a resource. Today, only 22% of those who have an intel- lectual disability are established in the labor market. Thus, cooperation during the high school years is not enough, it needs more efforts.

Upphovsrättens regler som i många avseenden tillkommit i en annan tid utmanas eftersom upphovsrättsskyddat material numera finns i digital form. Den digitala tekniken växer explosionsartat vilket gör det svårare för rättighetshavare att övervakaanvändningen av deras verk och svårare att få den ersättning de har rätt till. För att råda bot på problemet har kommissionen kommit med ett direktivförslag om mer enhetliga regler kring upphovsrätt inom EU. Direktivförslaget har dock väckt stor debatt och en artikel som fått utstå mycket kritik är artikel 13. Artikeln syftar till att hantera ”värdegapet” genom att ge rättighetshavare bättre möjlig-heter att förhandla fram avtal och få ersättning för deras verk och prestationer. Artikeln synes bra vid en första anblick, men tillvägagångssättet för att uppnå målen förefaller dock inte lika bra. Frågan är om artikeln är förenlig med gällande rätt och om kritiken som uppstått kring artikeln har någon sanning i sig. I uppsatsen redogörs för mellanhänders ansvar i en digital miljö och vilka regelverk de omfattas av idag. Det framkommer att förslag till allmän övervakning i form av tekniska lösningar, likt filtreringssystem, tidigare ogillats av EUD och att det dessutom föreligger ett förbud mot allmän övervakningsskyldighet enligt gällande rätt. Det diskuteras således varför ett sådant system ska införas nu och om det skulle fungeraframgångsrikt. Igenkänningstekniken i sig synesinte vara grunden till problemen, tekniken används i dagsläget självvalt av en del video-sajter. Det är snarare det ökade ansvaret artikeln för med sig och att den tycks gå emot gällande rätt som uppenbarar sig problematiskt. Slutligen, som framkommer i resultatet, har artikel 13 i direktivförslaget ett gott syfte som ska eftersträvas. Sättet som målen ska uppnås på är dock inte helt genomtänktutan förslaget skulle behöva bearbetas och tänkas igenom ytterligare. En lösning till att minska ”värdegapet” på den digitala inre marknaden mellan rättighetshavare och mellanhänder torde kunna uppnås på ett bättre sätt än med det artikel 13 i direktivförslaget presenterar. En utveckling av redan befintliga regler på området är exempelvis något att överväga. Förslaget kommer med största sannolikhet genomföras på så sätt det är utformat idag. Trots att det i uppsatsen konstateras att artikel 13 inte kan anses helt förenlig med gällande rätt, är artikeln sannoliktutformad på ett sätt vilket medför att genomförandet inte kommer generera några större konsekvenser. Artikeln kan sägas ge ett ”frivilligt krav”, det vill säga att den inte uttryckligen tvingar videosajter att införa filtreringssystem.

Syftet med den här uppsatsen är att analysera Rohingya konflikten utifrån maktrelationer, genom att tillämpa Diskursanalysen och Foucaults makt begrepp. Vidare har syftet varit att undersöka på vilket sätt maktrelationer bidragit till konflikten, genom att tillämpa följande frågeställningar Vilka strukturella maktstrukturer blir synliga i diskursen? Vilka normer och värden som styr kunskapssynen samt bidrar till upprätthållande av maktrelationerna? Slutsatsen av analysen är att Myanmars juridiska instanser inte kan förse människor med det skydd som är önskvärt av en stat. Även om militären anses överlämnat makten till politiska företrädare, så innehar de fortfarande den egentliga makten över rättsväsendet, vilket därmed resulterar i att de kontrollerar informationsflöde och har rättigheten att utföra säkerhetsoperationer. Fortsättningsvis har år av diskriminering resulterat i ett apartheid liknande utanförskap där Rohingya således nekats tillträde till publika sfärer, som skola och utbildning samt sjukvård. Ett resultat av det är stigmatisering och utanförskap. Gruppen saknar därmed medborgerliga rättigheter. Ett resultat av det är således att gruppen kan betraktas utifrån att vara i ett konstant underläge och maktrelationen mellan å ena sidan staten och andra etniska grupper bidrar till att upprätthållas. Normer och värden inom landet har även bidragit till synen på gruppen och därmed även maktrelationer upprätthållits och även maktstrukturer som bidragit till att den etniska gruppen Rohingya inte kan påverka sin situation.

Stereotyper om våld har genom historien inneburit att mannen ofta förknippats som utövare och kvinnan som ett offer, vilket innebär svårigheter då det är motsatta roller. Mitt syfte med denna studie har varit att undersöka mäns erfarenheter kring att vara utsatt för våld i nära relation. Frågeställningarna som jag förhållit mig till har varit hur män hanterar att utsättas för våld i nära relation samt hur de påverkas av normer om offerskap och maskulinitet. Jag har haft tre semistrukturerade intervjuer samt en uppföljande intervju med en av de våldsutsatta männen. Mina teoretiska utgångspunkter har varit normaliseringsprocessen samt normer om maskulinitet och har därmed analyserat hur männen hanterat och påverkats av att vara utsatt för våld. I min teori har även våldet och offerskap tagits upp. Männen hade olika tillvägagångssätt för att acceptera våldet. Överlag berättade männen att de inte hade reflekterat över det psykiska våldet som våld, även då det i ett av männens fall var det som primärt användes. Fysiskt våld var lättare för männen att ta, samtidigt som det även var det våld som främst hotade deras manlighet. Det var viktigt för männen att visa att deras manlighet fortfarande var intakt vilket de gjorde då de menade på att de fortfarande var fysiskt starkare. Slutsatsen som jag drar utifrån männens berättelser är att normer om maskulinitet spelar in, både då det kommer till hur männen själva reagerar på våldet, men även då det kommer till hur våldsutövaren samt omgivningen hanterar våld i nära relation då rollerna är ombytta.

Detta är ett examensarbete inom Design och formgivning, som är genomförd med två övergripande metoder; designprocess och fallstudie. Syftet med detta examensarbete var att utforska hur entreprenörer och inkubatorbolag systematiskt kan arbeta ekonomisk-, social-, och ekologisk hållbart från start i produkt, tjänst och företag. Kopplat till detta syfte var också att undersöka hur en företagsinkubator (Movexum), som eget företag, kan inkludera ekonomisk-, social- och ekologisk hållbarhet i sin egen organisation. I den här forskningsrapporten undersöks vetenskaplig litteratur inom hållbarhet och företagande samt hållbarhetsteorier. Det har även omfattat benchmarking av internationella och lokala företag för att finna metoder, verktyg och inspiration. Workshop, observationer och intervjuer för Movexum, entreprenörer och inkubatorbolag har ägt rum, för att skapa en övergripande hållbarhetsbild av Movexums verksamhet, inskrivna entreprenörer och inkubatorbolag hos Movexum. Det för att förstå problem och behov utifrån att arbeta systematiskt med hållbarhet i det egna företaget. Ur all insamlad information har ett förslag på en guidemanual tagits fram till Movexum, entreprenörer och inkubatorbolag för att informera om hållbarhet, hållbarhetsteorier och användbara hållbarhetsverktyg. Genom guiden kan de kartlägga och identifiera vilken hållbarhetsteori de arbetar med i sitt företag eller önskar att arbeta mer med, för att få olika tips på hållbarhetsverktyg att använda genom att utvärdera, integrera och skapa ett mer hållbart företag tillsammans med sin affärscoach. Denna forskningsrapport kan vara till nytta för andra inkubatorverksamheter som vill skapa kunskap hur hållbarhet kan integreras i inkubatorverksamheter och för entreprenörer och inkubatorbolag i deras företag. Den kan beprövas i andra inkubatorverksamheter och utveckla möjligheter och idéer till att arbeta systematiskt med hållbarhet från start.

Inledning Studien tar upp dels vad samtal om kost har för betydelse i förskolans verksamhet samt hur förskollärare resonerar kring matsvinn. Studien fokuserar på hur kost, matsvinn och hållbar utveckling kan bli ett lärande i förskolan. Studiens syfte Syftet är att undersöka hur förskollärare samtalar om mat i barngrupperna och ta reda på hur förskollärare resonerar kring matsvinn och överblivna rester på förskolan. Metod Kvalitativ metod med semistrukturerade frågor har använts i studien. Resultat Studiens resultat visar att förskollärarna anser att samtal om mat och matsvinn är betydande för barnen och är något som behöver lyftas i verksamheten. Dock är detta ofta samtal som det inte ges tid till eller glöms bort. Intervjuerna som genomfördes visade på att förskollärarna använder sig av olika strategier för att på ett didaktiskt vis kunna minska matsvinnet tillsammans med barngruppen i verksamheten. Resultatet visar även att kosten på ett sätt hade en större del i verksamheten förr i tiden än vad den har idag. Barn fick vara delaktiga i matlagning och hushållsarbete på ett bredare plan än vad barnen får idag. Dock är pedagogiken och medvetenheten kring mat mer synlig idag vilket bidrar till att det samtalas om mat på ett annat sätt nu än förr.

Sammanfattning Syftet med vår undersökning var att ta reda på vad några pedagoger har för kompetenser och kunskaper om genus samt om dessa pedagoger anser att de arbetar aktivt med genus i sin verksamhet. Utifrån syftet har följande frågeställning formats: 1) Vad har de deltagande pedagogerna för utbildning om genus? 2) Hur relaterar de deltagande pedagogerna tillbegreppet genus? 3) Hur uttrycker sig de deltagande pedagogerna om sitt aktiva genusarbete? I studien deltog fyra verksamma pedagoger, tre förskollärare och en barnskötare från två olika förskolor i två olika kommuner i Sverige. Metoden som användes var intervju, där frågor om pedagogernas utbildning och egna erfarenheter kring aktivt genusarbete i förskolan togs upp. Resultatet av studien visar att pedagogernas utbildning om genus endast är den som de har med sig från sina grundutbildningar. Eftersom de har olika utbildning och arbetat olika länge efter utbildningen ser det också olika ut från pedagog till pedagog. Ingen har fått någon kompetensutveckling med specifikt fokus på genus från arbetsplatsen. Pedagogernas aktiva genusarbete beskrivs vara något som de har med sig i bakhuvudet i sina vardagliga verksamheter och är inte något som diskuteras i arbetslagen eller får utrymme i planeringsarbetet. Pedagogernas beskrivning av genus är att pojkar och flickor ska bemötas lika och att individen, dess behov och egenheter är mer relevant än könsskillnader. De efterfrågar mer kunskap och tydligare mål för att kunna genomföra ett mer aktivt genusarbete. Den teoretiska ramen för analysen av resultatet grundas i och diskuteras utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv.

Submitted by PPG Pediatria e Sa?de da Crian?a (pediatria-pg@pucrs.br) on 2017-10-03T19:45:05Z No. of bitstreams: 1 TeseF?timaversaofinal.pdf: 880598 bytes, checksum: 689eb5cf56995aa9a6100e6827f43c4c (MD5) / Approved for entry into archive by Caroline Xavier (caroline.xavier@pucrs.br) on 2017-10-04T13:52:56Z (GMT) No. of bitstreams: 1 TeseF?timaversaofinal.pdf: 880598 bytes, checksum: 689eb5cf56995aa9a6100e6827f43c4c (MD5) / Made available in DSpace on 2017-10-04T13:56:23Z (GMT). No. of bitstreams: 1 TeseF?timaversaofinal.pdf: 880598 bytes, checksum: 689eb5cf56995aa9a6100e6827f43c4c (MD5) Previous issue date: 2017-03-22 / PROBOLSA / Introduction: Acute respiratory tract infections (ARTI) are one of the most important causes of mortality in children under 5 years old. In developed countries ARTI account for 20% of emergency consultations and 75% of antibiotic prescriptions. Children in attending day care are more prone to recurrence of respiratory infections. Bacterial immunostimulants, resulting from the chemical lysis of microorganisms associated with most respiratory tract infections, have been propagated as possibly useful intervention for prevention of recurrent respiratory infections. Objective: To analyze the effectiveness of OM-85 Broncho-vaxom (OM-85 BV) on the prevention of upper respiratory tract infections in healthy children attending preschool during the 6-month period. Methods: A randomized, double-blind, placebo controlled study was conducted in 54 healthy children aged between 6 months to 5 years attending in the School for Early Childhood Education between the months of April and September. Use of OM-85 BV for 3 months and observed for a further 3 months the following outcomes: upper respiratory tract infection, bronchopneumonia, other infections, use of antibiotics, emergency consultations, need for hospital stay, side effects of the medication. Results: Of the 54 children included, 57% were male. All completed the study and there were no significant differences between the groups. Of the 27 patients in group OM-85 BV, 19 (70,4%), attending daycare full-time and 16 (64,85%) half period, morning or evening. Breastfeeding was exclusive until 6 months in 6 patients (22,2%) on the OM-85 BV group and in 7 (25,9%) patients in the control group. Family history of smoking was positive in 11 (40,7%) patients in the OM-85 BV group and in 13 (48,1%) patients in the control group. Regarding the number of respiratory infections, the mean in the OM-85 BV group in the first 3 months was 0,92? 0,87 and in the placebo group was 0,74? 1,02 and in the 6 months was 1,62? 1,47 and 1,03?1,34, respectively. Antibiotic was used in 10 (37%) children of the OM-85BV group in the 3 months of treatment and in 13 (48,1%) of the placebo group, and in the 6 months of follow-up the use was 48,1% in both groups. The mean number of hospitalizations was very low in the period of the study. The mean number of emergency visits during the first 3 months was 0,81?1,21 in the OM-85 BV group and 1,29?1,48 in the placebo group and at 6 months was 1,77?1,80 in the OM-85 BV group and 2,03?1,76 in the placebo group. Conclusions: OM-85 BV was not effective as an intervention in daycare children with no history of IRR. No statistically significant difference was observed between the groups in the use of antibiotics, emergency consultations and hospitalizations. / Introdu??o: As infec??es agudas do trato respirat?rio est?o entre as causas mais importantes de mortalidade na faixa et?ria abaixo dos 5 anos, sendo, em pa?ses desenvolvidos, respons?veis por 20% das consultas nas emerg?ncias e 75% das prescri??es de antibi?ticos. Crian?as que frequentam creche s?o mais propensas ? recorr?ncia das infec??es respirat?rias. Os imunoestimulantes bacterianos, resultantes da lise qu?mica de microrganismos associados com a maioria das infec??es respirat?rias, t?m sido propagados como interven??o possivelmente ?til para a preven??o das infec??es respirat?rias recorrentes (IRR). Objetivo: Analisar a efic?cia do OM-85 Broncho Vaxom (OM-85 BV) na preven??o de infec??es respirat?rias do trato respirat?rio superior em crian?as h?gidas que frequentam pr?-escola, durante o per?odo de 6 meses. M?todos: Desenvolveu-se um estudo randomizado duplo cego placebo controlado em 54 crian?as previamente h?gidas, com idade entre 6 meses e 5 anos, que frequentavam a Escola de Educa??o Infantil entre os meses de abril e setembro. Usado OM-85 BV por 3 meses e observado por mais 3 meses os seguintes desfechos: presen?a de infec??o do trato respirat?rio superior, broncopneumonia, outras infec??es, uso de antibi?ticos, consultas na emerg?ncia, necessidade de interna??o hospitalar, dias de aus?ncia ? creche e efeitos colaterais da medica??o. Resultados: Das 54 crian?as inclu?das, 57% eram do sexo masculino. Todos completaram o estudo e n?o houve diferen?as significativas entre os grupos. Dos 27 pacientes do grupo OM-85 BV, 19 (70,4%), frequentavam a creche em turno integral e dos 27 pacientes do grupo controle, 16 (64,8%). O aleitamento materno, foi exclusivo at? o 6? m?s em 6 (22,2%) pacientes do grupo OM-85 BV em 7 (25,9%) pacientes do grupo controle. Quanto ? hist?ria familiar de fumo, foi positiva em 11 (40,7%) pacientes do grupo OM-85 BV e em 13 (48,1%) pacientes do grupo controle. Em rela??o ao n?mero de infec??es respirat?rias, a m?dia no grupo OM-85 BV nos primeiros 3 meses foi 0,92?0,87 e no grupo placebo foi 0,74?1,02 e nos 6 meses foi 1,62?1,47 e 1,03?1,34, respectivamente. Antibi?tico foi usado em 10 (37%) crian?as do grupo OM-85BV nos 3 meses de tratamento e em 13 (48,1%) do grupo placebo, j? nos 6 meses de acompanhamento o uso foi de 48,1% nos dois grupos. A m?dia de interna??es foi muito baixa no per?odo estudado. A m?dia de consultas na emerg?ncia nos primeiros 3 meses foi de 0,81?1,21 no grupo OM-85 BV e 1,29?1,48 no grupo placebo e nos 6 meses foi de 1,77?1,80 no grupo OM-85 BV e 2,03?1,76 no grupo placebo. Conclus?es: OM-85 BV n?o foi eficaz como interven??o em crian?as que frequentam creche, sem hist?ria de IRR. N?o houve diferen?a estatisticamente significativa no uso de antibi?ticos, consultas na emerg?ncia e interna??es hospitalares

Syftet med examensarbetet är att undersöka elevers uppfattningar om vad det är de ska lära sig i ämnet idrott och hälsa. Med denna studie vill jag få en ökad förståelse för elevers uppfattningar kring lärobjeket i ämnet samt kunna bidra med kunskap om lärobjektet gentemot kursmål och styrdokument. Sex elever på en skola i Mellansverige intervjuades. Semistrukturerade intervjuer transkriberades och en innehållsanalys inspirerad av fenomenografin genomfördes. Resultatet visar att eleverna är väldigt överens om vad ämnet handlar om och de uppfattar att de lär sig många olika saker om kroppen både teoretiskt och praktiskt. Det handlar om hur man ska träna rätt, äta rätt, förebygga skador, livräddning, bollek och olika sporter och dess regler. Variationen avseende innehåll i undervisningen är en viktig faktor för elevernas upplevelse av ämnet idrott och hälsa i skolan. Bristen på ett beskrivet syfte med lektionen utifrån kursmålen är något som eleverna saknar. Den största utmaningen som eleverna framhäver är att lärare måste tydliggöra syftet med lektionen så att eleverna får förståelse för vad de är de ska lära sig. Ämnet idrott och hälsa är enligt eleverna ett viktigt ämne i skolan. Det finns för att det är bra att röra på sig. Ämnet skapar en förhoppning att fånga de elever som inte rör sig på fritiden att våga testa något där kroppen får möjlighet att röra på sig.

No description available.